IVL Svenska Miljöinstitutet fortsätter att växa och utökar nu verksamheten med nytt kontor i Skellefteå. IVL arbetar redan idag med miljömätningar och tillståndsprocesser i norra Sverige men också i flera forskning- och innovationsprojekt inom klimat- och energiområdet. Det arbetet förstärks nu med den nya satsningen.
På uppdrag av Naturvårdsverket utförde IVL under 2020 en undersökning av metallhalter i mossprover från hela landet. Resultaten visar att halterna av flera metaller har ökat sedan den senaste undersökningen, 2015.
IVL Svenska Miljöinstitutet och det indiska forskningsinstitutet NEERI etablerar ett strategiskt samarbete för att driva på innovationer och öka forskningssamarbetet inom en rad viktiga miljöområden. En avsiktsförklaring mellan parterna signerades under en ceremoni som hölls i Nagpur den 18 oktober.
Luftföroreningar påverkar både vår hälsa och miljön. De gör människor sjuka och bidrar till växtskador, försurning och klimatförändringar. Resultaten från fem svenska forskningsprogram visar att luftföroreningar påverkar mer än vad som tidigare har varit känt.
En tredjedel av all mat som produceras äts inte upp. FN har målet att halvera det globala matsvinnet till 2030 och har utsett den 29 september till Internationella matsvinnsdagen. Nu har Samarbete för minskat matsvinn, som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet, tagit fram en handbok som ger restauranger praktiska tips om hur de ska rädda mer mat.
Byt ut rött kött mot vitt kött och grönsaker och hitta alternativ till flygresor. Det är några av rekommendationerna i en ny rapport från Nordiska ministerrådet om de nordiska hushållens privata konsumtion. Rapporten som har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet kartlägger privat konsumtion i de nordiska länderna och presenterar åtta åtgärder som kan göra våra konsumtionsvanor mer hållbara.
På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL i samarbete med KTH och företaget Sandmaster undersökt spridningen av mikroplast från lekplatser, idrottsanläggningar och granulatfria konstgräsplaner. Studien visar att det är stor skillnad mellan hur mycket mikroplast olika ytor släpper ut och att underhållet är viktigt för att minska utsläppen.
Utsläppen måste minska femfaldigt de kommande tio åren om energisystemet i de nordiska länderna ska kunna bli klimatneutralt. Starkare elnät, ökad flexibilitet, mer vindkraft och solenergi, elektrifiering av transporter, men även koldioxidavskiljning och lagring, är alla avgörande delar för att nå de nordiska klimatmålen. Det visar forskningen i Nordic Clean Energy Scenarios, finansierat av Nordic
Luftföroreningar orsakar globalt över sju miljoner för tidiga dödsfall varje år genom framförallt hjärt- och lungsjukdomar. Medan utsläppen av luftföroreningar har minskat i stora delar av Europa sedan 2010, är luftkvaliteten på Balkan och i Centralasien fortsatt mycket dålig.
För att minska smittspridningen och säkerställa mat och medicin till riskgrupper började många kommuner organisera hemleveranser under Coronapandemin. Men leveranserna är kostsamma och inte heller miljömässigt hållbara. I ett Vinnovafinansierat projekt har mobilitetsforskare tittat på hur man kan skapa mer effektiva och miljövänliga lösningar genom samordning med andra transporter.
Trots minskade utsläpp av luftföroreningar fortsätter försurning och övergödning vara ett problem framförallt i de södra delarna av Sverige. Det visar den senaste rapporten från Krondroppsnätets övervakning av skog och mark. Mätningar från 2020 visar på en trolig effekt av Covid-19 pandemin, där samhällets nedstängningar ser ut att ha minskat svavel- och kvävehalterna med mellan 15 och 40 procent
Sotpartiklar som uppstår bland annat från vedeldning, dieselmotorer och dieselgeneratorer accelererar klimatförändringarna i Arktis. Minskade utsläpp kan ha omedelbart positiva effekter på klimatet men det kräver samordnade politiska åtgärder över hela norra halvklotet. Ny forskning från ett EU-finansierat initiativ visar hur åtgärderna kan riktas.
