Rymdforskare vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna och Uppsala har byggt och ansvarar för flera av de rymdinstrument som ska följa med rymdsonden JUICE till Jupiter och de isiga månarna Europa, Ganymedes och Callisto. Den 7-8 mars besöker de Curiosum i Luleå med en unik utställning om den största vetenskapliga rymdexpeditionen i europeisk historia.
Rymdforskare vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna och Uppsala har byggt och ansvarar för flera av de rymdinstrument som ska följa med rymdsonden JUICE till Jupiter och de isiga månarna Europa, Ganymedes och Callisto. Den 24-25 februari besöker de Teknikens hus i Luleå med en utställning om den största vetenskapliga rymdexpeditionen i europeisk historia.
Kosmiska strålar är energirika partiklar som färdas nära ljusets hastighet. De allra flesta kommer från vintergatan men de kraftigaste kommer med stor sannolikhet från andra galaxer. Nu har vi upptäckt en ny datakälla för att mäta dessa.
I en ny avhandling från Institutet för rymdfysik och Umeå universitet presenteras unika metoder för analys av radardata och simuleringar av meteoroider i solsystemet. Metoderna har tillämpats för att bekräfta existensen av sällsynta meteorer på hög höjd samt för att mäta rymdskrot från satelliten Kosmos-1408. Den 25 november försvarar Daniel Kastinen doktorsavhandlingen.
Uppsalaforskare får del av anslag på 26 miljoner kronor för studier av extrema plasmautbrott Forskningsanslaget på drygt 26 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse mottas av forskare vid Chalmers tekniska högskola som huvudpart och av forskare vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Uppsala och Kungliga tekniska högskolan som medsökande parter.
Den 6 oktober är det 30 år sedan Sveriges andra forskningssatellit Freja lämnade jorden med två experiment från Institutet för rymdfysik (IRF) ombord. Freja fokuserade på att bidra till forskning om olika norrskensprocesser och var i drift under åren 1992 - 1996.
Ett rymdinstrument från Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna skickas inom de närmsta åren till månen ombord på den turkiska månsonden AYAP-1. I omlopp runt månen kommer rymdinstrumentet Lunar Neutrals Telescope att studera hur flödet av laddade partiklar från solen, solvinden, växelverkar med månens yta.
I den doktorsavhandling som Katerina Stergiopoulou, Institutet för rymdfysik (IRF) och Uppsala universitet, försvarar den 27 september lyfter hon fram nya resultat om fysikaliska processer som äger rum i Mars och Venus inducerade magnetosfärer. Dessa bildas då planeter saknar egna inre magnetfält och dess atmosfärer istället interagerar med flödet av laddade partiklar från solen, solvinden.
Bilder från rymdsonden Solar Orbiter fångar för första gången hur solens magnetfält viks ihop till S-formade så kallade "switchbacks". Luca Sorriso-Valvo, forskare vid Institutet för rymdfysik i Uppsala är en del av det internationella team som gjort observationen.
Den 1 september klockan 12.00 slog handelskvarteren upp dörrarna i Kirunas nya centrum. IRF-forskaren Masatoshi Yamauchi (Yama) var en av de åtta särskilt utvalda kirunaborna som fanns på plats för att öppna dörrarna till de tre olika galleriorna. Yama öppnade huvudentrén och hälsade besökarna välkomna vid galleria 8.
Idag, den 2 juli, är det på dagen 65 år sedan som Institutet för rymdfysik (IRF) invigdes, då under namnet Kiruna geofysiska observatorium. Fram tills nu har IRF ansvarat för ett fyrtiotal olika forskningsinstrument ombord på rymdfarkoster i omlopp runt jorden och runt nästan alla planeter i solsystemet samt en del andra himlakroppar.
Sedan närmare 20 år tillbaka ansvarar Institutet för rymdfysiks atmosfärforskare Peter Dalin i Kiruna för ett nätverk med 13 markbaserade automatiska kameror som sommartid fotograferar nattlysande moln i Europa, Nordamerika och Asien. Den här sommarens första observationer gjordes av en kamera i Kanada under natten den 31 maj och 1 juni.
Forskarteamen vid Institutet för rymdfysik (IRF) arbetar aktivt med nästa stora rymdprojekt. Mätinstrument från IRF ska på nära håll studera en komet som är oförändrad sen solsystemets bildande och som än så länge är oupptäckt. Ett uppdrag som genomförs ombord på den kommande europeiska rymdsonden Comet Interceptor.
I den doktorsavhandling som Konrad Steinvall, Institutet för rymdfysik, IRF, och Uppsala universitet, lägger fram den 8 juni presenteras nya resultat om hur vågor av elektriskt laddad gas, rymdplasma, växelverkar med själva plasmat i samband med en explosiv process kallad magnetisk omkoppling. Processen ligger bakom såväl solstormar som norrsken.
En internationell grupp med forskare under ledning av Daniel Graham vid Institutet för rymdfysik (IRF) kan nu presentera vad som begränsar strömmen i rymden. Mätningarna är gjorda med instrument ombord på de fyra satelliterna Magnetospheric Multiscale (MMS). Resultatet är publicerat i den välrenommerade tidskriften Nature Communications.
Den 13 maj försvarar Philipp Wittmann, Institutet för rymdfysik (IRF) och Umeå universitet sin doktorsavhandling. Philipp har varit en del av att utveckla, testa och kalibrera partikelinstrumentet Jovian plasma Dynamics and Composition Analyser (JDC). Instrumentet ska mäta joner och elektroner i Jupitersystemet ombord på den europeiska rymdfarkosten JUpiter ICy moons Explorer (JUICE).
Den 25 mars försvarar Angèle Pontoni, Institutet för rymdfysik (IRF) och Umeå universitet, sin doktorsavhandling. Angèle har bidragit till att utveckla, testa, kalibrera och validera det unika partikelinstrumentet Jovian Neutrals Analyzer (JNA). Instrumentet ska studera rymdmiljön omkring Jupiter ombord på den europeiska rymdfarkosten JUpiter ICy moons Explorer som skjuts upp 2023.
Urban Brändström är optisk norrskensforskare vid Institutet för rymdfysik i Kiruna. Nedan besvarar han några av de vanligast förekommande frågorna från media och allmänheten.
Sofia Bergman, Institutet för rymdfysik och Umeå universitet, disputerar den 26 november på en doktorsavhandling om de svårmätta lågenergi-jonerna runt kometen 67P/Tjurjumov-Gerasimenko. Med hjälp av hennes metod tillåts nu forskare studera jonernas svårtolkade egenskaper runt våra himlakroppar på ett nytt sätt.
Forskare från IRF Uppsala har fått en artikel accepterad i PRL (Physical Review Letter) som anses vara en av världens högst ansedda tidskrifter inom fysik.
