Mänsklig aktivitet har ofta negativ påverkan på jordens ekosystem. Men är människan ändå i det långa loppet ekosystemens och hela biosfärens bästa – faktiskt enda – hopp? Det menar forskarna Karim Jebari och Anders Sandberg.
Vi befinner oss i ett skede i mänsklighetens historia där vi automatiserar och lämnar över vår viktigaste tillgång till maskiner: vår intelligens. Vad kan gå fel? Välkommen till ett seminarium med Olle Häggström, om fältet som har blivit känt som "AI-alignment" - att se till att AI har mål och värderingar som ligger i linje med mänsklig etik och mänsklig välfärd.
Nu släpper vi rapporten "De virala experterna. Legitimitetsbaser på sociala medier i början av covid-19-pandemin", om hur innehåll som fick stor spridning på sociala medier skrevs av personer som inte tidigare var kända av vare sig allmänhet eller beslutsfattare, men med sin spridning kunde få betydelse för hur pandemin uppfattades av människor i Sverige.
Hur vi ska känna inför klimatförändringarna debatteras i offentligheten. I en nyligen prisad artikel analyserar forskare vid Institutet för framtidsstudier olika klimatkänslors lämplighet.
I boken Integration bland unga visar forskarna med ett brett faktaunderlag att integrationen går olika snabbt på olika områden. Unga med utrikesfödda föräldrar har i genomsnitt höga amibitioner och gör goda framsteg vad gäller utbildning och inkomst. Samtidigt finns stora avstånd vad gäller sociala och kulturella aspekter.
I boken Integration bland unga visar forskarna med ett brett faktaunderlag att integrationen går olika snabbt på olika områden. Unga med utrikesfödda föräldrar har i genomsnitt höga amibitioner och gör goda framsteg vad gäller utbildning och inkomst. Samtidigt finns stora avstånd vad gäller sociala och kulturella aspekter.
Efter valet i höst kommer många politiker och politiska tjänstemän kliva över till den så kallade “påtryckarbranschen”. Men vad händer med demokratin när de som lämnar politiken börjar jobba för enskilda intressen i näringslivet istället för åt väljarna? Anna Tyllström, organisationsforskare vid Institutet för framtidsstudier har studerat fenomenet i många år och säger att Sverige sticker ut.
Populism, extremism, organiserad kriminalitet och planetens allt mer ansträngda gränser. Välkommen till fyra samtal under Almedalen 2022 om det som kan hota vår framtid - och vad vi kan göra.
Kan en statistisk modell förutsäga valresultatet i höst? Det är åtminstone det som Måns Magnusson, statistiker vid Uppsala universitet, Jonas Wallin, statistiker vid Lunds universitet och Jens Finnäs på J++, ett datajournalistteam i Stockholm, försöker sig på i projektet Botten Ada.
När restriktioner infördes i början av pandemin antog många att unga vuxnas mentala hälsa snabbt skulle försämras. Bland annat på grund av social isolering, arbetslöshet och ekonomisk oro. Men en ny stor studie visar att varken unga vuxna från majoritetsbefolkningen eller från etniska minoriteter mådde märkbart sämre.
Hur upplever migranterna själva sitt nya hemland? Hur ser de på utbildning och arbete? Det är några av de frågor som ett unikt forskningsprojekt i Värmland ger svar på.
Enligt svensk lag ska all offentligt finansierad vård ges efter behov, på lika villkor och med respekt för varje människas värdighet – men en ny studie visar på stora etiska brister i policydokumenten som styrt hälso- och sjukvårdens pandemiberedskap före och under pandemin.
Behöver Folkhälsomyndigheten ett etikråd? Det förslaget levererade forskarna Krister Bykvist, Gustaf Arrhenius, Rebecca Stern och Folke Tersman i antologin I en tid av pandemi utgiven av ESO – Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. På det här seminaret diskuteras förslaget med Anders Tegnell (Folkhälsomyndigheten), Maja Fjaestad (Socialdepartementet) och Göran Collste (SMER).
Ungefär 150 meningsfulla sociala kontakter, fler än så klarar människan inte av. Det så kallade ”Dunbars tal”, en idé från antropologin om en maxgräns för människans sociala förmåga har länge betraktats som en sanning. En ny studie visar dock att Dunbars tal inte stämmer.
Ju mer religiöst ett samhälle är desto större förtroende har befolkningen till vacciner. Det visar en studie som sprider ljus över varför tillit till vaccin varierar så kraftigt mellan olika länder.
På fredag den 16 april släpps rapporten Women in violent extremism in Sweden, skriven på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Rapporten tecknar en tidigare okänd bild av kvinnor i våldsbejakande extremistiska miljöer i Sverige. Välkommen till en presentation och diskussion av resultaten i rapporten 16 april kl. 09.00.
Den förväntade medellivslängden sjönk med 0,69 år för män och 0,40 år för kvinnor under 2020 jämfört med 2019, visar en ny rapport som kartlägger vilken påverkan covid-19-pandemin haft på medellivslängd och dödlighet för olika åldersgrupper och regioner i Sverige.
På onsdag den 31 mars släpps rapporten Överdödlighet och dödlighet i covid-19 i Sverige under 2020 som har tagits fram av Institutet för framtidsstudier på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Samma dag klockan 14:15 presenteras rapporten online av huvudförfattaren Martin Kolk, docent i demografi och forskare vid Institutet för framtidsstudier.
15-16 åringar med utländsk bakgrund siktar högre i yrkes- och studieval än andra jämnåriga. Det här gäller särskilt för unga med bakgrund utanför Europa. Det visar en studie som också delvis kan förklara varför.
Personer som bryter mot gemensamma sociala normer finns överallt omkring oss. Det kan vara personen som pratar för högt på biblioteket eller som inte bär munskydd i kollektivtrafiken under rusningstid. Men hur reagerar den som ser en normbrytare? Det är fokuset i en ny stor internationell studie.
Institutet för framtidsstudier är en fristående forskningsstiftelse för tvärvetenskaplig forskning om frågor som är av stor vikt för hur vi formar vårt framtida samhälle.
Holländargatan 13
101 31 Stockholm