Forskare vid Institutet för Framtidsstudier och Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att studera komplexa samhällsfenomen. Metoden gör det möjligt att ur stora mängder data, upptäcka mönster och samband som annars skulle vara svåra att hitta. Mjukvaran finns redan tillgänglig, och idag publiceras en artikel om metoden i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE.
Den 1 november tillträdde Anders Ekholm posten som vice VD för Institutet för Framtidsstudier. Anders kommer närmast från en tjänst som analyschef på Socialdepartementet där han bland annat undersökt vårt framtida behov av vård och omsorg. Som vice VD kommer Anders att ha särskilt ansvar för institutets policyinriktade verksamhet.
Svenska skolor har under senare decennier blivit alltmer segregerade. Elever skiljs åt bland annat utifrån födelseland, betyg eller föräldrarnas inkomst. Idag offentliggjorde Vetenskapsrådet beslut om att Peter Hedströms forskningsprogram ”Skolsegregationens dynamik” beviljats medel för att ta reda på hur segregationsprocessen ser ut; vilka är orsakerna, och vilka blir konsekvenserna.
Den 31 oktober presenterar vi helt nya resultat från World Values Survey, världens mest omfattande undersökning av människors drömmar, ideal, livsstil och syn på samhällsförändringar. Resultaten kommer från Mellanöstern, Centralasien och Afrika. Särskilt fokus kommer att ligga på Egypten och på invånarnas syn på demokratins möjligheter i det egna landet.
Den 14 oktober går startskottet för en ny seminarieserie av Institutet för Framtidsstudier. Under rubriken "The Future of..." tar man ett bredare grepp om ett antal frågor som har central betydelse för vår framtid. Först ut är "The Future of Work". Bakom serien står en namnkunnig grupp bestående av Stefan Svallfors, Björn Rosenberg, Katinka Hort och Henrik Berggren.
Det är inte kvaliteten på föreställningen som styr mängden applåder den får, utan vår rädsla för att göra fel. Det säger resultaten av en studie gjord av forskare vid Institutet för Framtidsstudier. Beteendet är ett resultat av så kallad social smitta och resultaten kan användas för att studera och förutse en hel rad andra gruppbeteenden, bland annat upplopp och trender på Twitter.
Thomas Schelling, som 2005 tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sin forskning om konflikt och samarbete genom spelteoretisk analys, är tillbaka i Stockholm den 7 juni. Han är då inbjuden av Institutet för Framtidsstudier för att inledningstala på årets internationella forskarkonferens för analytiska sociologer.
Fattigdomen bland barnfamiljer i Sverige är historiskt låg och extremt låg i ett internationellt perspektiv. Men skillnaderna i inkomst mellan barnfamiljer har ökat kraftigt sedan 2006 och fattigdomen koncentreras allt mer till barn vars föräldrar inte förvärvsarbetar. Det konstaterar två forskare vid Institutet för Framtidsstudier i en ny rapport, där också barn själva får komma till tals.
Finanskrisen har avslöjat ett ödesdigert fel med de ekonomiska teorier som används av ekonomiska praktiker och tillsynsmyndigheter. Felet utgörs av en övertro på dessa teoriers tillförlitlighet. Det menar den norska professorn Jon Elster, en av Nordens mest citerade samhällsforskare, och under ett seminarium den 5 juni, diskuterar han hur det här fenomenet har uppstått och vad man kan göra åt det.
Fattar en grupp smartare beslut än en individ? Hur kan ledarskap stoppa masspanik? Det här är frågor som Jens Krause, professor i beteendeekologi och känd för sina studier av kollektivt tänkande och kollektivt beteende studerar. Fredag den 19 april kommer han till Institutet för Framtidsstudier för att berätta om sin forskning. Välkommen att delta!
Hur går det för de utrikesfödda, ungdomar och långtidsarbetslösa som ska få hjälp att ta sig in på arbetsmarknaden genom projekt finansierade av Europeiska Socialfonden? Och hur väl står sig projektresultaten i jämförelse med Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet? Välkommen till ett seminarium där vi presenterar resultat av en utvärdering där utrikesföddas chanser till jobb är i fokus.
Det största hotet mot utsatta grupper i Sverige idag är inte de extrema grupperna utan vardagsrasismen hos de många, det konstateras i en utredning som Bengt Westerberg presenterade före jul. Finns det en antirasistisk norm och vad betyder det att åsikter sprids lätt anonymt istället för i offentlig debatt? Välkommen till ett frukostseminarium hos Institutet för Framtidsstudier.
