Gå direkt till innehåll
Lokalpressen efter demonstration i februari 2018.

Pressmeddelande -

Så gick det för de ensamkommande i Gävle

Krisgruppen flyktingungdomar i Gävle bildades 2017 för att stötta de 92 ensamkommande ungdomar som Migrationsverket hade placerat där. De har nu lyckats lokalisera inte mindre än 76 stycken.

Bakgrund

I den stora flyktingvågen 2015 kom 35 000 ensamkommande barn och ungdomar till Sverige. Av dem var 23 000 afghanska medborgare, de allra flesta pojkar.

De flesta hann fylla eller bli uppskrivna i ålder till 18 år innan de fick sitt beslut. De fick då lämna det familje- eller HVB-hem där de bott och erbjöds flytta till Migrationsverkets boenden på andra orter. För att kunna fortsätta skolan stannade de flesta ungdomar i sin kommun, men nu som hemlösa, med en dagersättning på 61 kronor så länge de fortfarande var i asylprocess. När avslagen kom blev de papperslösa med hot om polishämtning och tvångsdeportation.

Under 2017 blev situationen alltmer desperat, med många självmord i gruppen. Ungdomarna genomförde en flera månader lång ”sittstrejk” vid Medborgarhuset i Stockholm. Ute i landet protesterade deras svenska hjälpare på olika sätt.

2018 kom den nya gymnasielagen som gav en ny möjlighet för många ungdomar. De som inte omfattades av lagen gav upp Sverige. De flesta sökte sig till Frankrike där merparten så småningom fick asyl, på samma skäl som inte godkändes i Sverige.

De senaste åren har en ny mindre våg lämnat Sverige. Det är de som inte fullt ut uppfyllde kraven på permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen och som heller inte fick sin asylansökan godkänd. De har i högre grad valt Tyskland som första land.

Krisgruppen i Gävle

Till Gävle kom 92 stycken av de ensamkommande pojkarna. Hösten 2017 bildades Krisgruppen flyktingungdomar i Gävle. Kring den aktiva kärnan växte det fram ett stort antal människor som på olika sätt stöttade ungdomarna med boende, pengar, hjälp med läxor och CV-skrivande m.m. Dessutom kontaktades politiker, media mm.

Tillsammans med Frälsningsarmén drev Krisgruppen ett boende för tolv ungdomar. Samarbete skedde med Rädda Barnen, kyrkan, Kulturskolan och Studiefrämjandet.

Krisgruppen har nu försökt att följa upp de 92 ungdomarna. De har lyckats lokalisera inte mindre än 76 stycken.

Av dessa har 50 permanent uppehållstillstånd (PUT), tio tillfälligt uppehållstillstånd (TUT) och en lever i Sverige utan uppehållstillstånd. 31 personer bor kvar i Gävle.

Femton av ungdomarna vet man har lämnat Sverige. Av dessa är sju i Tyskland, fem i Frankrike, en i Irland, en i England och en i okänt land.

För sexton av de unga männen har det inte gått att få fram uppgifter.

Drygt hälften av denna grupp har alltså nått målet att få permanent uppehållstillstånd. Ytterligare en tiondel har en chans att få stanna permanent.

Samtidigt lever de nu i ny osäkerhet efter att en utredning föreslagit att det permanenta uppehållstillståndet ska återkallas för alla som en gång sökt asyl i Sverige. Gruppen med PUT på grund av gymnasielagen är speciellt utpekad. De har oftast ingen möjlighet att bevisa sin identitet, och kan därför inte bli svenska medborgare. De har heller inte godkända skyddsskäl och riskerar därför utvisning.

Skriv under uppropet
Rör inte det permanenta uppehållstillståndet!

Se också
Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande barn och ungdomar ger ekonomiskt stöd till de unga f.d. ensamkommande som efter tio år i Sverige åter blivit papperslösa utan möjlighet att försörja sig.

Bidra till pressmeddelandena!

Ämnen

Kategorier


Kontakter

  • 2018 Gävle tidningsklipp.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    960 x 540, 99,5 KB
    Ladda ner
  • logga_hog_kvalitet beskuren.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    1013 x 969, 125 KB
    Ladda ner
  • Hur gick det för de 17 000 Sept 2023.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    1280 x 720, 211 KB
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • Utvisningspolitik ersätter invandringspolitik

    Försämrade villkor för invandrare och ökade möjligheter att utvisa dem är en bärande del av Tidöavtalet 2022. Nu börjar vi se resultatet. Ett antal lagändringar har gjorts, och en lång rad planeras att genomföras före valet. Förslaget att riva upp permanenta uppehållstillstånd får flyktinginvandrare att känna sig alltmer utsatta och oönskade.

  • Vad kostar det att riva upp permanenta uppehållstillstånd?

    Utredningen Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar (SOU 2025:99) beskriver hur det skulle gå till att omvandla permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga. Man uppskattar kostnaderna i det inledande skedet till två miljarder kronor.