Svensk tångodling växer snabbt och har chansen att utvecklas till en viktig källa för hållbar matproduktion, foder och biomaterial. För att branschen ska kunna växa krävs dock tillförlitliga metoder för att mäta tångens biomassa och optimera tidpunkten för skörd. På Västkusten undersöker IVL tillsammans med andra företag hur undervattensakustik, drönare och AI kan effektivisera tångodlingen.
Hur kan bostadsföretag arbeta strukturerat med biologisk mångfald? Nu lanserar IVL Svenska Miljöinstitutet en handbok som ger bostadsföretag konkreta verktyg för att kartlägga sin påverkan, minska risker och utveckla fastigheter och utemiljöer som stärker både naturen och boendemiljöerna.
IVL Svenska Miljöinstitutet har i pilotskala demonstrerat att sällsynta jordartsmetaller kan återvinnas från gruvavloppsvatten med över 90 procents effektivitet. Membrantekniken som testats kan bidra till att minska Europas beroende av import av kritiska råmaterial som är avgörande för den gröna omställningen.
Omkring en tredjedel av det avfall som verksamheter lämnar till förbränning hade kunnat återvinnas. Det visar en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort vid elva svenska avfallsförbränningsanläggningar. Huvuddelen av det som slängs är förpackningar i plast och papper – material som det finns etablerade insamlingssystem för.
Vad innebär det att leva mer klimatsmart och cirkulärt i praktiken? I EU-projektet CARE får ett 20-tal hushåll i Göteborg stöd och hjälp av forskare och experter att göra mer hållbara val i vardagen. Projektet riktar särskilt in sig på två områden – mat och mode.
För att nå de långsiktiga målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen kommer det att krävas enorma mängder negativa utsläpp i världen. I ett nytt Formasprojekt ska forskare undersöka hur tekniker för koldioxidinfångning kan skalas upp i Norden för att leverera negativa utsläpp.
Kunskapen och tekniken för att accelerera klimatomställningen är känd. Dessutom är samhällskostnaderna relativt låga. Det visar forskning från det åtta år långa forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit.
Vilket är egentligen det mest hållbara valet av stomme för byggnader ur ett helhetsperspektiv, när klimatpåverkan och andra aspekter som påverkan på biologisk mångfald vägs in i beräkningarna? Det har IVL Svenska Miljöinstitutet undersökt tillsammans med Sveafastigheter. Nu presenteras resultaten från andra delen av studien.
Bevara och utveckla fjärrvärmen – den har en unik roll för att tillvarata restresurser, är central för elektrifieringen och bidrar till ökad motståndskraft i samhället. Det skriver energiexperter vid IVL Svenska Miljöinstitutet i ett inspel till Energimyndigheten.
Att dimensionera och bygga resurseffektiva reningsverk har länge varit en utmaning eftersom belastningen varierar. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har nu undersökt hur processmodeller i kombination med rörelsedata från mobilnätet kan förbättra dimensioneringen.
Klimatförändringarna innebär ökade risker för översvämningar, skyfall och värmeböljor – utmaningar som sätter dagens städer på prov och kräver samverkan över fastighetsgränserna. Nu presenterar forskare vid IVL ett nytt verktyg som ska hjälpa kommuner och fastighetsägare att arbeta gemensamt och samordnat för att möta klimatförändringarnas konsekvenser.
Den 10 november inleds COP30 i Brasilien. I år är det tio år sedan Parisavtalet antogs. Då enades världens länder om en process för att gemensamt begränsa den globala uppvärmningen och sträva mot max 1,5 graders ökning. Åsa Romson, idag forskare på IVL, deltog som Sveriges miljö- och klimatminister under förhandlingarna i Paris. Här ger hon sin lägesbild inför årets COP-möte.
Ökad information om e-handel av mat kan leda till minskade klimatutsläpp om fordonen som distribuerar maten till hushållen är elfordon. Det visar en forskningsstudie som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort i samarbete med Axfood.
Användningen av plast ökar för varje år och inte ens tio procent av avfallet återvinns. Trots att potentialen är stor saknar många företag system för att återvinna sina plastförpackningar. Ett nystartat projekt som IVL driver ska samla branschen och öka cirkulariteten genom så kallade slutna loopar.
Skapa plats för återanvändning i samhällsplaneringen, erbjud begagnat som standard i handeln och se till att saker tål att återanvändas. Det är några av de förslag till åtgärder som forskningsprojektet Usereuse nu presenterar i en färdplan för att öka återanvändningen i Sverige.
I början av september lanserades den på Pressbyråns testbutik PBX i Stockholm och fick stort genomslag. Lagom till Halloween kommer blodbrownien nu att finnas i flera butiker runt om i landet.
Hur kan vi genom personliga berättelser och upplevelser kring ägande och användande av kläder bidra till minskad textilkonsumtion och klimatpåverkan, och hur påverkar vi folks vanor vad gäller textilanvändning och avfall? Det ska två nya Formas-projekt undersöka utifrån kunskap från tidigare studier. Fokus ligger på att forskning ska komma till nytta och få genomslag i samhället.
IVL:s dotterbolag Centrum för cirkulärt byggande, CCBuild, har nått en milstolpe: 200 partners är nu med och driver på för en cirkulär bygg- och fastighetssektor. Samverkansarenan som är Sveriges största för återbruk samlar aktörer från hela samhällsbyggnadssektorn för att testa, tillämpa och skala upp cirkulära arbetssätt.
Som en del av Sveriges sociala klimatplan har Naturvårdsverkets tagit fram ett förslag om ny elbilspremie riktad till hushåll i behov av stöd, till exempel i glesbygd. Förslaget välkomnas av transport- och mobilitetsexperter vid IVL som i ett remissvar skriver att det behövs tydligare incitament än idag för att öka takten i elektrifieringen.
Sverige håller på att ställa om – snabbt och i stor skala. Samtidigt är miljöns gränser inte förhandlingsbara. Därför uppstår det ofta konflikter mellan olika samhällsmål när tillstånd ska prövas enligt miljöbalken.
