Nyhet -

Hugo Malm: "Ekologiska produkter blir mer och mer norm"

Folkbildning förändrar liv. Det vet Hugo Malm som i sitt arbete som rektor för Holma folkhögskola ofta får se människor gå från uppgivenhet till upptäckarlust.

– Jag möter många som redan har gett upp när de kommer till oss, de har intalat sig att skolan inte är för dem. Det är helt fantastiskt att se dem blomma upp och vidga sina vyer, säger Hugo Malm, som sitter i styrelsen för Hållbar Utveckling Skåne sedan 2017.

Hugo har ägnat hela sitt vuxna liv åt hållbarhetsfrågor. Efter studenten börjadehan arbetasom värvare för Greenpeace, blev team leader och startade värvarteam i Eskilstuna och Linköping. Som färdigutbildad folkhögskollärare var han samtidigt ansvarig koordinator för Östergötland och kunde ha fortsatt i det spåret. Men folkhögskolan lockade. Och det var något som skavde i miljörörelsen.

– Greenpeace tryckte mycket på att någon annan ska göra det; att vi ska få politiker och de stora företagen att bli snälla. Efter en tid kände jag att det inte riktigt funkade. Och i hela miljörörelsen var det en ganska negativ stämning; ”allt går åt helvete, varför är det ingen som gör nåt, ingensom fattar?!”. Det var inte så jag ville arbeta, säger Hugo.

Är tonläget annorlunda nu?

– Ja , det har absolut förändrats men nu förs samtalet i två parallella spår: katastroftänkandet har inte försvunnit helt, men det är inte det enda som finns. Den allmänna medvetenheten har blivit mycket större. När jag började arbetade med detta för tjugo år sedan fick jag ofta höra ”jaha, är du med i Greenpeace, den där miljösekten, de som tror på klimatförändringar!” Det gick inte att prata om klimatförändringar, folk bara skrattade när man tog upp det! Vi fick prata om skog eller hav annars var det ingen som förstod, säger Hugo och fortsätter:

– Och samma var det med ekologiska produkter när jag började handla det i slutet av nittiotalet. ”Jaha, är du en sån där lurad person som tycker om betala extra mycket pengar?” Men det har blivit en blivit en enorm skillnad på det området, det blir mer och mer norm.

En vändpunkt kom 2006 när spelreglerna för det globala miljö- och klimatarbetet i grunden förändrades. Under en och samma månad släpptes Sternrapporten av den brittiske ekonomen Nicholas Stern, filmen An inconvenient truthav Al Gore och enrapport från FNs klimatpanel (IPCC) om tillståndet för planeten. Ett allvar och en oro spred sig men också en framtidsoptimism och kampanda som smittade av sig på många långt utanför miljörörelsen. Men så efter ett halvår kom en rapport som visade att det inte blev bättre, att utsläppen fortfarande ökadefastän ”alla” nu brydde sig om miljön. För Hugo var det tydligt att det inte gick ihop.

– Jag började inse att ekonomisk tillväxt och minskade utsläpp helt enkelt inte går ihop. Men de flesta jag pratade med var inne på samma linje som Greenpeace; ”om företagen bara blir snälla… om vi bara kan få klimatavtalet i hamn”. Men jag kände att det inte kommer att gå. Vi arbetade dag och natt inför klimatkonferensen i Köpenhamn bara för att få ländernas ledareatt komma dit. Och så blev det ändå fiasko, säger Hugo.

Odlingen ledde till Holma

I sökandet efter något mer hoppfullt stötte han på omställningsrörelsen, med ursprung i Storbritannien, som växte sig allt starkare runt om i Sverige. Här var det större fokus på det positiva och att göra det själv istället för att vänta på jättarna. Så småningom flyttade han med sin hustru till mellersta Skåne, några mil från hennes uppväxtgård, och kom då i kontakt med Holma folkhögskola.

