Mindre än en procent av svenskarna uppger att de betalat mutor det senaste året. Däremot har nästan var femte svensk nyttjat personliga kontakter för att få tillgång till tjänster inom bland annat vård och skola. Det visar Transparency Internationals nya korruptionsbarometer som granskat upplevd korruption i EU:s medlemsländer.
Mångfald och inkludering är viktigt för att skapa förändring, men för att rädda klimatet måste vi först bekämpa korruption. Ett nytt globalt nätverk ska bidra till att motverka korruption över landsgränserna. Detta stod i fokus under FN:s generalförsamlings första särskilda högnivåsession mot korruption den 2-4 juni.
Institutet Mot Mutor (IMM) söker jurist med intresse för antikorruption (vikariat). Tjänsten är ett vikariat på 12 månader (föräldraledighet) med start i september. Intervjuer sker löpande. Skicka in ansökan så snart som möjligt men senast den 5 juli 2021. Tjänsten kan komma att tillsättas innan sista ansökningsdag.
Under gårdagen beslutade regeringen om en proposition gällande genomförandet av EU:s visselblåsardirektiv. Förslaget stärker skyddet för de som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatsen ytterligare. Bland annat genom att särskilda kanaler för rapportering av missförhållanden ska upprättas samt att identiteten av den som rapporterar ska omfattas av sekretess.
FN bör inrätta en arbetsgrupp som kan utveckla starkare ramverk och åtgärder för att motverka korruption. Detta för att tillämpningen av antikorruptionslagarna ska bli mer effektiva. Det framgår i ett gemensamt förslag som Internationella handelskammaren (ICC), Integrity Initiatives International (III) och 96 olika samhällsorganisationer lagt fram.
I det gemensamma brevet riktat till FN present
Sveriges chefsorganisation Ledarna utser årligen landets 75 främsta kvinnliga ledare som på olika sätt gör skillnad genom ett bra ledarskap. För tredje året i rad har de utsett Institutet Mot Mutors (IMM) generalsekreterare Natali Engstam Phalén till en av dessa.
Sedan 2018 finns en överenskommelse mot mutor och korruption inom sektorn för vård, omsorg och personlig assistans. Nu har parterna bakom överenskommelsen publicerat ett utbildningskit för att underlätta för aktörer att använda materialet inom verksamhetens antikorruptionsarbete.
Under Almedalsveckan finns IMM:s tf. generalsekreterare Hayaat Ibrahim tillgänglig för digitala panelsamtal, talaruppdrag eller moderering.
Medlemsländerna bör utföra strikt hantering av de korruptionsrisker som har uppstått på grund av extraordinära åtgärder i samband med bekämpningen av pandemin. I krissituationer som denna måste antikorruptionsarbetet bli mer effektivt. Det framhöll GRECO i sin årliga rapport om efterlevnaden av EU:s konventioner mot korruption.
Fri journalistik har märkbart försämrats under pandemin och aldrig har antalet länder där pressfriheten anses bra varit så få. Under 2021 är fri och oberoende journalistik helt blockerad, hårt hindrad eller begränsad i 132 länder. Det visar Reportrar utan gränsers årliga pressfrihetsindex som rankar pressfriheten i 180 av världens länder.
Svensk idrott behöver öka transparensen och förbättra styrningen för att ligga i framkant i motverkandet av korruption. Detta för att stärka idrottens trovärdighet och rykte. Det framgår i en rapport om risker inom idrotten som Centrum för idrottsforskning publicerat.
Den svaga ekonomiska situation som coronapandemin medfört förväntas öka riskerna för korruption som tillvägagångssätt vid organiserad brottslighet. Att bekämpa denna organiserade brottslighet kräver därför ett stärkt antikorruptionsarbete. Det framhåller EU i sin nyligen publicerade strategi mot organiserad brottslighet.
Sverige är på god väg att genomföra EU visselblåsardirektiv, men det finns fortfarande vissa oklarheter. Samtidigt har två tredjedelar av EU:s medlemsländer inte gjort några framsteg alls. Det visar en ny rapport som Transparency International tillsammans med Whistleblowing International Network nyligen publicerat.
Pandemin medför att korruptionen ökar i byggbranschen rapporterar cheferna. Trots att branschen länge toppat mutbrottsstatistiken finns stora brister i det förebyggande arbetet. Och trots att en ny lag om visselblåsning träder i kraft om bara nio månader saknar 45 procent av cheferna en fungerande visselblåsning och många är rädda för repressalier.
Endast 48 länder har visselblåsarlagar idag och många av dessa visar sig vara ineffektiva. Det visar en ny rapport som International Bar Association, Legal Policy & Research Unit och Government Accountability Project gemensamt publicerat. Institutet Mot Mutor (IMM) har varit med och bidragit till insamlingen av data för Sverige.
Åtta av 35 fackförbund uppger att rädslan för att rapportera om missförhållanden på arbetsplatsen har ökat de senaste åren. Enligt sex av de tillfrågade fackförbunden har även antalet medlemmar som blivit utsatta för repressalier till följd av rapportering ökat. Det framgår av en undersökning som SVT:s Uppdrag granskning genomfört.
Nära hälften av alla mutbrottsmål 2020 var försök att muta personer som utövar myndighet. Det gäller bl.a. försök att muta förarprövare vid uppkörning, personal inom kriminalvården eller att skynda på beslut från statliga myndigheter. Summan för mutor var drygt 16,6 miljoner kr – en ökning med 246 procent från tidigare år. Det framgår av Institutet Mot Mutors rapport Mutbrottsdomar i Sverige 2020.
Nyligen meddelade hovrätten en friande dom för de tre tidigare toppcheferna på Telia. Detta eftersom domstolen inte ansåg att presidentdottern, enligt den dåvarande mutbrottslagstiftningen, var en mutbar person.
Aktuell Hållbarhet utser årligen de 101 mäktigaste personerna som bidrar till hållbar utveckling. I år har Institutet Mot Mutors (IMM) tf. generalsekreterare Hayaat Ibrahim blivit utsedd till en av dessa personer.
Sverige får 85 poäng för tredje året i rad och placerar sig på en tredjeplats i Transparency Internationals årliga korruptionsperceptionsindex. Men utmaningar kvarstår - både på hemmaplan och utomlands.
