Sjöfarten behöver minska sitt fossilberoende och vätgas kan vara en lösning. Det finns dock hinder som behöver övervinnas, som höga kostnader och osäker tillgång på grönt vätgas. Trots detta förväntas användningen av hållbara bränslen öka inom några år. Ett projekt har tagit fram konceptet för en vätgasdriven färja. Analyser visar att utsläppen skulle minska avsevärt om vätgas blir...
Genom EU:s klimatpaket Fit for 55 har handeln med utsläppsrätter (EU ETS) stärkts avsevärt. Samtidigt innebär det stora utmaningar när de industrier och företag som ingår i handeln inte längre får släppa ut någon koldioxid efter 2040. En rapport från det IVL- ledda programmet Mistra Carbon Exit analyserar hur framtidens utsläppshandel kan bli och vilka möjligheter det finns med negativa utsläpp.
Hur stor klimatpåverkan en byggnad har avgörs till stor del tidigt i byggprocessen. Trots det görs de flesta beräkningar kopplade till klimatdeklarationer sent, när möjligheten att påverka beslut och göra förbättringar redan är låsta. För att ändra på detta tar nu byggbranschen med stöd av IVL fram ett öppet byggdelsregister med materialrecept på de vanligaste byggdelarna på svenska marknaden.
Regeringens förslag att sänka reduktionsplikten för bensin och diesel till sex procent kommer att ytterligare försvåra möjligheterna att klara trafikens klimatmål. Det skriver IVL Svenska Miljöinstitutet i ett remissvar som avstyrker promemorians förslag. I stället förordar IVL att Energimyndigheten får i uppgift att se över reduktionsplikten utifrån EU:s nya regelverk.
En ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet visar utmaningar förknippade med uppskalning av bioenergi med koldioxidavskiljning och -lagring, så kallad bio-CCS, en teknik som kan ge negativa utsläpp. En fråga som forskarna belyser är risken för dubbelräkning vid klimatkompensation och hur det kan undvikas.
Hur kan vi minska de risker som kemikalier kan innebära för människor och miljö? Det är uppgiften för det IVL-ledda forskningsprogrammet Mistra SafeChem. Ett av verktygen är maskininlärning, alltså att datorer lär sig bedöma vad som är farligt.
Stockholm växer och i takt med det krävs ökad kapacitet för avloppsvattenrening. Så kallad membranbioreaktorteknik som används när Henriksdals reningsverk byggs ut har utvärderats i pilotförsök vid FoU-anläggningen Hammarby Sjöstadsverk (numera SWIC – Sjöstadsverket Water Innovation Centre). En rapport från IVL och Svenskt Vatten visar vad det finns möjligheter och utmaningar med tekniken.
Evighetskemikalierna PFAS förekommer i en mängd olika produkter, bland annat i smink, ansiktskrämer och hårvårdsprodukter. Enligt en studie som IVL och Stockholms universitet gjorde för Kemikalieinspektionen kan utsläppen av PFAS från kosmetiska produkter uppgå till omkring 11 000 kg fluor i genomsnitt per år inom EES. Nu har publikationen som gjordes av studien utsetts till Best Paper 2022.
I Sverige saknas formella riktlinjer för hur avloppsreningsverk ska dimensioneras. Det IVL-ledda projektet OSAR visar att ökad användning av processimulering kan väga upp flera svagheter och bidra till mer effektiva och störningståliga reningsverk.
Under flera år har olika aktörer pekat på att vattenvägen kan utnyttjas smartare för ett hållbart samhälle. Trots det tappas den möjligheten ofta bort när kollektivtrafik, cykelbanor och nya resvägar planeras. Nu undersöks frågan av en bredare konstellation bestående av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector, Vattenbussen och KTH.
Rening av PFAS-förorenat vatten är en högaktuell fråga. IVL arbetar i flera projekt med att testa och utveckla olika tekniker för PFAS-rening, bland annat av förorenat vatten från avfallsanläggningar som är en källa till hur ämnena sprids i vattenmiljön.
I ett Vinnovaprojekt ska IVL tillsammans med ett antal samarbetspartners utveckla en metod som möjliggör cirkulär projektering och en effektivare återbruksprocess. Tanken är att återbruk integreras i samma arbetsflöde som vid projektering av nyproducerade produkter för att få enklare och mer kostnadseffektiva arbetssätt.