– Jag hälsade på en gammal värvarkompis som jobbade påen kurs i småskalig ekologisk odling och tyckte att det hela verkade schysst. Jag började engagera mig i skolan och insåg snabbt att några av de duktigaste i Sverige på ekologisk odling och permakultur fanns här – men bara en som kunde mycketom folkhögskola.

Det är nämligen så att av Sveriges 155 folkhögskolor ägs mer än två tredjedelar av olika folkrörelser med det djupa samhällsengagemang som det innebär. Oftakommer också skolans rektor från rörelsen. Mindre vanligt är det däremot att hen är förankrad i folkbildningen, och det perspektivet saknades även här. Men som den folkbildningsnörd han var kunde Hugo fylla glappet.

– Jag gick med på att bli rektor,fast ganska motvilligt. Vi var i alla fall två som delade rektorskapet. Men det var ju ingen riktigt skola än, vi satt mest och drömde. Jag skrev i alla fall om ansökan så att en den blev mer inriktad mot folkbildning och lite mindre mot miljö, säger han.

Ansökan gick igenom och Holma och två folkhögskolor till startade. Holma ligger egentligen i Höör men sätet blev i Lund eftersom det trots, eller kanske på grund av, universitet saknades en folkhögskola i Sveriges elfte största stad. Idag finns en filial på Holma Gård för bland annat odlingskurserna.

– Det var en fantastisk känsla att kunna kombinera två av mina passioner i livet – folkbildning och hållbarhet!

På vilket sätt tror du att Hållbar Utveckling Skåne gör störst nytta?

– Störst nytta tror jag vi gör med kommunerna och stora organisationer, de har de ekonomiska musklerna att genomföra förändringarna. På individnivå är det så många andra som arbetar och medvetenheten är redan stor. Det har jag mer och mer insett efter de här åren. Tidigaretänkte jag mycket på vad var och en kunde göra hemma, som att sopsortera, men den omställningen går väldigt långsamt. Men kan du få en kommun eller stort företag att köpa rätt kaffe eller sluta flyga eller bara flytta sin pengar från vapen- och oljeindustrin, då blir ju effekten enormt mycket större.

Det handlar om att styra om de stora aktörerna, men inte genom tvång, utan på ett positivt sätt, genom att skapa förutsättningar för det goda samarbetet, fortsätter Hugo.

– Det går att föra en helt annan dialog om hållbarhet idag, det händer massor. Vi kan inte slå oss till ro, men kan vi bryta ny mark, som jag tycker att föreningen redan gör genom bredden i projekten. Men projekt betalar aldrig en hel verksamhet, det är det som är utmaningen för vår förening; att kunna arbeta långsiktigt med frågor, säger Hugo Malm.

Snabbfakta
Namn: Hugo Malm
Född: 7 juni 1981 i Stockholm
Hemmahamn: Höör
Senast lästa bok: Donutekonomiav Kate Raworth
Har alltid med mig: Ett hållbarhetsperspektiv

Ämnen

  • Natur-, miljövård

Regioner

  • Skåne

Relaterat innehåll

  • Maria Larsson: "Vi kan inte kompromissa med slutmålet."

    Under 2018 firar Hållbar Utveckling Skåne 20 år av insatser för en social, ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling i Skåne och världen där bortom. Vi har träffat några av eldsjälarna som på olika sätt bidragit till vår styrka och framgång.

  • Per-Uno Alm: "Jag är mer optimistisk än någonsin"

    Under 2018 firar Hållbar Utveckling Skåne 20 år av insatser för en social, ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling i Skåne och världen där bortom. Under november får du stifta bekantskap med några av eldsjälarna som på olika sätt bidragit till vår styrka och framgång.

  • Birthe Müller: "RådRum har en given plats i samhällsbygget"

    Under 2018 firar Hållbar Utveckling Skåne 20 år av insatser för en social, ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling i Skåne och världen där bortom. Under november träffar du några av eldsjälarna som på olika sätt bidragit till vår styrka och framgång.