Gå direkt till innehåll

Ämnen: Energifrågor

  • - Extra kul att föreläsa i Trollhättan! Här finns ju Sveriges första statligt ägda vattenkraftverk, sade Maja Lundbäck, statssekreterare på Klimat- och näringslivsdepartementet. Foto: Högskolan Väst

    Maja Lundbäck presenterade Sveriges nya energipolitiska mål

    Hur ska Sveriges elsystem möta utmaningarna som samhällets elektrifiering och energiomställning innebär? Under onsdagens lunchseminarium på campus berättade Maja Lundbäck, statssekreterare på Klimat- och näringslivsdepartementet, om planerna som ska säkerställa att Sverige har ett leveranssäkert elsystem i framtiden.

  • Många svenskar fick nya vanor under energikrisen, bland annat relaterat till hygien, som i dusch, tvätt och disk.

    Svenska hushåll ändrade sina elvanor

    När elpriset var som högst i augusti 2022 kostade elen under en timme 851,33 öre/kWh. Det var ett av de högsta elpriserna vi haft i Sverige, och samma situation rådde i hela Europa. Det gjorde att många svenskar fick en ny vana – att anstränga sig för att minska och planera sin energianvändning.

  • I en ny företagsforskarskola tar företag  hjälp av doktorander för att bygga ny kunskap som underlättar i deras omställning till ett elektrifierat samhälle. Foto: Joachim Nywall.

    Högskolan Väst startar ny företagsforskarskola inom elektroteknik

    För att klara elektrifieringen av samhället krävs ny forskning och kompetens inom elektroteknik. Högskolan Väst möter behovet genom att starta en ny företagsforskarskola i höst. Det sker i nära samverkan med Uppsala universitet och flera stora aktörer inom svensk energisektor och fordonsindustri.

  • Norma Zakzak är en av studenterna på högskolans nya YH-utbildning till elkrafttekniker.

    Första YH-utbildningen i gång på Högskolan Väst

    Den här terminen startade en ny yrkeshögskoleutbildning till elkrafttekniker på Högskolan Väst. Det är första gången högskolan bedriver så kallad YH-utbildning. Och studenterna är hett eftertraktade på arbetsmarknaden - jobb väntas direkt.

  • Fyra parter satsar gemensamt på forskning, utbildning och utveckling inom främst testning av elektrifierade drivlinor och batteriutveckling. Bild: Pixabay

    Högskolan Väst deltar i ny satsning på elektrifiering

    Talang- och kompetensförsörjning är i fokus när en avsiktsförklaring mellan Högskolan Väst, Innovatum Science Park, Kraftstaden och elbilsföretaget Polestar har signerats. Inblandade parter ska gemensamt verka för forskning, utbildning och utveckling inom främst testning av elektrifierade drivlinor och batteriutveckling.

  • Ett 20-tal korta kurser tas nu fram för yrkesverksamma ingenjörer som behöver kompetensutveckling inför industrins klimatomställning. Foto: Svenska Kraftnät och Pixabay.

    Nya kurser i elektroteknik möter industrins stora kompetensbehov

    För att klara näringslivets stora klimatomställning och elektrifieringen av samhället behöver ingenjörer i flera branscher bygga ny kompetens. Högskolan Väst och Uppsala universitet utvecklar nu ett 20-tal kurser i nära samverkan med industrin. De första kurserna startar i januari 2024.

  • Evert Agneholm och Lena Max är experter inom elkraft på Högskolan Väst.

    Krönika: Utmaningar med elförsörjningen

    Forskare, lärare och ledningsrepresentanter från Högskolan Väst skriver regelbundet krönikor i tidningarna TTELA och Bohusläningen. Den här gången är det två experter inom elkraft, Evert Agneholm och Lena Max, som visserligen är glada för det ökade intresset för deras område men som samtidigt är frustrerade över de felaktigheter som framförs i debatten.

  • Högskolan Väst digitaliserar och utvecklar utbildning inom elektriska fordon

    Högskolan Väst digitaliserar och utvecklar utbildning inom elektriska fordon

    Högskolan Väst vill stärka och positionera högskolans forsknings- och utbildningsmiljö inom elektriska drivlinor. Nu planeras därför tre nya nätbaserade kurser där så väl kursutveckling som undervisning sker i samarbete med aktörer inom bilindustrin såsom Volvo Cars, NEVS och CEVT. Satsningen stöds av KK-stiftelsen.

  • Sneha Goels studie kan komma att ha stor betydelse för flyg- och energiindustrin, primärt i form av minskade kostnader och ledtider.

