Institutet för Framtidsstudier välkomnar våren med tjugotalet forskarseminarier med forskare från olika delar av världen. Bland de inbjudna finns bland andra Michael Macy, Bo Rothstein, Eva Mörk och Jens Krause. Kom och lär dig mer om "think-tanks", "soft power", "network gravity" och mycket mer.
Sverige har det största sysselsättningsgapet i Europa mellan infödda och nyanlända. Det trots att Sverige har den bästa integrationspolitiken av länderna i OECD. Jobb pekas idag ut som den kanske viktigaste vägen till integration och i sista numret av Framtider, utgiven av Institutet för Framtidsstudier, tittar en rad forskare närmare på hur integrationen i arbetslivet egentligen fungerar.
35 miljoner kronor till forskning om segregation på arbetsplatser och grannskap, och 3,6 miljoner kronor till forskning om konsekvenser av fattigdom i Sverige – det blev Institutet för Framtidsstudier beviljade av Riksbankens Jubileumsfond igår.
Torsdag den 25 oktober kl. 13 håller Institutet för Framtidsstudier ett seminarium om hur vi med hjälp av kunskap om sociala nätverk kan förstå bland annat varför vissa personer får jobb och inte andra - och hur vi med den kunskapen kan anpassa utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser för att sänka arbetslösheten.
Alla vill vi veta något om framtiden. Idag finns ett helt forskningsfält som på vetenskaplig grund utforskar det som skall komma, och i den nya boken ”Att utforska framtiden” berättar nu en rad forskare om hur det låter sig göras. Boken presenteras på Kulturhuset den 18 september av bland andra forskaren Joakim Palme, tidigare VD för Institutet för Framtidsstudier.
Hur mycket påverkar familjepolitiken hur din familj ser ut? Varför hänvisar vi till djur och natur när vi förklarar mänskliga beteenden? Kan en ensamstående person vara en familj? Vem tar egentligen hand om dina föräldrar på ålderns höst? Det senaste numret av Framtider dyker ner hos familjen.
De nordiska länderna är framgångsrika i att bekämpa fattigdom bland traditionella riskgrupper som äldre och barnfamiljer. Men ny forskning från Institutet för framtidsstudier visar att i de nordiska länderna är risken för fattigdom bland unga vuxna och invandrare högre än i många andra länder. Försteget i fattigdomsbekämpning i de nordiska länderna tycks inte gälla för de nya riskgrupperna.
Humanistiska kunskaper används dagligen i centrala delar av samhällslivet och behovet kommer inte att minska om vi ser till vår tids utmaningar och stora frågor. Humanisterna är många, deras antal är t ex. betydligt större än läkarnas och fyra gånger fler än socionomerna, men bilden av humanisterna är splittrad och som gemensam röst i samhället gör de sig sällan hörda.
Vad gör musiken med oss och vad gör vi med den? Detta nummer av tidskriften Framtider tar upp frågor om den nya tekniken som gör musiken mer tillgänglig, vi lyfter frågor om könsroller i musikbranschen och hur vi kategoriserar musikstilar och dess lyssnare i kön, ålder och sociala klasser. Vi funderar också på musikens och teknikens cykler: är "singeln" tillbaka?
Fattigdom och socialt utanförskap står högt upp på den politiska agendan. Den 7 december har du möjlighet att träffa redaktörerna till antologin: Det sociala utanförskapets orsaker och konsekvenser. Boken tar upp ett flertal perspektiv på frågorna, beskriver utvecklingen över tid och diskuterar möjliga åtgärder.
I den demokratiska välfärdsstaten ska alla ha tillträde till politikens arenor och arbetsmarknaden. Men visionen om delaktighet i samhället utmanas av bristande jämlikhet, intolerans och segregation. Kan makten över de egna livsvillkoren stärkas trots ojämlikhet? Vilken roll spelar tillgången till nätverk i samhället? I vilken grad har olika samhällsgrupper i praktiken tillgång till demokratin?
I en ny rapport studeras konsekvenser av skattereduktioner (RUT-avdraget) för hushållstjänstesektorn med hjälp av en landsomfattande enkätundersökning. Möjligheten att hushållstjänstemarknaden segmenteras, snarare än att en ”vit” (formell) marknad ersätter en ”svart” (informell) marknad är den bärande idén och de genomgående resultaten i rapporten.
