Personlighet eller värderingar – vad påverkar våra val mest?

Han intresserar sig för hur personlighet och personliga värderingar påverkar hur vi människor agerar i olika situationer. Exempelvis inom området hållbar utveckling och miljövänligt agerande. Varför agerar vi så olika när vi väljer miljövänliga alternativ, varför anser vissa att det är viktigt och andra inte? Möt Gunne Grankvist, nyligen befordrad till professor i psykologi vid Högskolan Väst.

Stort grattis Gunne – hur känns det?
Det känns väldigt roligt och väldigt bra. Jag trodde det skulle vara roligt, men det känns bättre än vad jag trodde. Det är ett mål som är uppnått. Jag har inte haft det som en strategisk plan, utan jag har varit aktiv inom högskolevärlden ett antal år och blandat forskning, undervisning och administration. Det har inte varit maximalt strategiskt, men nu har det blivit resultatet efter alla ansträngningar.

Jag tycker det är en stor fördel att arbeta på en mindre högskola där man får jobba med en massa olika saker. Jag har haft en rad olika administrativa uppdrag och undervisat på många olika nivåer. Det är mycket positivt!

Kan du beskriva ditt forskningsområde?
Jag har forskat inom olika delområden, men främst inom psykologifältet. Jag har gjort lite olika typer av forskning, men framförallt har jag tittat på hur personlighet och personliga värderingar påverkar hur vi människor agerar i olika situationer. En frågeställning i min forskning var hur dessa två faktorer kan förklara våra beteenden. Exempelvis i området hållbar utveckling och miljövänligt agerande. Avhandlingen handlar om varför vi agerar så olika när vi väljer miljövänliga alternativ, varför anser en del att det är viktigt och andra inte? Frågan var då om man kan se att det är personlighetsfaktorer som förklarar våra olika agerande. Jag kom fram till att det fanns en förklaring.

När det handlar om miljövänligt agerande så är personliga värderingar en bättre förklaringsmodell än personlighetsdrag då det är svårare att se om särskilda personlighetsdrag påverkar vårt handlande. När det kommer till värderingar och vad man anser är viktigt i livet, så har jag sett att det påverkar våra handlingar i högre grad än vad personlighet gör. Värderingar som till exempel om man strävar efter att bli rik och vill uppnå framgång eller om man tycker det är viktigt att följa normer i samhället det är sådant som påverkar hur vi beter oss. Det var och en strävar efter, det påverkar vårt handlande mer än våra personlighetsdrag, men i vissa situationer kan personligheten spela större roll. I andra situationer kanske varken värderingar eller personlighet spelar någon större roll, då kanske istället lagar, regler och sociala normer är det som spelar den största rollen när vi agerar.

I min avhandling har jag kommit fram till att vi har en starkare tendens att välja bort sådant som är dåligt än att välja det som är bra. Om det finns en miljömärkning med en varningstext istället för ett miljömärke så har vi en starkare tendens att välja bort det med varningstext än att välja den miljömärkta produkten.

Varför har du valt just detta område?
Från början var anledningen att jag blev antagen till forskarutbildningen i psykologi och där fanns ett projekt som kunde finansiera min forskning som handlade om miljövänligt agerande. Så det var både lite tillfälligheter och av praktiska skäl.

Vad är det som driver dig i din forskning?
Jag tycker det är roligt och spännande att forska. Jag drivs av nyfikenhet, att genomföra en studie och se att man kan få fram ett resultat och att det ligger i linje med andra resultat och att man kan hitta spännande processer.

Vad har överraskat dig i din forskning?
Jag har blivit mer uppmärksam på att det finns så stora olikheter mellan människor, oftast fler olikheter än vad vi kanske tror. Det kan sammanfattas med att man gärna grupperar människor och tar fram ett medelvärde och visar på skillnader mellan grupperna. Men om man tar en djupare titt på grupperna så kan man se att det finns väldigt stora skillnader inom grupperna, det är större skillnader och variationer inom de olika grupperna än mellan grupperna. De flesta människor är inte som genomsnittet. Det är en slags insikt som kommit efter hand.

Många gånger finns det ingen fullständig förklaring till varför vi är som vi är, olika faktorer (personlighet, värderingar, sociala normer m.m.) kan förklara en del, men långt ifrån allt. Det finns alltid sådant som inte kan förklaras av någonting, där det kan vara slumpen och tillfälligheter, sociala normer och uppväxt kan ibland vara förklaringar, men många gånger kan man inte hitta någon fullständig förklaring. Man kommer inte åt allting när man forskar.

Finns det något område eller outforskat fält du gärna skulle vilja forska inom?
Det händer mycket inom psykologifältet man använder ofta enkätinstrument och låter deltagarna göra självskattningar som sedan omvandlas till siffror och statistiska beräkningar. Det finns en del problem med dessa metoder, men det pågår ständiga förbättringar. Till exempel hur man ställer frågor och hur man analyserar svaren. Jag skulle vilja arbeta mer med metodutvecklings frågor och även kunna nå ut med det som är nytt inom metodik i undervisningen. Det kommer nya metoder, men det finns en viss tröghet i att förändra metoderna.

Sedan tänker jag också så här; att det finns så mycket kunskap inom akademin och den tredje uppgiften, som vi kallar det, är att vi ska se till att kunskapen som finns inom akademin kommer ut i det omkringliggande samhället. Det är en viktig aspekt att forskningsresultaten får spridning även utanför akademin. Det skulle jag gärna vilja hjälpa till med, att sprida våra resultat.

Kontakt:
Gunne Grankvist, gunne.grankvist@hv.se, 0739-01 33 04