Nyhet -
Skolpersonalens bild av grundskolans utmaningar
Psykosocial ohälsa bland eleverna. Allt större skillnader i elevresultat. Hög arbetsbelastning för lärarna. Det är skolans tre största utmaningar enligt rektorer och annan skolpersonal på 23 grundskolor i Uddevalla och Sotenäs kommuner.
– Alla har i stort sett samma bild av vilka skolans utmaningar är och vad som krävs för att lösa dem. En idé är att starta högskoleutbildning för lärarassistenter, säger professor Per Assmo, en av forskarna bakom en färsk fallstudie från Högskolan Väst.
I början av juni presenterades rapporten från forskningsprojektet Kompetensutveckling för kunskapsförsörjning inom skola och utbildning. Projektet är ett samarbete mellan Högskolan Väst, Kommunakademin Väst, Uddevalla kommun och Sotenäs kommun.
– Fallstudien ger oss en viktig helhetsbild av de utmaningar grundskolan har idag. Vi har intervjuat ett 60-tal medarbetare på små och stora grundskolor i Uddevalla och Sotenäs – två kommuner med olika förutsättningar. Det är troligen första gången en så bred intervjuinsats och kartläggning av skolans utmaningar görs i Sverige, säger Per Assmo.
Dagens grundskola brottas med brist på legitimerade lärare samtidigt som barnkullarna ökar. Skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever ökar liksom socioekonomiska och kulturella skillnader. Dessutom lever alltfler ungdomar i psykosocial ohälsa.
Lärare behöver avlastas
Studien visar att rektorerna arbetar för att underlätta och förbättra skolsituationen för elever och lärare på flera sätt. Stödfunktioner finns på de flesta skolor men det saknas tydliga arbetsbeskrivningar och kompetenskrav för deras roller. Dessutom är de ofta tillfälligt anställda i projekt, vilket innebär att de inte integreras i skolans organisation.
– Lärare är inte utbildade för att sköta alla sysslor som läggs på dem idag. För att de ska kunna fokusera på sitt pedagogiska uppdrag vill skolorna ha bättre grundbemanning inom elevhälsan, fler special- och socialpedagoger och utbildade stödfunktioner som kan ge administrativt och pedagogiskt stöd, göra hälsofrämjande åtgärder med mera, säger Per Assmo.
Efterlyser bättre samordning
– Rektorerna efterfrågar inte i första hand mer resurser, snarare att befintliga resurser som stödfunktioner används mer effektivt. De vill även se bättre samordning mellan skolan och olika samhällsfunktioner som barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten, konstaterar Per Assmo.
Som en del av studien har de intervjuade även deltagit i en workshop. Där diskuterades bland annat möjligheten att utveckla nya stödfunktioner med tydliga roller, bland annat lärarassistent och socionomassistent. Ett förslag är att kommunerna i samverkan med högskolan tar fram en kortare högskoleutbildning för lärarassistenter, och på sikt även för socionomassistenter.
Idé om högskoleutbildning för lärarassistenter
– Ett program för lärarassistenter skulle kunna omfatta 1,5 års studier i pedagogik, didaktik och ytterligare något ämne. Förutom att lärarassistent blir en yrkeskategori med kompetens att avlasta lärarna, öppnar programmet också för vidare studier till läraryrket. Den här idén vill vi arbeta vidare med inom ramen för Kommunakademin Väst, säger Per Assmo.
Melisa Nilsson, HR-strateg på Uddevalla kommun ser gärna att en kortare formell utbildning för lärarassistenter inrättas.
– Detta är fullt möjligt att göra i samverkan mellan kommun och högskola. Vi kan även attrahera fler att arbeta inom skolan genom att möjliggöra påbyggnad och vidareutbildning i läraryrket. Det behöver finnas tydliga vägar till karriärutveckling inom skolan, kommenterar Melisa Nilsson.
Vill skapa samsyn
Erika Hassellöv, personalchef på Sotenäs kommun, tror att studien kan bidra till skolornas utveckling på flera sätt.
– Sotenäs är en relativt liten kommun med begränsade resurser, så för oss är det extra viktigt att ha bra samverkan. Jag hoppas vi kan skapa samsyn kring uppdrag och kompetenskrav för olika yrkesroller. Det behövs flera professioner i skolan för att möta och hantera kunskapsinlärning och god psykisk hälsa hos eleverna, säger Erika Hassellöv.
------------------------------------------------
FAKTA
Syftet med fallstudien ”Kompetensutveckling för kunskapsförsörjning i skolan” är att identifiera och kartlägga skolans utmaningar och behov, och diskutera samverkansstrategier, kompetensförsörjning och utbildningsinsatser i framtidens skola. Totalt 64 intervjuer har genomförts med rektorer, kuratorer, lärare och stödpersonal på 23 grundskolor i kommunerna Sotenäs och Uddevalla.
De två kommunerna har valts ut som exempel på en större och en mindre kommun i Fyrbodalområdet, men studien är relevant och applicerbar för alla kommuner med liknande förutsättningar.
Fallstudien är genomförd av Per Assmo, Fredrik Sunnemark, Erika Karlsson och Wilma Westin Lundqvist, alla är forskare på Högskolan Väst.
KONTAKT
Professor Per Assmo, Högskolan Väst: 0520-22 36 66, per.assmo@hv.se
