Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Nytt EPD-avtal samlar Norden kring klimatdokumentation

    Att utveckla och använda miljövarudeklarationer, så kallade EPD:er, har hittills i många fall varit svårt, tidskrävande och kostsamt. Ett nytt avtal som har tecknats mellan de ansvariga för EPD-programmen i Sverige, Danmark och Norge ska ändra på det och skapa nya möjligheter att använda miljödata över gränserna.

  • Sedimentundersökning utanför industrier längs Norrlandskusten

    Utsläppen av miljöfarliga ämnen från svenska processindustrin har minskat kraftigt i takt med vidtagna miljöskyddsåtgärder. I bottensedimenten utanför en del anläggningar förekommer emellertid alltjämt förhöjda halter av föroreningar. Frågan är hur lång tid det kommer att ta innan miljön helt återhämtat sig? I sommar genomför IVL nya mätningar i Bottniska viken som underlag till prognosmodeller.

  • Stor EU-satsning ska accelerera omställningen till säkra och hållbara material, produkter och processer

    För att säkerställa att material är hållbara för människa och miljö, öka återvinningen och använda resurser på ett mer effektivt sätt krävs insatser redan tidigt i design- och tillverkningsledet. Nu startar IRISS, en stor EU-satsning som ska accelerera övergången till säkra och hållbart designade material, produkter och processer. Konsortiet ska bilda ett globalt nätverk av experter och aktörer.

  • Fortsatt ökande avfallsmängder och minskad materialåtervinning

    Nya siffror visar att 152 miljoner ton avfall uppstod i Sverige 2020. Det mesta kom från gruvindustrin, därefter följde byggbranschen och hushållen. Om gruvavfallet räknas bort uppkom 35,7 miljoner ton avfall, vilket är en ökning från tidigare års mätningar. Statistiken visar också att andelen avfall som materialåtervinns har minskat.

  • Klimaträttsutredningen: Infrastrukturplaneringen behöver utgå från ett minskat trafikarbete

    Klimaträttsutredningen presenterade idag sitt slutbetänkande för klimat- och miljöminister Annika Strandhäll. Utredningen betonar vikten av åtgärder för ett transporteffektivt samhälle och föreslår att dagens infrastrukturplanering ska läggas om. I stället för att planera för en ökad vägtrafik föreslår utredningen att planering av transportinfrastruktur ska utgå från ett minskat trafikarbete.

  • Säkrare återvinning av plast från sjukvården

    Hur kan vi minska förbrukningen av plast inom sjukvården? I ett forskningsprojekt som IVL genomför tillsammans med Trioworld, ska en metod som utvärderar och säkerställer steriliseringsegenskapen i plaståtervinningsprocessen tas fram. På sikt, kan det betyda att även klassificerat avfall från sjukvården kan återvinnas på ett säkert sätt.

  • Ny metod mäter skogsbrukets påverkan på biologisk mångfald

    Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med SLU har tagit fram en konceptuell metod som kan användas för att bedöma en skogsägares påverkan på biologisk mångfald utifrån det skogsbruk som bedrivs. Metoden gör det möjligt att jämföra skogsägare i olika delar av landet samt skogsbrukets påverkan i relation till olika målvärden.

  • Nytt forskningsprojekt ”Usereuse” sätter fokus på innovativ återanvändning

    Vad krävs för att återanvändning ska bli norm och på sikt lika enkelt som nyköp är idag? Det pågår många initiativ för återanvändning men de flesta initiativen är små och har svårt att växa. Nu startar IVL tillsammans med Citycons gallerior i Liljeholmen och Mölndal, Blocket, Myrorna, Sörab och Mölndals kommun satsningen Usereuse för att se hur återanvändning kan förstärkas och skalas upp.

  • Nya bränslen ändrar förutsättningar vid sanering

    Miljöanpassningen har ändrat sammansättningen av bränslen och det förändrar också hur bränslespill i vattentäkter bör hanteras och saneras. Den slutsatsen drar miljöskadeexperter vid i IVL i en studie om miljödata för bränslen som spills i vatten. Studien ska bidra till bättre riskbedömningar av miljöskador som uppkommer vid utsläpp av olika drivmedel.

  • Stora skillnader i företagens arbete med biologisk mångfald

    IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket kartlagt hur näringslivet arbetar och följer upp sitt arbete med biologisk mångfald. Resultatet visar att det är stora skillnader mellan företag av olika storlekar och mellan företag som har direkt eller indirekt påverkan på den biologiska mångfalden.

Visa mer