Att bygga det agila företaget del tre - Var börjar man?

I min tidigare artikel på temat, att bygga det agila företaget, beskrev jag utmaningen i att skapa en organisation och en kultur som möjliggör snabb omställning mellan förändrade förutsättningar i värdeerbjudande, kundsegment, kundrelation och våra kanaler samt vår interna förmåga att leva upp till och leverera på vår förändrade situation.

I denna artikel kommer jag dyka in i hur vi kan sätta tänderna i utmaningen och börja resan mot en mer dynamisk, flexibel och anpassningsbar organisation, utan att krackelera.

Starta med frågan

En fråga som alltför sällan ställs är;

Var i vårt affärs-, organisations- och verksamhetslandskap (affärs- och verksamhetsarkitektur) behöver vi vara mer dynamiska, flexibla och anpassningsbara?

Min erfarenhet är att vi vet att vi behöver bli det, men vi vet inte var i landskapet det ska ske. Detta leder många gånger till sökandet efter standardlösningar och metodval. T.ex. vi skall bli Lean, vi skall bli Agila eller vi skall införa SAFe. Då börjar vårt sökande med ett utropstecken – ett påstående, snarare än med en fråga – var behöver vi vara mer…?

Att starta med frågan istället för påståendet kommer ge oss fler alternativ och därigenom fler möjligheter för att sedan skapa mer precisa punkter för insats. Min rekommendation är att utgå från önskat resultat, eller önskat tillstånd, utifrån kundens perspektiv. Oavsett om kunden är intern eller extern, eller om det är en medborgare eller brukare. Det är viktigt med ett utifrån-och-in-perspektiv, snarare än ett traditionellt inifrån och ut perspektiv.

Dagens förmåga leder till dagens resultat

Vad är en förmåga? Det är just vad det låter som – den samlade förmågan att nå ett specifikt resultat i en avgränsad del av verksamheten.

En förmåga kan utgöras av dess samlade kunskap, den information den innehar och använder, den process den följer, de verktyg den behöver och de människor som verkar i den tillsammans med de mänskliga aspekterna såsom kultur, beteenden, drivkrafter, etc.

Som nybliven hundägare av en liten valp kan förmågan till inkallning i vårt ekipage (människa och hund) utgöras av min kunskap genom erfarenhet och den teoretiskt införskaffade information jag har tillgodosett mig, den tillgängliga information som omgivningen ger (distraktioner för hunden, terränglandskapet, etc), våra verktyg i form av godis, leksak, eventuell långlina och våra processer som består av ett startmoment, kommandon, belöning, eventuell bestraffning (missnöje) och ett slut. Förmågan innehåller även mig som person med mina drivkrafter, mina värderingar och den kultur som skapar mina beteenden i relation till det vi gör och mitt partnerskap med hunden. Förmågan innehåller även hunden med dess drivkrafter och beteenden. Tillsammans har vi en gemensam kultur som i praktiken visas genom våra beteenden.

Ställ fler frågor

Hur väl vi lyckas uppnå önskat resultat, eller tillstånd, beror på vår förmåga. Så vi kan alltså söka svaret på vad som behöver justeras i vår förmåga genom att titta på resultatet eller det skapade tillståndet. Utifrån detta kan vi ställa frågor; Vad händer om vi ändrar till ett annat verktyg (godis)? Vad händer om jag har en tydligare process (start till slut)? Vad händer om jag ändrar mitt beteende(belöning/bestraffning)?

Utifrån dessa frågor får jag alternativ. Möjligheter. Sedan kan vi i små steg pröva dessa förändringar för att se om det leder närmare mot det önskade resultatet eller tillståndet, enligt modellen:

Nu har vi skapat en ingångsmöjlighet till mer precis och avgränsad förändring genom att ta ett utifrån och in perspektiv. Vi tittar på det önskade resultatet/tillståndet snarare än ett påstående om metodbyte, verktygsbyte, processbyte, etc. Vi kan också rangordna (prioritera) möjligheterna utifrån vad vi tror kommer ge bäst effekt på resultatet/tillståndet. Med andra ord så har vi skapat en nedbruten ”att göra/pröva lista” som kan justeras utifrån nyvunnen kunskap och empiri.

I nästa artikel kommer jag att skriva mer om hur vi närmar oss en ökad grad av delegation och vikten av den i en mer dynamisk, flexibel och anpassningsbar affärsmodell, organisation och verksamhet, samt hur den kan leda till en ökad grad av självorganisation genom att titta på hur olika förmågor samverkar i ett värdeflöde/process.