Idag lanseras en rykande färsk bok om additiv tillverkning (AM) i högpresterande metallmaterial. – Vi tar ett helhetsgrepp om additiv tillverkning – en teknik som industrin ser fantastiska möjligheter med i strävan att producera på ett mer hållbart sätt, säger en av författarna Robert Pederson, professor i materialteknik, Högskolan Väst.
I nästan ett sekel har gasmetallbåge använts framgångsrikt i metallsmältningsprocesser. Under de senaste åren har tekniken etablerats inom 3D-printning som en löftesrik vidareutveckling av additiv tillverkning. Pradip Aryal visar i sin doktorsavhandling hur en avancerad fysikbaserad simuleringsmodell ger djupare förståelse för processen, vilket öppnar för nya tillämpningar.
Allt fler företag satsar på digitala verktyg och system, men är inte alltid förberedda på hur teknikomställningen påverkar medarbetare, arbetssätt och ledning. – Digitaliseringen kräver nya kunskaper och nya sätt att leda och organisera arbetet. För att lyckas behöver medarbetarnas perspektiv vara med från start, säger Anna Karin Olsson och Kristina Eriksson, forskare vid Högskolan Väst.
Vinnare av årets Primuspris är forskningsprojektet Artificial and Human Intelligence through Learning (A-HIL) som belyser behovet av interaktion mellan människa och teknik i industrins teknikomställning. Ett tvärvetenskapligt forskarteam har tillsammans med Siemens Energy och GKN Aerospace utvecklat värdefull kunskap för att möta framtida industriella utmaningar.
Vilka utmaningar har industrin när de ställer om till en mer hållbar produktion? Industriaktörer och forskare möttes under Primusdagen för att diskutera vägval och strategier för att lyckas i skiftet till ny teknik och nya kompetensbehov.
Nóra Kerekes från Högskolan Väst är precis hemkommen från London och brittiska parlamentet. Där fick hon möjligheten att berätta om sin forskning om yoga och dess positiva inverkan på interner för ledamöterna i House of Lords som en del av en internationell expertgrupp.
Talang- och kompetensförsörjning är i fokus när en avsiktsförklaring mellan Högskolan Väst, Innovatum Science Park, Kraftstaden och elbilsföretaget Polestar har signerats. Inblandade parter ska gemensamt verka för forskning, utbildning och utveckling inom främst testning av elektrifierade drivlinor och batteriutveckling.
När man svetsar samman olika legeringar finns risken att sprickor och andra defekter bildas. Mikael Johansson, industridoktorand på Alleima, utvecklar ny kunskap som gör det möjligt att designa legeringar med rätt svetsegenskaper. – Jag fokuserar på legeringar som ska tåla höga temperaturer i exempelvis pannor i kraftverk, säger Mikael som ingår i företagsforskarskolan Smart Industry Sweden.
Linnéa Carlsson, doktorand på Högskolan Väst och tidigare ordförande för SFS doktorandkommitté (Sveriges Förenade Studentkår), blir en av ledamöterna i regeringens nya forskningsberedning.
Premiären för Svets- och teknikdagen lockade drygt hundra besökare till Produktionstekniskt centrum att ta del av nyheter inom svets- och svetsautomation. – Den goda responsen visar att det finns ett behov av event med fokus på smart svetsteknik och kompetensutveckling för svetsbranschen, kommenterar Victor Blom, projektledare, Innovatum Science Park.
Automatiserad svetsning blir allt vanligare inom tillverkningsindustrin. För att vara en konkurrenskraftig aktör i framtiden kan företag behöva ny kompetens inom svetsteknik. Den 30 maj bjuder Produktionstekniskt centrum in till en inspirationsdag där företag kan ta del av det senaste inom svetsteknik och svetsautomation.
För första gången någonsin arrangeras en av världens främsta konferenser om termisk sprutning utanför Nordamerika. Högskolan Väst är värd när forskare och globala industriaktörer möts på Thermal Spray of Suspensions & Solutions Symposium & EBCs i september.
Forskar man om superlegeringen 718 är den internationella konferensen ”Superalloys 718 & Derivatives” ett måste. I år har Joel Andersson, professor i materialvetenskap vid Högskolan Väst, rollen som konferensens ordförande. – Det känns fantastiskt roligt och hedersamt att tillsammans med forskare som är ledande inom ämnet få leda arbetet med att se till att konferensen blir så lyckad som möjligt,
Paul Kahs starka intresse för svetsmetoder väcktes i unga år. Idag är han professor i svetsteknologi och programchef på Institutionen för ingenjörsvetenskap vid Högskolan Väst. Här forskar han bland annat om hur litiumjonbatterier i elfordon kan bli mer hållbara och mer tillförlitliga.
När Fredriksons Verkstads AB fick ett nytt uppdrag innebar det flera svetstekniska utmaningar. – Ett gott samarbete med Högskolan Väst och leverantörer ledde till att vi kunde satsa på rätt svetsteknik och vågade investera i ny utrustning och ny fabrik, säger Linus Elf, Production technical manager på Fredriksons.
Nya anslag från KK-stiftelsen innebär att Högskolan Väst och industriföretag tillsammans kan utveckla nya former för arbetsintegrerat lärande. Två nystartade forskningsprojekt fokuserar dels på virtuella lärandemiljöer för kompetensutveckling, dels ledarskap och medarbetarskap i hybrida arbetsmiljöer.
Inom några år kan tillverkningsindustrin hoppa över tidskrävande programmering varje gång en ny produkt ska sättas i produktion. Mattias Bennulfs forskning skapar helt nya möjligheter för industrier att snabbt ställa om sin automatiserade produktionsprocess. – Att skifta mellan unika produkter och korta serier kommer att gå betydligt snabbare och gör produktionen mer flexibel, säger Mattias.
Nya anslag från KK-stiftelsen innebär att Högskolan Västs forskningsmiljö Primus kan fortsätta bygga ny kunskap och kompetens som stärker svensk industri. I år startar ett 3-årigt forskningsprojekt inom termisk sprutning. Fler experter ska rekryteras. Ett nytt masterprogram i svetsteknik och ett 25-tal nya kompetensutvecklingskurser för industrin ska tas fram.
Framgångsrik forskning om additiv tillverkning med laser och tråd ska nu vidareutvecklas i det nystartade projektet SESAM. Tillsammans med fem industripartner kommer Högskolan Västs forskare att finjustera delar av tekniken för duplext rostfritt stål och göra den mogen för industriproduktion.
Lättare komponenter, mindre materialåtgång och lägre kostnader. Det är några av alla fördelar som flygindustrin får om de lyckas ersätta konventionella tillverkningstekniker med pulverbäddbaserad additiv tillverkning. Industridoktoranden Linda Squillacis forskning kan bidra med en viktig pusselbit.
