Idag finns det både krav och önskemål om att producera lättare strukturer inom såväl bil- som flygindustrin. Ett sätt att minska vikten är att använda höghållfasta stål och sammanfoga dem med svetsning. Utmattning, framför allt i svetsar, kan dock begränsa användningen. Ny forskning från Högskolan Väst visar hur två olika förbättringsmetoder kan öka utmattningslivslängden i höghållfast stål.
Asun Valiente letar som bäst efter en permanent bostad till sig och sin familj. Hon kom till Sverige från Barcelona första gången 2013, som gästforskare inom svetsning till Högskolan Väst. Efter att ha varit här i olika omgångar har hon nu bestämt sig för att rycka upp bopålarna från Barcelona. En bidragande orsak är det nära och unika forskningssamarbetet med industrin som finns på högskolan.
Trollhättan är idag en av de mindre städer i landet som bäst klarat urbaniseringsutmaningen sedan Saab Automobiles konkurs 2011. Vid Högskolan Västs andra seminarium kring Trollhättans revansch fanns flera nyckelaktörer på plats och de gav sina erfarenheter och insikter.
Nu startar högskolans största forskningssatsning någonsin. En samverkande högskola har stor möjlighet att bidra till företagens konkurrenskraft och regionens utveckling. Högskolan Väst står beredd med sin största forskningssatsning någonsin.
I dagarna beviljades Högskolan Väst 11,5 miljoner från KK-stiftelsen för att fortsätta utveckla tillverkningsmetoder med hjälp av 3D-printing eller så kallad additiv tillverkning. Tekniken innebär mindre spill av material eftersom den minimerar efterbearbetning och är därmed mer miljövänlig än klassisk tillverkning.
Emile Glorieux har utforskat hur man planerar robotars rörelser i förväg så att de gör ett perfekt jobb direkt vid produktionsstart. Hans forskningsresultat innebär att företag som Volvo Cars kan producera plåtkomponenter snabbare, mer energieffektivt och utan defekter. Den 9 juni presenterade han sin doktorsavhandling på Högskolan Väst i Trollhättan och är nu doktor i produktionsteknik.
Tidigare idag offentliggjordes det glädjande beskedet att Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, kommer att göra en långsiktig satsning på Högskolan Västs forskning. Igår togs beslut om att utnämna högskolan till en KK-miljö. Stödet innebär en 10-årig strategisk mångmiljonfinansiering för en profilering av högskolans forskning. Beskedet kommenteras nedan.
Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, kommer att göra en långsiktig satsning på Högskolan Västs forskning. Igår togs beslut om att utnämna högskolan till en KK-miljö. Stödet innebär en 10-årig strategisk mångmiljonfinansiering för en profilering av högskolans forskning som ytterst syftar till att stärka svensk industri.
Sedan augusti 2016 är Sven Goecke internationell gästprofessor i svetsautomation på Högskolan Väst. Han har tagit ledigt ett år från undervisningen på universitetet i Brandenburg för att forska om hur ett nytt verktyg kan ge full materialkontroll vid svetsning. – Tekniken kan enkelt appliceras i industrimiljöer och den spar tid och pengar för företagen, säger Sven Goecke.
Chalmers har tillsammans med bland andra Högskolan Väst beviljats 36 miljoner kronor från Vinnova för ett nytt kompetenscentrum för additiv tillverkning i metall. Centrumet får namnet ”Centre for Additive Manufacture – Metal (CAM2). Satsningen utgör en del av regeringens initiativ att skapa forskningsmiljöer i världsklass med syfte att stärka Sveriges konkurrens- och attraktionskraft.
När Nicolaie Markocsan flyttade till Trollhättan från Rumänien den 13 mars 2003 var det ett forskningsuppdrag på fyra månader på Högskolan Väst som lockade. Exakt fjorton år senare utnämns han till professor i produktionsteknik med inriktning på termisk sprutning. Här berättar Nicolaie Markocsan om hur det känns att bli professor.
Kring årsskiftet beviljades Högskolan Väst 18 miljoner från KK-stiftelsen för att fortsätta utveckla tillverkningsmetoder med hjälp av 3D-printing eller så kallad additiv tillverkning. En ökad användning av additiv tillverkning har positiva miljöeffekter genom ett effektivt resursutnyttjande. I dagarna är det dags för kick-off och projektstart.
Idag den 1 mars skickades ansökan om att erhålla KK-miljö från Högskolan Väst till Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, in. Beviljas ansökan innebär det en 10-årig mångmiljonfinansiering som stärker högskolans forskning och som ytterst syftar till att möta de utmaningar Sveriges industri står för och möta de nationella behov som finns.
Att snabbt kunna omsätta ny teknik in i produktionsmiljöer inom industrin är viktigt för att kunna vara ett globalt konkurrenskraftigt företag. Genom att bygga ett nytt labb för test och utveckling av automatiseringsutrustning hoppas Högskolan Väst kunna bidra till en starkare västsvensk industri.
Stämningen var på topp när den nya Gleeble-maskinen invigdes på Produktionstekniskt Centrum (PTC) på Innovatum i tisdags. På PTC huserar Högskolan Västs forskare inom produktionsteknik. Där finns också laborationsutrustning av världsklass. Den nya maskinen ger forskarna och industrin helt nya möjligheter att utveckla och testa material på ett avancerat och effektivt sätt.
Genom en annan typ av värmeisolerande beläggning kan både livslängd och bättre effektivitet uppnås i morgondagens bilmotorer. Det är målet med den forskning på Högskolan Väst som i dagarna beviljades drygt 4 miljoner från Energimyndigheten. En forskning som kommer vara till nytta för bland annat Volvo och Scania.
I dagarna beviljades Högskolan Väst 18 miljoner från KK-stiftelsen för att fortsätta utveckla tillverkningsmetoder med hjälp av 3D-printing eller så kallad additiv tillverkning. En ökad användning av additiv tillverkning har positiva miljöeffekter genom ett effektivt resursutnyttjande.
Nu är det klart att Högskolan Väst blivit upptagna som medlemmar i det världomspännande nätverket CDIO. CDIO står för ”conceive, design, implement, operate” och syftar till att säkerställa bland annat den praktiska kunskapen hos ingenjörer.
De båda doktoranderna Edvard Svenman and Vahid Hosseini bedriver forskning inom området svetsning på Högskolan Väst. Nyligen avlade de sina licentiatexamina och presenterade forskningsresultat med målet att förbättra tillverkningsindustrins konkurrenskraft.
Spänningen var på topp när nio lag tävlade i Sweden Robot Hack i lördags. På 20 minuter gällde det att få en industrirobot att bygga ett så högt torn som möjligt av träklossar och helst i en viss färgordning. Det visade sig vara en svårare utmaning än man kanske kunde tro.
