Högskolan Väst utjämnar den sociala snedrekryteringen till högre studier

Högskolan Väst i Trollhättan är bäst av alla högskolor och universitet i Sverige på att rekrytera studenter från hem utan utbildningstradition. Det visar nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, och Universitetskanslersämbetet, UKÄ. 
-Vi arbetar aktivt med att rekrytera brett och bidrar därmed till en utjämning av den sociala snedrekryteringen till högre studier, säger högskolans rektor Kerstin Norén.

Svenska lärosäten har i uppdrag att arbeta med att bredda rekryteringen till högskolan. Den sociala snedrekryteringen till landets högskolor och universitet har grovt sett inte förändrats under de senaste 10 åren och följs regelbundet upp av UKÄ och SCB. Att studenternas sociala bakgrund påverkar rekryteringen till högre utbildning är väl känt och det är mer ovanligt att välja högskolestudier om man har växt upp i en studieovan miljö. Tittar man på andelen studenter med högutbildade föräldrar på landets lärosäten med minst 200 nybörjare 2013/14, varierade den mellan 30 och 73 procent. Högst andel hade nybörjarna vid Handelshögskolan i Stockholm. Lägst andel med högutbildade föräldrar hade nybörjarna vid Högskolan Väst.

- Jag är väldigt glad för våra siffror. Som högskola är det vårt ansvar att arbeta med detta och vårt mål är att bidra till att höja utbildningsnivån i den här delen av landet. Just nu intensifierar vi samarbetet med kommunerna i hur detta ska ske på bästa sätt, säger rektor Kerstin Norén.

Krävs medvetna insatser
Fördelningen efter föräldrarnas utbildningsnivå bland nybörjare vid respektive lärosäte påverkas av en rad faktorer, bland annat vilket utbildningsutbud lärosätet har. Andelen nybörjare som har högutbildade föräldrar skiljer sig stort mellan olika utbildningar. Bland nybörjarna på yrkesexamensprogrammen läsåret 2013/14 fanns den största andelen med högutbildade föräldrar på utbildningarna till läkare och arkitekt – 66 procent. Högskolorna och de nya universiteten har delvis byggt upp ett annat utbildningsutbud än de äldre universiteten. Även andra faktorer, som till exempel befolkningens sociala sammansättning i lärosätenas upptagningsområden, kan ha en viss betydelse för variationer i den sociala rekryteringen mellan olika lärosäten.

- Detta är något som stämmer på vårt upptagningsområde - att vår rekrytering speglar hur sammansättningen i det omgivande samhället ser ut. Så visst har det betydelse. Jag vill dock poängtera att det också krävs medvetna insatser för att attrahera ett brett spektrum av studenter, säger Kerstin Norén.

Till rapporten