14 miljoner från Vetenskapsrådet till Högskolan Västs forskning

I dagarna kom besked om betydande finansiellt stöd till två nya forskningsprojekt på Högskolan Väst. 7, 5 miljoner går till att identifiera och analysera goda exempel på hur grundskoleelevers erfarenheter av engelska utanför skolan tas till vara i undervisningen. 6, 5 miljoner går till att undersöka hur könsnormerna ser ut i diplomatins värld.

Vetenskapsrådet, som är en myndighet under Utbildningsdepartmentet, har nyligen haft två stora utlysningar inom Utbildningsvetenskap och inom Humaniora och samhällsvetenskap för bidragsperioden 2013-2018. Inom Utbildningsvetenskap beviljades 38 av 297 ansökningar. Inom Humaniora och samhällsvetenskap var det ännu färre som beviljades, endast 105 av 1 194 ansökningar.De lärosäten som dominerar bland bidragstagarna är de stora universiteten. Högskolan Väst sticker ut och är en av tre högskolor som beviljats medel.

Om gapet mellan engelska i skolan och engelska på fritiden
Detta forskningsprojekt tar avstamp i den nyligen utförda utvärderingen av engelska i årskurserna 6-9 där Skolinspektionen fann att eleverna i många klassrum visserligen arbetade med sina uppgifter men utan stor entusiasm. Det framgick också att eleverna trodde att de lärde sig ungefär hälften av sin engelska utanför skolan och att de på fritiden kände sig mer bekväma med att använda sig av engelskan än i skolan. Skolinspektionen menade att elevernas möte med engelska utanför skolan utnyttjas dåligt i många skolor.

- Elevernas upplevelse att deras användning av engelska utanför skolan är autentisk, medan skolans engelska känns konstgjord och krystad vilket kan ha en negativ påverkan på motivationen, menar Alastair Henry, projektledare på Högskolan Väst.

Alastair Henry berättar att det kommer att genomföras en enkätundersökning riktad till lärare med fokus på hur de i undervisningen förhåller sig till och använder elevers erfarenheter av engelska utanför skolan. Man kommer även att fokusera djupare på ett urval lärare och observera deras undervisning under en längre tid. Intervjuer genomförs även med elever kring hur de upplever olika undervisningsmoment.

- För att bromsa nedgången i eleverans motivation och därmed risken för försämrade resultat blir kunskapen som projektet generar av stor vikt, säger Alastair Henry som i detta projekt arbetar tillsammans med Helena Korp, lektor i pedagogik på Högskolan Väst samt en forskare från Karlstads universitet.

Könsnormer inom diplomatin
Det andra projekt som beviljats medel hos Högskolan Väst ska undersöka betydelsen av könsnormer i svenska diplomaters arbetsliv. Detta på grundval av en växande skara kvinnor i diplomatin. Internationellt är diplomati inte längre en arena för enbart män. Många länder har runt 30 procent kvinnliga ambassadörer, med Sverige i ledande position (35 procent 2010). Medias rapportering tyder på att mötet mellan kvinnliga statsrepresentanter och den del av världen där män dominerar diplomatin är allt annat än smidig. Sexuella trakasserier är vanligt i dessa diplomatkårer. Restriktiv diplomatisk kutym lämnar dock begränsade möjligheter att öppet och kraftfullt sätta sig emot nedsättande beteende. Det menar Ann Towns, projektledare och lektor i statsvetenskap på Högskolan Väst:

- Det finns knappt någon forskning om detta i internationell diplomatiks praktik. Vi vill titta på hur könsnormera ser ut och hur kvinnliga diplomater uppfattar kutym och normer, om de upplever det som problematiskt och i så fall hur de försöker förändra dessa.

Projektet kommer att kartlägga var män och kvinnor finns såväl hierarkiskt, geografiskt som vilka uppdrag och uppgifter de får i arbetet med internationella interaktioner mellan stater och på det svenska Utrikesdepartementet. Projektet genomförs i samarbete med forskare från Göteborgs universitet.