Om två år förväntas Morteza att resa till Afghanistan. Han har då levt en tredjedel av sitt liv i Sverige, sedan han var 12 år gammal. Migrationsverket anser att hans pappa lever, men har inte ansträngt sig att hitta honom. Migrationsöverdomstolen tar inte hänsyn till nya bevis. I stället låter man Morteza vara kvar i Sverige tills han blir myndig för att då utvisa honom.
Det är dags för de ensamkommande ungdomarna att söka förlängning av sitt uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Först nu börjar det bli klart med vilka utbildningar som godkänns. Vi vet inte hur många ungdomar som börjat på "fel" utbildning.
Den 1 oktober sker en ny massdeportation trots att oron i Afghanistan är större än på 40 år. Motståndet mot tvångsutvisningarna till Afghanistan har inte avtagit. Två nya böcker har givits ut om flyktingars och hjälpares situation.
Den 1 oktober sker en ny massdeportation till Afghanistan I samband med riksdagens öppnande ordnades 7-12 september en rad aktioner mot utvisningarna till Afghanistan. Motståndet har inte minskat sedan dess även om aktionerna inte blir lika många.
Deportationerna till Afghanistan fortsätter. Barnfamiljernas situation är lika osäker. Här är ett tal från manifestationen 10 september 2019.
En av dem som utvisades när riksdagen öppnade var 22-årige Mujtaba. Hans berättelse ger en inblick i vad gränspolisen menar med ”humant och medmänskligt”.
Cirka 2000 barn med sina föräldrar väntar på att utvisas till Afghanistan, världens farligaste land som nu är inne i en våldsspiral. En bok som visar några av barnen delas ut till alla riksdagsledamöter.
Trettio (30) polisbilar, helikopter och hundpatruller ryckte häromdagen ut i norra Storstockholm. De skulle leta efter en brottsling som krossat en fönsterruta - ett brott som kan medföra böter. De fångade dessutom 5-6 andra som inte gjort något brottsligt. Det är nämligen inte ett brott för f.d. asylsökande att uppehålla sig i Sverige.
Vad kommer det sig att polisen ägnar sådana resurser åt a
Den 10 september, samma dag som riksdagen öppnar, ska 80 personer sättas på planet för att mot sin vilja deporteras till Afghanistan. Detta är också Ashura, en sorgehögtid för shiamuslimer då man inte får resa. Risken för våldsdåd mot shiamuslimer i Afghanistan är extra stor denna dag.
Den 10 september öppnar Sveriges riksdag. Under veckan 7-12 september kommer olika aktioner äga rum runt om i Sverige.
Statsminister Stefan Löfven höll ett fint tal om civilkurage och mänskliga rättigheter vid prisceremonin för Raoul Wallenberg Academy, sådant som de som står upp för flyktingarna visar. Men statsministerns handlande ger andra signaler.
Vi som följer med vad som händer i Afghanistan saknar regeringens kondoleanser till Afghanstans folk. Inte ens vid mycket stora bombdåd får vi höra något.
I oktober 2015 kom sex riksdagspartier överens om ”nödvändiga insatser för att säkra förmågan i det svenska mottagandet av asylsökande och stärka etableringen av nyanlända”. Därefter föreslog regeringen (på initiativ av socialdemokraterna) ytterligare skärpningar. Här finns utdrag ur överenskommelsen jämte skärpningarna.
De flesta barnfamiljer med afghansk bakgrund får avslag på sin asylansökan. Migrationsverket anser att delar av Afghanistan är tillräckligt säkert för att sända dem dit. Afghanska myndigheter tar inte emot dem, de tycker att hela Afghanistan är för farlig. I Sverige får de inte arbeta, får mycket lite pengar.
Enligt UNAMA, United Nations Assistance Mission in Afghanistan, var antalet döda och skadade under första halvåret 2019 knappt 4000, färre än på många år. Samtidigt tycks USA och talibanerna komma fram till en överenskommelse som är första steget på väg till vapenvila. Detta borde vara något att glädja sig åt. Men hur ska vi tolka det? Hur kan risken för storskaligt inbördeskrig förebyggas?
Den stora flyktingtillströmningen 2015 medförde att stora delar av civilsamhället engagerade sig i flyktingmottagandet. Bristerna i asylpolitiken, Migrationsverket och migrationsdomstolarna har uppmärksammats mer än tidigare. Helhetsbedömning av rättssäkerheten när det gäller asylfrågor har påbörjats.
Visserligen minskade antalet döda och skadade under första halvåret 2019, framför allt bland stridande parter. Men det är fler civila som skadas och dör i flygattacker från regeringsstyrkor och amerikanska styrkor. Kvinnor och barn är särskilt utsatta för våld.
Barnfamiljerna på Norra Bantorget ger inte upp. Idag sker åter en manifestation på Mynttorget. Här beskrivs den verklighet som väntar dem vid ett eventuellt "återvändande" till ett land där de flesta aldrig varit.
Den 30 juli tågar familjenätverket #livutangränser, som sittstrejkar på Norra Bantorget, för tredje gången till Mynttorget.
Om manifestationen "Liv utan gränser" med barnfamiljer från Afghanistan på Mynttorget 20 juli 2019.