Vad händer när ingenjörer målar digitalisering?

När industriföretag ställer om till en digitaliserad produktion innebär det nya roller och arbetssätt för alla i företaget. En förändring som kan vara svår att sätta ord på. Forskaren Linnéa Carlsson lät intervjupersoner visualisera sina tankar om digitalisering på papper, vilket öppnade för reflektioner på ett djupare plan.

Industri 5.0 är ett koncept som bland annat lyfter fram vikten av att sätta människan i centrum när ny digital teknik införs inom industrin. Industrins digitaliseringslösningar och processen kring implementeringen kan variera stort mellan företag. Ingen lösning är den andra lik.

– Att skräddarsy tekniska lösningar är en sak, att inkludera människors perspektiv och erfarenhet i processen är något annat. Jag ville ta reda på hur medarbetare på svenska industriföretag förhåller sig till Industri 5.0 och vad det innebär för dem i praktiken, säger Linnéa Carlsson, forskare i Informatik, Högskolan Väst.

Ett av företagen som deltog i Linnéas forskningsprojekt är Siemens Energy.

– Efter att ha intervjuat ett antal medarbetare om hur de ser på digitalisering inom industrin och vad de känner för den, märkte jag att svaren var i stort sett identiska. Alla betonade att det handlar om att skapa en smartare, effektivare och mer hållbar produktion, berättar Linnéa.

Valde en annorlunda metod

– Det fick mig att fundera på varför ingen pratade om människorna och varför ingen delade med sig av mer personliga reflektioner. Var frågorna felställda? Kunde jag hitta en annan bättre metod? Efter en tids letande bland metoder och utsagor bestämde jag mig för att testa forskningsmetoden Visual Research som förekommer inom vården.

Metoden går ut på att intervjupersonen illustrerar sina tankar med hjälp av färg, penna eller penslar på ett papper, eller annat underlag. Linnéa introducerade idén för Business Excellence-teamet på Siemens Energy och fick klartecken även om företaget var något tveksamt.

Öppnade för mer givande samtal

I en ny omgång av intervjuer kompletterades Linnéas frågor med att intervjupersonen målade bilder. De fick på en surfplatta fria händer att välja teknik, färger, penslar med mera för att illustrera sin bild av digitalisering.

– Visst blev det mycket skratt och viss tvekan när jag bad dem måla sina tankar om digitalisering. Några blev provocerade och valde att avstå. Men intressant nog ritades det nu träd, solar, människor och andra symboler som öppnade för annorlunda och mer givande samtal när vi reflekterade över bilderna. Det kom fram helt nya perspektiv kring digitaliseringsarbetet.

Mer fokus på människornas betydelse

– Det blev uppenbart att människornas betydelse i digitaliseringen hade glömts bort eller blivit underordnat i svaren jag fick i vårt första samtal. Först nu lyfte intervjupersonerna fram faktorer som kreativitet, glädje och trivsel som betydelsefulla i omställningen till digitaliserad produktion. Kanske var det det undermedvetna som kom fram genom bilderna?

Istället för att skriva en traditionell slutrapport av projektet fick alla deltagare i projektet inbjudan till vernissage där bilderna visades på stora ark som på en klassisk konstutställning.

Vernissage ersatte slutrapport

– Besökare som inte kände till hur vi arbetat blev väldigt förvånade och positivt överraskade. Det ledde till spännande diskussioner kring människans roll i industrins digitalisering.

Trots tvekan i starten blev gensvaret från företagets medarbetare och ledning mycket positivt.

– Alla var nöjda med resultatet och upplevde metoden som inspirerande och kreativ. De kan tänka sig att använda visualisering även i andra sammanhang.

Linnéa summerar lärdomar från projektet:

Det som kallas “human-centricity” fungerar sällan som en uttalad strategi. Det är snarare något som visar sig i hur människor väger beslut, hanterar tidspress och försöker få arbetet att fungera utan att köra över varandra.

Ur detta växte ramverket BAS fram som fångar ett vanemässigt tankesätt som hjälper organisationer att:

• balansera mellan att lägga till och att våga släppa taget
• fråga innan man agerar
• börja med människor snarare än med tekniken

Ramverket BAS synliggör att digital transformation inte “händer” av sig själv. Det är inte något som drabbar organisationen. Den formas av en rad små, återkommande beslut. Och det är i dessa beslut – inte i visionerna – som det mänskliga perspektivet antingen stärks eller försvagas.

Forskningsprojektet Orchid genomfördes 2024–2025 i samverkan med Siemens Energy och GKN Aerospace. Finansierades av KK-stiftelsen.

Kontakt: Linnéa Carlsson, universitetslektor, Högskolan Väst

På Högskolan Väst bedriver vi forskning i samverkan med omvärlden för att skapa en bättre framtid.