Ett omfattande utvecklingsarbete har lagts ned på KTH och IVL Svenska Miljöinstitutet de senaste åren för att ta fram en ny typ av kolfiberbaserad elektrod. Den gör det möjligt att effektivt utvinna vätgas från olika typer avloppsloppsvatten med höga ammoniumhalter. Samtidigt renas avloppsvattnet från ammoniumkvävet vilket innebär ytterligare en miljöfördel.
Nu startar EU-projektet Cares som ska vidareutveckla tekniken för bättre mätning av vägtrafikens utsläpp i verklig körning. Projektet är särskilt intressant i ljuset av dieselgate, utsläppsskandalen med manipulerad mjukvara som friserade utsläppen från nya dieselbilar.
Nu startar ett forskningsprojekt där IVL tillsammans med Jämtkraft, Chalmers och Lunds universitet ska utreda om det går att starta storskalig produktion av fossilfritt flygbränsle. Koldioxid kommer att samlas in från kraftvärmeverkets skorsten i Lugnvik utanför Östersund och blandas med vätgas för att framställa flygbränslet. Den vätgas som behövs för processen ska produceras från förnybar el.
Nästa år införs svavelkrav som tvingar all internationell sjöfart att minska utsläppen av svaveldioxid till luften. Men istället för att köra på dyrare lågsvavliga bränslen väntas många rederier installera så kallade skrubbrar som tvättar avgaserna med havsvatten, vatten som sedan släpps tillbaka förorenat i havet.
Mistra satsar 70 miljoner kronor på forskningsprogrammet SafeChem som har som mål att skapa en hållbar kemiindustri och minska exponeringen av farliga ämnen. IVL Svenska Miljöinstitutet leder programmet som också består av forskare från Stockholms universitet, RISE, KTH, danska DTU och ett brett deltagande av industrin.
Plastanvändningen i Sverige ökade med 300 000 ton per år från 2010 till 2017. Det visar en ny rapport som tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket. Plasten som används kommer huvudsakligen från fossil råvara. Största delen går till energiåtervinning eller bränsle, och endast en liten del materialåtervinns.
Uppsala är bäst i Sverige på klimatanpassning, därefter följer Sundsvall och Kristianstad på delad andraplats. Det visar en ny kartläggning från IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring. Trots att de flesta kommunerna uppger att de redan har påverkats av klimatförändringar är det fortfarande många kommuner som inte har påbörjat något arbete för att analysera klimatrelaterade risker.
Delning av underutnyttjade resurser kan vara en viktig pusselbit i omställningen till en mer hållbar konsumtion. En ny forskningsstudie har tittat på potentialen att dela transporter, lokaler och verktyg och listar tio framgångsfaktorer för att skala upp delning.
Trots att asbest förbjöds i Sverige 1982 dör fortfarande omkring 120 personer varje år på grund av mesoteliom, en form av cancer som enbart beror på exponering för asbest. IVL:s arbetsmiljöforskare har i en studie undersökt orsakerna till detta.
Klimatförändringar och urbanisering ökar städernas utmaningar för att hantera avloppsvatten, dagvatten och översvämningar. Hur kan kommunerna hantera dessa frågor på ett kostnadseffektivt sätt samtidigt som de följer FN:s utvecklingsmål, EU-direktiv, engagerar medborgare och hjälper företag att växa? Det är centrala frågor inom SCOREwater, ett EU-projekt som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet.
Fastighets- och byggsektorn står för cirka en femtedel av Sveriges klimatpåverkan och cirka en tredjedel av det totala avfallet i landet. Samtidigt materialåtervinns eller återbrukas en försvinnande liten del av avfallet. Nu ska lösningar testas för att öka återbruket inom branschen.
I flera europeiska länder har så kallade frivilliga överenskommelser i livsmedelsindustrin lett till kraftigt minskat matsvinn i livsmedelskedjan. Nu startar IVL ett initiativ med ett stort antal myndigheter och livsmedelsföretag för att ta fram en svensk frivillig överenskommelse.
