Vad händer när en docent i socialt arbete, en professor i teoretisk fysik och en biskop sitter vid samma bord och samtalar om tro och vetenskap? Svaret är att det blir mycket mer av samförstånd än motsättningar.
Hur har pappor det som lever i exil i Sverige med hedersnormer? Går det att förstå män som begränsar, förtrycker och utövar våld mot sina barn, i hederns namn? Detta djupdyker författaren Annika Theodorsson i i sin nya bok Att pappa i exil.
Han säger att han talar för de utsatta – de som inte har den här rösten som han själv lyckats bli stark nog att ha. Han säger också att det viktigaste är inte vad vi gått igenom utan vad vi ska göra åt saken. Genom att vara ute och föreläsa om sina egna erfarenheter av att bli bortgift gör Arkan Asaad just detta – delar med sig och försöker göra något åt hedersproblematiken.
Högskolan Väst har beviljats 3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att bedriva ett forskningsprojekt inom ramen för ämnet utbildningsvetenskap. Projektet Globala konflikter med lokala konsekvenser – lärande och diskussioner om mellanösternkonflikter i svenska klassrum ska bedrivas under en treårsperiod.
I klassrummet förknippas religion ofta med en förfluten tid när människor inte visste bättre − kanske fyllde religion en roll förr i tiden, men moderna människor behöver den inte längre. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet, från Karin Kittelmann Flensner också verksam på Högskolan Väst, som undersökt hur lärare och elever talar om religion och livsåskådningar.