På den nya sakprosafestivalen SAKLI(G)T – arrangerad av konsthallen Rikstolvan på Österlen i samarbete med Institutet för framtidsstudier med stöd av Svenska Akademien – står dokumentärlitteraturens unika kraft, problem och nya utmaningar i fokus under två dagar med hjälp av en bred uppställning aktuella forskare och fackboksförfattare.
I valet 2014 gjorde webbsajten Botten Ada förutsägelser av valresultatet genom att använda en bayesiansk statistisk modell och maskininlärning. I valet i höst gör Botten Ada comeback med en ny och förfinad modell.
Forskare vid samtliga svenska lärosäten kommer under 2021 att erbjudas gratis workshops i kreativt skrivande med författaren Magnus Linton, i en satsning av Natur & Kultur i samarbete med Institutet för framtidsstudier. Syftet är att minska klyftan mellan forskning och offentlighet och göra aktuell vetenskap mer tillgänglig för en bred allmänhet.
Har demokratiska revolutioner under 1900-talet sköljt över jorden i distinkta ”vågor” som historiker hävdar? Och har verkligen inget intressant hänt inom populärmusik sedan början av 1990-talet? Det talas ibland om revolutioner inom olika områden, men ofta utan statistiska belägg. Med en ny metod hoppas dock ett forskarlag ha skapat ett verktyg för att bättre belägga påståenden om revolutioner.
Efter en uppmärksammad serie workshops om kreativt skrivande för forskare vid Uppsala universitet, ledda av författaren Magnus Linton, gör Riksbankens Jubileumsfond (RJ) och Institutet för framtidsstudier nu en stor satsning för att erbjuda text- och skrivutveckling till forskare vid alla svenska lärosäten – gratis.
Vetenskapsrådet har beviljat regissören Carolina Frände och Institutet för framtidsstudier 3,9 miljoner till forskningsprojektet ”Uppdrag: konstnärlig chef”, en kritisk granskning av det konstnärliga chefsuppdragets förhandlingar i scenkonstens formella och informella rum.
Röster om nationalstatens bistra framtid har höjts i över hundra år, men än finns den kvar. Betyder det att den är flexibel nog för att anpassa sig till nya förutsättningar, eller är den snart en anakronism som dyker under av utmaningar som global kommunikation, ökade förflyttningar över gränserna och kulturell splittring? Den norska forskaren Thomas Hylland Eriksen erbjuder några möjliga svar.
Det är inte kvaliteten på föreställningen som styr mängden applåder den får, utan vår rädsla för att göra fel. Det säger resultaten av en studie gjord av forskare vid Institutet för Framtidsstudier. Beteendet är ett resultat av så kallad social smitta och resultaten kan användas för att studera och förutse en hel rad andra gruppbeteenden, bland annat upplopp och trender på Twitter.
Thomas Schelling, som 2005 tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sin forskning om konflikt och samarbete genom spelteoretisk analys, är tillbaka i Stockholm den 7 juni. Han är då inbjuden av Institutet för Framtidsstudier för att inledningstala på årets internationella forskarkonferens för analytiska sociologer.
Att analysera och försöka förstå sin omvärld blir allt viktigare för företag, myndigheter, partier och organisationer. I forskningsrapporten ”Omvärldsanalys – till vilken nytta?” beskrivs hur statliga myndigheter i Sverige arbetar med omvärldsanalyser.