300 kulturarbetare skriver ett öppet brev till Fredrik Beijer, rättschef Migrationsverket, Patrik Engström, chef gränspolisen, Heléne Fritzon, tidigare migrationsminister, Morgan Johansson, justitieminister, Mikael Ribbenvik, generaldirektör Migrationsverket.
Om det "ligger i betraktarens öga" huruvida någon är troende eller ej så gäller det kanske även andra saker?
Medlemmar ur folkrörelsen mot utvisningar har skickat ett brev till socialdemokratiska arbetarkommuner och kongressombud.
Utvisningarna av konvertiter till världens näst farligaste land för kristna upprör troende och icke troende. Utvisningarna går på tvärs mot mänskliga rättigheter om rätten att utöva sin religion. Ett misstroende mot myndigheter, det politiska systemet och rättssystemet håller på att övergå i alienation – man vill inte längre se sig som en del av det svenska samhället.
I Paris finns ett tusental "svenska afghaner", dvs. ungdomar med afghanskt medborgarskap som har bott 3-4 år i Sverige. Om de har tur, dvs. deras fingeravtryck har inte fastnat i det internationella registret, så kan de söka asyl på nytt med stor chans att få "positivt", dvs. uppehållstillstånd i Frankrike. De tar chansen eftersom de anser att det är bättre att leva papperslös på gatorna i Europa
Texten från ett flygblad våren 2017 är lika aktuell våren 2019. Det är inte trevliga signaler som den aktuella flyktingpolitiken ger!
Sverige har undertecknat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Detta ger barn och ungdomar med funktionshinder rätt till extra stöd och skydd.
Mahdi Navabi är en av de konvertiter som Migrationsverket bestämt inte är en konvertit - trots att han konverterat. Därför har han inget behov av att utöva sin religion i Afghanistan, och kan därför utvisas i säkerhet. - Enligt konventionen om mänskliga rättigheter, som Sverige skrivit under, har man rätt att utöva sin religion.
Många unga har flytt det afghanska samhället för att de inte accepterar förtrycket. De vill inte tvingas in i ojämlikhet, våld och korruption. De vill kunna välja sina liv och sin partner.
En regering som säger sig vilja utjämna skillnaderna i yrkeslivet för män och kvinnor måste se hur dagens asylpolitik påverkar kvinnliga yrkesgrupper.
Det enda realistiska är att ge de ensamkommande uppehållstillstånd. Vi förväntar oss att regeringen omedelbart tar tag i detta.
Barn och unga som ryckts upp från sina hem ska i lugn och ro få knyta an till vuxna, skola, kamrater och närsamhället utan att utsättas för återkommande uppbrott.
