Norrköping är för andra gången i rad bäst på klimatanpassning i Sverige. Det visar en ny kartläggning som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har gjort. Tydlig politisk prioritering och styrning mot gemensamma klimatmål är några av framgångsfaktorerna i kommunen.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt för- och nackdelar med att inkludera krediter i EU:s utsläppshandelssystem. I en rapport föreslås ett alternativt tillvägagångssätt som innebär att ett begränsat antal utsläppsrätter fortsätter delas ut inom EU ETS efter 2040, och att ett separat system för negativa utsläpp, som inte är direkt kopplat till EU:s utsläppshandelssystem, inrättas.
Hur kan vi bruka den svenska skogen mer hållbart? I ett nytt Formasprojekt ska forskare från IVL och Lunds universitet ta fram verktyg och en färdplan för så kallat kalhyggesfritt skogsbruk, en metod där träd avverkas mer selektivt bland annat för att bevara den biologiska mångfalden.
Extrema väderhändelser leder till ökade risker för bebyggelse och bostadsområden behöver rustas för att bli mindre sårbara. Nu lanserar IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Allmännytta en vägledning som ska hjälpa fastighetsägare och bostadsföretag i klimatanpassningsarbetet.
Hur säkerställer vi att viktiga klimatanpassningsåtgärder genomförs och bibehålls över tid? I Malmö ska forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Linköpings universitet tillsammans med fastighetsägare och Malmö stad testa en ny samverkansmodell där man upprättar lokala kontrakt för att säkra att klimatanpassning genomförs i områden som redan är byggda.
IVL Svenska Miljöinstitutets verksamhet inom hållbar stadsutveckling fortsätter att växa. Den senaste rekryteringen är två experter inom klimatanpassning som kommer närmast från Scandinavian Green Roof Institute. På IVL kommer de att arbeta i forsknings- och innovationsprojekt med fokus på att skapa mer motståndskraftiga städer, bland annat med hjälp av så kallade blågröna lösningar.
Investeringar i teknik och åtgärder som minskar utsläppen av luftföroreningar och användningen av fossila bränslen är samhällsekonomiskt lönsamma. Det visar en analys som IVL-forskare har gjort med fokus på länderna inom Arktiska rådet.
En ny rapport som har tagits fram på uppdrag av Energimyndigheten analyserar hur borttagning av koldioxid från atmosfären, så kallade negativa utsläpp, kan bidra till att uppnå Parisavtalets långsiktiga temperaturmål. Bland annat analyseras risker förknippade med negativa utsläpp, som att utfasningen av fossila bränslen kan försenas, och hur dessa risker kan hanteras.
Det slängs stora mängder kläder och textil i Europa – och mer behöver cirkuleras och återvinnas. Men för att säkerställa och maximera klimatvinster med en storskalig textilåtervinning behöver flera faktorer vara på plats visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort inom projektet Framtidens hållbara kläder.
För att minska klimatavtrycket från kläder och annan textil behövs en värdekedja som möjliggör återbruk och återvinning. En länk i den kedjan är anläggningar för mekanisk textilåtervinning – något som Sverige saknar. Nu har IVL Svenska Miljöinstitutet som en del av BioInnovations textilsatsning undersökt potentialen i en sådan etablering och beräkningarna pekar på en gynnsam affär.
På uppdrag av WWF har IVL Svenska Miljöinstitutet tittat närmare på fyra städer som alla har varit innovativa med hur de jobbar med omställningen av trafiken i sina städer. I en rapport presenteras sju lärdomar för hur svenska städer kan använda stadsutrymmet mer hållbart.
För att nå visionen om att skapa Öresundsregionens mest hållbara stadsdel har Projekt Jägersro i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram en helt ny modell för att räkna ut en stadsdels totala klimatpåverkan. Målet är att skapa de bästa förutsättningarna för de boende att leva klimatneutralt i den nya stadsdelen som växer fram i Malmö.
Stärk institutssektorn i Sverige och höj anslagen till det viktiga miljö- och hållbarhetsarbetet. Instituten är en naturlig brygga mellan akademi, näringsliv och myndigheter och bidrar starkt till Sveriges innovationsförmåga. Det skriver IVL Svenska Miljöinstitutet i ett remissvar till regeringens forsknings- och innovationspolitik.
De nordiska länderna har alla satt individuella mål för att uppnå klimaneutralitet till någon gång mellan 2030 och 2050, men med nuvarande omställningshastighet kan det blir svårt att nå målen. Det är en av de centrala slutsatserna i ett nordiskt samarbetsprojekt som IVL Svenska Miljöinstitutet har deltagit i.
Tillväxtverket och Fonden för en rättvis omställning har beviljat 24 miljoner kronor för att utveckla en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig metallindustri i Västerbotten. Projektet som leds av IVL ska undersöka förutsättningarna för ökad produktion och användning av vätgas, samt hur en ökad cirkularitet kan minska mängden avfall och klimatpåverkan från gruv- och metallindustrin.
Vätgas har stor potential som fossilfritt drivmedel men för att få genomslag behöver tekniken utvecklas och flera utmaningar lösas. I en studie finansierad av Trafikverkets forskningssatsning Triple F ska IVL tillsammans med projektpartners undersöka vad det finns för förutsättningarna för den tunga trafiken att ställa om till vätgas.
Extrema väderhändelser som stormen Hans och skyfallen i Bergslagen har blivit en väckarklocka. Det blir tydligt för kommuner och fastighetsägare att samhället behöver rustas för att bli mer motståndskraftigt.
Ett globalt miljömål för luftföroreningar och en kraftfull mobilisering av resurser för att förbättra luften i låginkomstländer. Det föreslår forskare och beslutsfattare i en rapport från den internationella workshopen Saltsjöbaden VII som arrangerades i mars av bland andra Naturvårdvårsverket och IVL Svenska Miljöinstitutet.
Genom EU:s klimatpaket Fit for 55 har handeln med utsläppsrätter (EU ETS) stärkts avsevärt. Samtidigt innebär det stora utmaningar när de industrier och företag som ingår i handeln inte längre får släppa ut någon koldioxid efter 2040. En rapport från det IVL- ledda programmet Mistra Carbon Exit analyserar hur framtidens utsläppshandel kan bli och vilka möjligheter det finns med negativa utsläpp.
Extremväder med stora regnmängder blir allt vanligare och hotar städer och samhällen. I ett nytt forskningsprojekt ska nu de mest ekonomiskt- och klimatmässigt hållbara åtgärderna för att rusta bostäder identifieras. Projektet leds av norska CICERO, Center for International Climate Research, i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet och försäkringsbolaget If.
