Nyhet -
65 år av framstående rymdforskning för IRF
Idag, den 2 juli, är det på dagen 65 år sedan som Institutet för rymdfysik (IRF) invigdes, då under namnet Kiruna geofysiska observatorium. Fram tills nu har IRF ansvarat för ett fyrtiotal olika forskningsinstrument ombord på rymdfarkoster i omlopp runt jorden och runt nästan alla planeter i solsystemet samt en del andra himlakroppar.
I mer än sex decennier har IRF med andra ord bidragit till upptäckter och framsteg inom svensk och internationell rymdforskning och varit en partner för internationellt samarbete.
År 1968 placerades det första svenska och IRF-byggda instrumentet i bana runt jorden ombord på den europeiska norrskenssatelliten ESRO-1. När Sveriges första satellit, Viking, sköts upp 1986 hade IRF ansvar för två av instrumenten ombord. IRF:s första forskningsinstrument till en annan planet skickades till Mars på en sovjetisk rymdsond 1988.
IRF både bygger och testar sina egna forskningsinstrument som skickas ut i rymden. Vid huvudkontoret i Kiruna finns IRF SpaceLab som innehåller alla faciliteter som behövs i processen för att färdigställa ett rymdinstrument.
I dagsläget ansvarar institutet för mätinstrument på 16 olika rymdfarkoster. Dels runt jorden och i omlopp runt Mars och dels på ytan av baksidan av månen. IRF har dessutom mätinstrument på en rymdfarkost på väg till Merkurius samt instrument i omlopp runt solen.
I april 2023 påbörjas dessutom en lång resa till Jupiter och tre av dess isiga månar för den europeiska rymdsonden JUpiter ICy moons Explorer, JUICE, med IRF-instrument ombord. Institutet ansvarar nämligen för två av totalt tio vetenskapliga instrument som rymdsonden bär med sig. Detta är det mest omfattande och komplexa rymdprojekt som IRF hittills deltagit i.
IRF fortsätter sin resa i solsystemet framöver och kommande nästa stora rymdprojekt är bland annat deltagandet på den europeiska rymdsonden Comet Interceptor. Rymdfarkosten ska parkeras i rymden och vid tillfälle jaga ifatt en ännu oupptäckt komet som dessutom är opåverkad av solen.
Rymdväder och unikt kamerasystem för norrsken
IRF är även framstående inom bland annat rymdväder och ansvarar för Sveriges rymdvädercentrum (Regional Warning Center, RWC) inom International Space Environment Service, ISES.
IRF:s observatorieverksamhet har flertalet markbaserade mätinstrument som levererar värdefulla mätserier med data för att se förändringar på lång sikt. Exempelvis magnetometrar för att mäta det jordmagnetiska fältet och en millimeter-vågsradiometer som mäter spårgaser i atmosfären, exempelvis ozon. Verksamheten har dessutom ett unikt kamerasystem avsett för studier av norrsken i fyra dimensioner.
Redan 1952 startades Uppsala jonosfärobservatorium, som en av FOA:s forskningsstationer, och överfördes till IRF 1976. I Lund inleddes IRF:s verksamhet 1996. Till IRF hör också Lycksele Jonosfärobservatorium som överfördes till IRF 1970.
1973 blev institutet ett statligt forskningsinstitut och 1987 ändrades namnet till Institutet för rymdfysik, IRF.
Det var IRF:s grundare, framlidne rymdprofessor Bengt Hultqvist, som banade väg för all rymdverksamhet i Kiruna och tog Sverige ut i rymden. Idag, 65 år senare, ser IRF fram emot minst 65 år till av fortsatt framgångsrik rymdforskning och rymdteknik.
Välkommen att följa vår fortsatta resa!
Läs gärna mer om IRF:s olika forskningsområden inom rymdfysik, rymdteknik och atmosfärfysik på www.irf.se