Alla elever har rätt till studiero – IES välkomnar regeringens nya reformer

Internationella Engelska Skolan (IES) välkomnar regeringens reformpaket för trygghet och studiero. Flera av förslagen som i dag presenteras – nationellt mobilförbud, skärpta disciplinära åtgärder och tydliga förväntansdokument – innebär att den modell som IES länge framhållit nu kan bli ny nationell standard för alla svenska skolor.

Sedan starten 1993 har IES erbjudit ett fristående skolalternativ där en trygg och ordnad lärmiljö och höga förväntningar är grundläggande principer. Att regeringen nu väljer att lagstifta i linje med IES modell är ett erkännande att dessa metoder är nödvändiga för utvecklingen av svensk skola.

– Det är en välkommen ”IES-ifiering” av svensk skola. Vi vet att ordning och reda i skolan är en förutsättning för lärande. Flera av de förslag som regeringen idag presenterat handlar om att göra upp med synen på kunskap och skolledares mandat att leda skolan. Att regeringen samtidigt överväger att lagstifta mot våra och andra fristående skolors möjlighet att verka är beklagligt, säger Linda Öholm, vice VD för Internationella Engelska Skolan.

Från beprövad modell till nationell lag

I sitt remissvar på SOU 2025:8 har IES betonat vikten av att gå från ord till handling. IES ser mycket positivt på att regeringen nu går vidare med vad man efterfrågat under remisstiden på följande punkter:
Mobilförbud under hela skoldagen: Vad som länge fungerat inom IES blir nu lag för alla grundskolor i Sverige.
Minskad dokumentationsbörda: Slopade krav på skriftlig dokumentation vid mindre ingripanden frigör tid för lärare att ägna sig åt att lära ut.
Skarpa disciplinära verktyg: Möjligheten till fler och längre avstängningar samt nekande av tillträde vid allvarlig fara stärker skolans mandat och gör skolan tryggare.
Förväntansdokument: Att skolan tydliggör vad som förväntas av både elever och vårdnadshavare, precis som IES tidigare gjort, är positivt.

Fokus på elevernas bästa

Samtidigt som IES ser positivt på huvuddragen i reformen, betonas vikten av en noggrann implementering.

– Vi behöver nu se närmare på detaljerna i förslagen, till exempel hur den föreslagna stödundervisningen ska utformas i praktiken. Det är avgörande att de slutgiltiga förändringarna utgår från elevernas bästa och att vi säkerställer att varje elev får det stöd som behövs på ett effektivt sätt, avslutar Linda Öholm.