Idag den 1 mars skickades ansökan om att erhålla KK-miljö från Högskolan Väst till Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, in. Beviljas ansökan innebär det en 10-årig mångmiljonfinansiering som stärker högskolans forskning och som ytterst syftar till att möta de utmaningar Sveriges industri står för och möta de nationella behov som finns.
Att snabbt kunna omsätta ny teknik in i produktionsmiljöer inom industrin är viktigt för att kunna vara ett globalt konkurrenskraftigt företag. Genom att bygga ett nytt labb för test och utveckling av automatiseringsutrustning hoppas Högskolan Väst kunna bidra till en starkare västsvensk industri.
Stämningen var på topp när den nya Gleeble-maskinen invigdes på Produktionstekniskt Centrum (PTC) på Innovatum i tisdags. På PTC huserar Högskolan Västs forskare inom produktionsteknik. Där finns också laborationsutrustning av världsklass. Den nya maskinen ger forskarna och industrin helt nya möjligheter att utveckla och testa material på ett avancerat och effektivt sätt.
Genom en annan typ av värmeisolerande beläggning kan både livslängd och bättre effektivitet uppnås i morgondagens bilmotorer. Det är målet med den forskning på Högskolan Väst som i dagarna beviljades drygt 4 miljoner från Energimyndigheten. En forskning som kommer vara till nytta för bland annat Volvo och Scania.
I dagarna beviljades Högskolan Väst 18 miljoner från KK-stiftelsen för att fortsätta utveckla tillverkningsmetoder med hjälp av 3D-printing eller så kallad additiv tillverkning. En ökad användning av additiv tillverkning har positiva miljöeffekter genom ett effektivt resursutnyttjande.
Nu är det klart att Högskolan Väst blivit upptagna som medlemmar i det världomspännande nätverket CDIO. CDIO står för ”conceive, design, implement, operate” och syftar till att säkerställa bland annat den praktiska kunskapen hos ingenjörer.
De båda doktoranderna Edvard Svenman and Vahid Hosseini bedriver forskning inom området svetsning på Högskolan Väst. Nyligen avlade de sina licentiatexamina och presenterade forskningsresultat med målet att förbättra tillverkningsindustrins konkurrenskraft.
Spänningen var på topp när nio lag tävlade i Sweden Robot Hack i lördags. På 20 minuter gällde det att få en industrirobot att bygga ett så högt torn som möjligt av träklossar och helst i en viss färgordning. Det visade sig vara en svårare utmaning än man kanske kunde tro.
I våras beviljades Högskolan Väst medel för att med hjälp av forskare från Högskolan Väst i samproduktion med industrin skräddarsy kurser som är anpassade till yrkesverksamma. Målet är att bidra till expertkompetenshöjningen i tillverkande industri, regionalt och nationellt. Häromdagen var det dags för uppstart.
Under Högskolan Västs andra seminarium diskuterades robotarnas betydelse för framtidens arbetsliv.
Högskolan Väst, Chalmers och Swerea har tagit initiativet till att skapa en nationell arena för 3D printing i metall. Syftet med arenan är att öka takten inom forskning, utbildning och informationsspridning för att stärka den svenska verkstads- och metallindustrins konkurrenskraft.
Industrin i Västra Götalandsregionen är miljöbelastande men genom additiv tillverkning, så kallad 3D-printing, kan såväl resursutnyttjandet som miljöpåverkan drastiskt minskas. Chalmers och Högskolan Väst ges nu möjlighet att kraftsamla för att stärka konkurrenskraft, tillväxt och kunskapsutveckling inom additiv tillverkning i västra Sverige.
En mycket stor del av alla konstruktioner runt omkring oss byggs samman genom svetsning. Att utveckla svetsprocedurer och göra dem bättre och billigare är en viktig del för till exempel den tunga fordonsindustrins konkurrenskraft. Med ny forskning från Högskolan Väst kan svetsade strukturer utsatta för utmattning förbättras för framtiden.
När glassindustrin utvecklar nya glassmaskiner, använder de sig av simuleringar. Det betyder att de testar hela processen på en dator och först när allt fungerar, utvecklas maskinen i verkligheten. Det här kräver avancerade datorresurser. Genom att skräddarsy resurserna, kan simuleringsprogrammen bli nästan dubbelt så snabba som tidigare.
Med hjälp av forskare från Högskolan Väst ska högskolan i samproduktion med industrin skräddarsy kurser som är anpassade till yrkesverksamma och bidrar till expertkompetenshöjningen i tillverkande industri, regionalt och nationellt. Det är målet med projekt ProdEx som nu beviljats 10 miljoner från KK-stiftelsen*.
Chalmers, Högskolan Väst och Swerea har tagit initiativet till att skapa en nationell arena för 3D printing i metall. Syftet med arenan är att öka takten inom forskning, utbildning och informationsspridning för att stärka den svenska verkstads- och metallindustrins konkurrenskraft. Nu startar uppbyggnaden.
Per Lindström, doktorand vid Högskolan Väst, presenterar forskningsresultat som ger helt nya möjligheter till optimering av svetsade konstruktioner. Den nya kunskapen kan bland annat få positiva effekter för tillverkningsindustrins satsningar på lättvikt för att minska koldioxidutsläppen.
Man kan tro att sprickor i en flygmotors ytbeläggning vore negativt. Men det är tvärtom. Sprickor och porer i rätt storlek och omfattning ger ett bättre ytskikt. Forskare vid Högskolan Väst har genom datorsimulering sett att större porer, sammanbundna med sprickor ger ett ytskikt som är mer effktivt än de som används industriellt idag. Intresset från industrin är stort.
Många av oss drabbas någon gång av arbetsrelaterade belastningsskador. Ungefär 70% av västvärldens befolkning i arbetsför ålder drabbas av muskel- eller skelettskador. Ali Keyvani, doktorand på Chalmers och anställd på Högskolan Väst och Innovatum AB, vill bidra till att förbättra hälsan hos operatörer som arbetar i bilindustrin. Han har skapat datormodeller som baseras på mänskliga rörelser.
Att automatiskt kunna inspektera svetsar är snabbare, billigare och mer tillförlitligt än en manuell inspektion. Patrik Broberg, Luleå tekniska universitet, presenterar i sin avhandling hur metoderna ultraljud och termografi kan användas för att automatiskt upptäcka och klassificera defekter vid svetsning.
