Regeringens skogspolitiska utredning har väckt starka reaktioner. Med ambitionen att öka tillgången på svensk skogsråvara och stärka skogsbrukets konkurrenskraft riskerar produktionen att prioriteras på bekostnad av miljömålen. Det menar forskare vid IVL som kommenterar utredningen och nuläget för svenskt skogsbruk.
I en ny vetenskaplig studie har forskare räknat på vad en minskad ozonbildning kan innebära för upptaget av kol i Europas skogar. Enligt studien skulle tillväxten hos Europas skogar i medeltal kunna öka med nio procent om exponeringen för marknära ozon elimineras medan upptaget av kol till skogens biomassa skulle öka med över 30 procent.
Hur kan vi bruka den svenska skogen mer hållbart? I ett nytt Formasprojekt ska forskare från IVL och Lunds universitet ta fram verktyg och en färdplan för så kallat kalhyggesfritt skogsbruk, en metod där träd avverkas mer selektivt bland annat för att bevara den biologiska mångfalden.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med SLU har tagit fram en konceptuell metod som kan användas för att bedöma en skogsägares påverkan på biologisk mångfald utifrån det skogsbruk som bedrivs. Metoden gör det möjligt att jämföra skogsägare i olika delar av landet samt skogsbrukets påverkan i relation till olika målvärden.
Forskare har i ett projekt för Nordiska ministerrådet beräknat flöden av kväve i skogliga ekosystem i Sverige, Norge, Finland och i Danmark. Arbetet är ett steg på vägen att räkna fram en total nationell kvävebudget där alla flöden av reaktivt kväve över nationella gränser kvantifieras. Forskarna har också jämfört med klimatrapporteringen och hur mycket kol som de nordiska skogarna uppges binda.
Biologisk mångfald är ett aktuellt och omdebatterat ämne, inte minst när man pratar om skog och skogsbruk. En utmaning är att biologisk mångfald är svårt att mäta och vissa av de metoder som finns är inte anpassade till svenska förhållanden. Därför söker Per Erik Karlsson och Eskil Mattsson, båda forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, svaret på hur vi kan göra dessa bedömningar i framtiden.
Försurningen utgjorde länge ett av de största miljöhoten i Europa och Nordamerika. Nedfallet av försurande svavel och kväveföreningar orsakade fiskdöd och andra effekter i många sjöar. Tack vare snabba reaktioner, stora vetenskapliga insatser och internationella överenskommelser kunde hotet avvärjas.
Den 13-14 oktober firar det regionala miljöövervakningsnätet Krondroppsnätet 30 år. Sedan 1985 har forskarna följt utvecklingen av svavel- och kvävenedfall i Sverige. Mätningarna visar att stora delar av södra Sverige fortfarande är försurade och att återhämtningen går långsamt. Det finns också tecken på att skogen närmar sig kvävemättnad och att kväve riskerar läcka ut till grund- och ytvatten.
