Ingen utökad angiveriplikt i välfärden – men osäkrare situation för papperslösa

Det blir ingen angiveriplikt i kommunernas och regionernas verksamheter, t.ex. skola, sjukvård, omsorg, socialtjänst, bibliotek. Nu skulle det vara önskvärt att facken tar upp den tappade handsken: Kämpa för att era arbetskamrater och medlemmar får stanna kvar i Sverige!

Regeringens uppdrag var att ge ett förslag till en lag där alla offentliganställda åläggs att anmäla personer som saknar uppehållstånd.

Motståndet mot den tänkta lagen har varit massivt, från facken, de anställda själva, arbetsgivarorganisationer, patientorganisationer, politiker, regioner och kommuner. Samtidigt har Sverigedemokraterna deklarerat att skola, sjukvård etc. inte ska vara undantagna från anmälningsplikten. Det var därför med spänning jag bänkade mig framför skärmen för att följa pressträffen den 26 november där utredaren Anita Linder överlämnade utredningen till migrationsminister Johan Forssell (M).

Anita Linder förklarade oväntat att ingen välfärdsverksamhet, inga kommuner eller regioner, kommer att få någon utökad anmälningsplikt av papperslösa. Hon förklarade att det skulle vara ineffektivt och leda till orimliga effekter för enskilda. Dessutom finns den mesta datan hos andra myndigheter.

Det är endast sex statliga myndigheter som blir skyldiga att rapportera data om papperslösa till polisen: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Pensionsmyndigheten, Kronofogden och Kriminalvården. Av dessa anses Skatteverket ha mest att tillföra.

”Angiverilagen” är endast en del av utredningen Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll. Den viktigaste faktorn för att öka takten i ”återvändandet” anses vara bättre möjligheter att fastställa identitet. Det handlar bland annat om kroppsvisitation, husrannsakan samt att beslagta och genomsöka mobiler.

Lagen är tänkt att träda i kraft 1 juli 2026, strax före valet. Enligt Johan Forssell är samarbetspartierna eniga om den begränsade informationsplikten. Sverigedemokraterna är dock besvikna över utredningens resultat.

Vilka effekter kan den modifierade ”angiverilagen” få på (skugg)samhället?

Kostnaderna ökar för polisen, Migrationsverket och Gränspolisen som får nya arbetsuppgifter. Även personalen på de sex myndigheterna drabbas av ökad byråkrati. Nya it-kostnader tillkommer.

Respekten för individens privatliv och familjeliv riskerar att kränkas.

När det gäller de sex myndigheter som föreslås omfattas av ”angiverilagen” är det tveksamt vilken effekt lagen kommer att ha. Människor utan vare sig personnummer eller samordningsnummer vänder sig inte till Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten. För dem som inte fått sitt uppehållstillstånd förlängt är det bara en tidsfråga innan de blir av med sitt arbete och försvinner in i skuggsamhället, där inte ens Skatteverket hittar dem.

Angiverilagen kommer att leda till ökad osäkerhet för dem som saknar uppehållstillstånd. Så här skriver Röda Korset i en aktuell rapport: "Svåra levnadsvillkor i Sverige ökar inte viljan att återvända till hemlandet. Tvärtom undergrävs förtroendet för ansvariga myndigheter och möjligheterna till ett humant, värdigt och hållbart återvändande minskar."

Civilsamhällets betydelse

Redan hösten 2022 började intensiva protester mot en informationsplikt för anställda inom ”välfärdsyrkena”: skolpersonal, biblioteksanställda, vårdpersonal och socialtjänst. Debattartiklar, demonstrationer, seminarier, upprop har avlöst varandra. Kommuner, regioner, arbetsgivare, fackförbund, människorättsorganisationer, patientföreningar protesterade.

På hemsidan Tidöavtalet – ett hot mot demokratin har det mesta av den tillgängliga informationen om lagförslaget och opinionsyttringar samlats på sidan Angiverilagen. När den skrivs ut som pdf blir den 62 sidor lång.

Anita Linder gjorde klart att diskussionerna med SKR (Sveriges kommuner och regioner) varit avgörande för begränsningen av anmälningsplikten. SKR satte ner foten i augusti 2023.

Många, bland annat facken, har nu dragit en lättnadens suck när angiverilagen blev så pass begränsad. Men vissa fack, som SSR, DIK och Vision, har anställda även inom de sex myndigheterna som kommer att omfattas av lagen. Där har man blandade känslor.

Det skulle ge större förtroende för facken om de också kämpade för sina arbetskamrater och medlemmar som hotas av att förlora sina uppehållstillstånd på grund av låg lön.

Läs en längre version av denna artikel!

Bidra till våra pressmeddelanden!

Media äger rätt att återge texten med angivande av författaren (Ingrid Eckerman) och källan.