Välbesökt föreläsning om historien och propagandan bakom extrema åsikter

Historikern och forskaren Helene Lööw lockade stor publik när hon föreläste om våldsbejakande extremism och hur samhället bemöter problematiken. Det blev en intressant föreläsning om begreppsförvirring, om extremismens historia och vad vi kan förvänta oss i framtiden.

– Nynazism, nationalism, vit lojalitet och nu våldsbejakande extremism. Begreppen är många, förvirrande och varierar över tid, förklarade Helene Lööw som är historiker med 30 års erfarenhet av att forska och följa extremism i olika former.

– Men begreppen är inte enkla att tolka och förhålla sig till. För vad betyder egentligen begreppet våldsbejakande extremism? Extremt i förhållande till vad? Och hur bejakar man våld?

Svårtolkade begrepp

Helene lyfte fram problematiken med svårtolkade begrepp och hur svårt det blir för exempelvis skolan att hantera problematiska situationer.

– Det är inte olagligt att ha extrema åsikter och skolan har heller inte rätt att påverka elevernas åsikter. Så vad gör skolan när det är elevernas föräldrar är radikaliserade? Eller om det är läraren?

– Människor med extrema åsikter har alltid funnits i samhället och de kommer alltid att finnas. Politiska åsikter är något man ofta ärver av sina föräldrar. Vi vet att det finns familjer med den här typen av extrema åsikter sedan fem generationer tillbaka.

Viktiga händelser

Helene berättade om några historiska händelser som gett stora avtryck i debatten.

• I samband med att judar utsattes för stora våldsattacker i Europa runt 1960 ansåg politikerna att samhället hade ett informationsproblem som kunde lösas genom insatser i skolan.
• I slutet av 80-talet kom ytterligare en våg av våldsattentat mot minoriteter i Sverige. Extra utsatta var moskéer och Priderörelsen. Trollhättan hamnade i fokus i samband med moskébrand, grov misshandel med mera.
• En annan viktig händelse var när Sjöbo kommun 1988 genomförde en folkomröstning om invånarna skulle ta emot flyktingar eller inte.

– En viktig lärdom är att det inte finns några generella lösningar och handlingsplaner som fungerar överallt. Händelser bottnar alltid i en lokal historia och en lokal kultur som bara kan lösas med lokalt utvecklingsarbete.

Lärdomar inför framtiden?

– Vad kan vi lära oss historien och ha nytta av i framtiden? Jag trodde själv att den här rörelsen var utdöende för 30 år sedan när jag gjorde min första avhandling. Men det finns inget som tyder på att den kommer att försvinna. Idag är det främst Nordiska motståndsrörelsen som dominerar på det här området Det är många fler som hyser de här åsikterna än vad vi ser under demonstrationer och liknande aktiviteter.

Skickliga kommunikatörer

Helene berättar hur noggranna strategier och välutvecklad propaganda ligger bakom de olika aktörernas arbete.

– Eftersom de här rörelserna exkluderas av vanliga media har de varit tidigt ute med att använda andra informationskanaler som till exempel närradio och sociala medier. De är också snabba med att plocka upp framgångsrika kommunikationsstrategier för att nå ut till många. Till exempel finns det gott om skönlitterära böcker som inspirerat till olika våldsdåd.

– Propagandan riktar sig ofta till personer som söker delaktighet och som av olika skäl har möjlighet och kapacitet att omsätta idéerna i praktiken. Men som tur är det få individer som är beredda att göra det.

Föreläsningen var ett samarrangemang av Trollhättans Stad, Samordnare mot våldsbejakande extremism och Högskolan Västs Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljö, BUV.

Text och bild: Christina Axelsson