När Nicolaie Markocsan flyttade till Trollhättan från Rumänien den 13 mars 2003 var det ett forskningsuppdrag på fyra månader på Högskolan Väst som lockade. Exakt fjorton år senare utnämns han till professor i produktionsteknik med inriktning på termisk sprutning. Här berättar Nicolaie Markocsan om hur det känns att bli professor.
När glassindustrin utvecklar nya glassmaskiner, använder de sig av simuleringar. Det betyder att de testar hela processen på en dator och först när allt fungerar, utvecklas maskinen i verkligheten. Det här kräver avancerade datorresurser. Genom att skräddarsy resurserna, kan simuleringsprogrammen bli nästan dubbelt så snabba som tidigare.
Man kan tro att sprickor i en flygmotors ytbeläggning vore negativt. Men det är tvärtom. Sprickor och porer i rätt storlek och omfattning ger ett bättre ytskikt. Forskare vid Högskolan Väst har genom datorsimulering sett att större porer, sammanbundna med sprickor ger ett ytskikt som är mer effktivt än de som används industriellt idag. Intresset från industrin är stort.
Forskare vid Högskolan Väst har börjat använda nanopartiklar i de värmeisolerande ytskikt som skyddar flygmotorer från hetta. I forskarnas tester ökade livslängden med över 300 procent. Detta är något som intresserar både flygindustrin och gasturbinindustrin i allra högsta grad och förhoppningen är att motorer med de nya skikten ska vara i produktion inom två år.