Rapport analyserar nästa steg för EU:s utsläppshandel

Genom EU:s klimatpaket Fit for 55 har handeln med utsläppsrätter (EU ETS) stärkts avsevärt.Samtidigt innebär det stora utmaningar när de industrier och företag som ingår i handeln inte längre får släppa ut någon koldioxid efter 2040. En ny rapport från det IVL- ledda forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit analyserar hur framtidens utsläppshandel kan bli och vilka möjligheter det finns med så kallade negativa utsläpp.

För energisektorn och den del av industrin som ingår i systemet för handel med utsläppsrätter innebär EU:s klimatpaket Fit for 55 att utsläppstaket kommer minska med 4,4 procentenheter per år och går mot noll 2039.

– Reformerna av EU:s utsläppshandelssystem kommer att stärka den gröna omställningen och det är en bedrift att de infördes trots pandemin, energikrisen och det ryska kriget mot Ukraina. Samtidigt är det en stor utmaning, när vi närmar oss året med noll tilldelning kommer det sannolikt att finnas kvarvarande utsläpp, till exempel inom flyg, sjöfart och läckage från CCS-anläggningar, och för dessa sektorer kan minskningen bli mycket tekniskt svår och mycket dyr, säger Lars Zetterberg, forskare i utsläppshandel på IVL och programchef för Mistra Carbon Exit.

I rapporten har han tillsammans med Milan Elkerbout på CEPS, Centre for European Policy Studies, analyserat tre möjliga sätt att hantera detta problem. Ett alternativ är att ersätta EU-ETS med en koldioxidskatt. Erfarenheten visar dock att skatter är utmanande att införa i EU och det skulle med största sannolikhet vara svårt att nå enighet om en lämplig skattenivå.

Det andra alternativet är att sänka ambitionsnivån hos utsläppshandelssystemet, så att en liten volym utsläppsrätter säljs varje år. Svårigheterna med detta tillvägagångssätt är att bestämma en lämplig storlek på taket och att hitta sätt att uppdatera det när ny teknik kommer fram som minskar utsläppen.

– Problemet är då också att vi inte når ner till nollutsläpp och det måste kompenseras på annat håll utanför utsläppshandelssystemet.

I det tredje alternativet upphör tilldelningen av utsläppsrätter som det är tänkt, men med en introduktion av begränsade inköp av andra företags minusutsläpp. I dag tillåter inte utsläppssystemet handel med minusutsläpp. Negativa utsläpp kan till exempel ske genom att fånga in och lagra koldioxid från biobränsleeldade kraftvärmeverk (bio-CCS), binda in koldioxid i växande skog och trävaror eller att fånga in koldioxid direkt från luften (DACS).

De avgörande frågorna är vem ska ansvara för att skapa negativa utsläpp och vem som ska betala för dessa.

– Köp av krediter måste också behandlas med försiktighet. Det får inte leda till att företag köper krediter istället för att minska sina utsläpp, utan det är viktigt att alla utsläppsminskningar som är tekniskt möjliga verkligen genomförs och att kompensation bara används när det inte finns några andra alternativ, säger Lars Zetterberg.

Ladda ner rapporten: Policy Brief on the European Union Emissions Trading System

Vid frågor, kontakta:
Lars Zetterberg, lars.zetterberg@ivl.se, tel. 010-788 65 57