Gå direkt till innehåll
Plast och smältande isar – nya hot mot våra hav

Pressmeddelande -

Plast och smältande isar – nya hot mot våra hav

Ishav eller Medelhav? Klimatförändringarna ställer geografin på ända och längst har processen kommit i Norra ishavet och Arktis. Förutom att isen har utgjort en unik livsmiljö, har den både fungerat som skydd och hinder. Många kustsamhällen saknar idag skydd mot erosion och storm och behöver kanske flyttas för att överleva i framtiden. Samtidigt öppnas nya vägar för sjöfarten och avståndet mellan öst och väst minskar påtagligt. Arktis har blivit geopolitiskt högintressant.

–    Det är nyttigt att titta på en karta där Nordpolen är i centrum. Då ser man vilken strategisk roll Arktis har i en globaliserad värld, säger Annika E Nilsson, miljöforskare vid Stockholm Environment Institute.

Allt fler stora aktörer vill nu komma till tals för politiskt inflytande och råvaruutvinning.

–    Skiftet från is till vatten i Norra ishavet påverkar inte bara jordens energibalans och förutsättningar för växter och djur. Det har även potential att påverka framtidens ekonomiska och politiska världskarta, menar Annika E Nilsson.

Haven är världens största soptipp och speciellt problematisk är plasten. Det menar Daniel Hansson, doktor i oceanografi vid Göteborgs universitet.  Varje år produceras ca 300 miljoner ton plast och omkring 10-20 procent slutar i havet. Plasten bryts inte ner, utan finfördelas bara till en sörjig soppa. Via alger, skaldjur och fiskar tar den sig in i näringskedjan och vidare till oss människor. Plasten i haven drar även till sig miljögifter – koncentrationen av exempelvis PCB runt små plastpartiklar kan vara upp till en miljon gånger högre än i själva vattnet.

–    Det är inte plasten i sig som är det egentliga problemet. Det är vår attityd, att vi ser plast som en slit-och-släng-vara och inte som ett värdefullt material, påpekar Daniel Hansson.

I nya numret av Framtider även:

Kerstin Johannesson om en samlad politik för bevarad biologisk mångfald

Stefan Amirell om svårstoppat sjöröveri.

Leos Müller sätter dagens sjöfart i ett historiskt perspektiv

Henrik Österblom om kampen för ett mer hållbart fiske

Johanna Sköld, skriver om Vanvårdsutredningen

samt Urban Lundberg i Framtider essä om ubåtsfrågan, 30 år senare

 

Framtider är en populärvetenskaplig tidskrift från Institutet för Framtidsstudier.

För mer information kontakta redaktionen:

Susanne Alm 08 – 402 12 01 eller Mattias Tydén 08 – 402 12 37 eller gå in på www.framtidsstudier.se där du kan ladda ner tidskriften.

Ämnen

Kategorier


Institutet för Framtidsstudier tar fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Nuvarande forskningsprogram har en samhällsvetenskaplig och humanistisk profil. Vi studerar hur människor ordnar sina liv och hur samhällets olika organisationer griper in i och påverkar levnadsvillkoren. Vi analyserar samspelet mellan det lokala och det globala, mellan människor, företag och organisationer. 

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Hur kommunicerar vi?

    Hur kommunicerar vi?

    Hur kommer framtidens medielandskap att se ut? Hur förändrar tekniken vår arbetsmiljö? Och hur gör vi egentligen när vi samtalar? Framtidens kommunikation är tema för tidskriften Framtider 2/2011.

  • Framtidens rum

    Vem styr i det offentliga rummet? Hur ser framtidens hållbara stad ut? Och är containern nutidens globala rum? Framtidens rum är tema för tidskriften Framtider 1/2011.

  • Katastrofer – oväntade men möjliga, är vi förberedda?

    Katastrofer – oväntade men möjliga, är vi förberedda?

    De senare årens katastrofer har tvingat fram betydande förändringar i svensk krisberedskap. Det går naturligtvis aldrig att vara beredd på det oväntade, men med preventiva åtgärder ökar chanserna åtminstone att hantera kommande katastrofer. Hur förberedda är vi för det oväntade men möjliga? Katastrofer och katastrofhantering är tema för tidskriften Framtider 4/2010.