    Snehas forskning kan spara flyg- och energiindustrin både tid och pengar

    Sneha Goels forskning visar att det är möjligt att additivt tillverka komponenter i superlegeringen 718 som uppfyller flyg- och energiindustrins hårda kvalitetskrav. Med rätt efterbehandlingsprocess kan komponenter med komplex design tillverkas på ett snabbare och mer kostnadseffektivt sätt än vad som tidigare varit möjligt.

  • En riktigt kall vinterdag kan el bli en bristvara i Sverige. Forskare ska undersöka vilka förutsättningar småhusägare och energibolag har för att klara sådana situationer. Foto: Shutterstock.

    Hur kan småhusägare anpassa sig till osäker tillgång på el i framtiden?

    Myndigheter varnar för att tillgången på el i Sverige kan svikta när behovet är som störst, exempelvis en rejält kall dag i hela landet. Men hur klarar småhusägare och energibolag att hantera sådana situationer? Detta ska undersökas av doktorander vid Högskolan Väst, forskningsinstitutet RISE och Chalmers i ett nytt forskningsprojekt finansierat med drygt 10 MSEK från Energimyndigheten.

  • Utbildningen innehåller specialkurser inom hybridfordon, elfordon, batterier för fordon och datasäkerhet för fordon Foto: Volvo Cars

    Ny utbildning inom fordon på Högskolan Väst

    Fordonsindustrin står inför ett systemskifte med utveckling av eldrivna bilar, lastbilar, bussar och andra fordon. Därför erbjuder nu Högskolan Väst den nya utbildningen Elektroingenjör Fordon.

  • ”Ett grönt och hållbart campus”

    ”Ett grönt och hållbart campus”

    Att skapa "ett grönt och hållbart campus" är ett av tre utpekade områden i det arbete som pågår just nu med att utveckla Högskolan Västs campus. Det handlar bland annat om minskad energianvändning, minskade koldioxidutsläpp och klimatkrav vid upphandling.

  • Studenter + biogas = sant

    Studenter + biogas = sant

    Hur kan man utveckla affärsverksamhet kopplat till biogas? Det var utmaningen för fem studenter från Högskolan Väst som under fyra dagar var i Danmark på den Skandinaviska Biogaskonferensen i mitten av november. De fick ta sig an skarpa projekt från biogasföretag tillsammans med andra studenter från andra länder i Europa, främst Norden. Allt inom ramen för det stora EU-projektet BioGas2020.

  • Johanna Karlsson, blivande förskollärare, vill veta hur förskolebarn kan lära sig mer om energisparande.

    Hur kan föreskolebarn lära sig energispara?

    ​Energiförbrukningen på förskolan Vitsippan kan minska med 30 procent på ett år tack vare ett nytt trådlöst styrsystem som personalen sköter. Högskolan Väst forskar kring vad den nya tekniken innebär för personalen och verksamheten. I forskningsstudien ingår bland annat studenten Johanna Karlssons examensarbete där hon undervisar för att lära barnen mer om energi.

  • De fyra studenterna i intensivt arbete runt "spelplanen" som tar dem framåt i innovationsprocessen.

    Studenter löser biogasutmaning

    En annorlunda vy mötte besökarna på Högskolan Väst i början av denna vecka. I en sexkantig ”bur” mitt i gångstråket har fyra internationella mastersstudenter från Århus Universitet i Danmark intensivt ägnat sig åt att försöka komma fram till innovativa nya affärsmodeller för biogas. Allt inom ramen för det stora EU-projektet BioGas2020.

  • Henrik Runnemalm, GKN, tillsammans med stipendiaten Stefan Björklund, Högskolan Väst.

    Förste GKN-stipendiaten utsedd

    I samband med Högskolan Västs 25-årsfirande förra året överlämnade GKN Aerospace ett 10-årigt stipendium som ska uppmärksamma och belöna särskilda och innovativa samverkansinsatser som kommit till praktisk nytta för både högskolan och industrin. Under gårdagens julmingel på högskolan var det så dags för den första stipendiaten att utses.

  • Sprickor i ytbeläggningen på flygmotorer nödvändiga för längre livslängd och bättre värmeisolering

    Sprickor i ytbeläggningen på flygmotorer nödvändiga för längre livslängd och bättre värmeisolering

    ​Man kan tro att sprickor i en flygmotors ytbeläggning vore negativt. Men det är tvärtom. Sprickor och porer i rätt storlek och omfattning ger ett bättre ytskikt. Forskare vid Högskolan Väst har genom datorsimulering sett att större porer, sammanbundna med sprickor ger ett ytskikt som är mer effktivt än de som används industriellt idag. Intresset från industrin är stort.