Hur kan åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser kombineras med klimatanpassning på ett effektivt sätt? Det har stått i fokus för ett EU-projekt där IVL Svenska Miljöinstitutet haft en ledande roll. Nu presenteras resultaten efter fyra års arbete, med nya verktyg och rekommendationer som ska göra klimatarbetet mer effektivt.
Vilken effekt har träd, parker och byggnader på luften vi andas och temperaturen i staden? I samband med Vetenskapsfestivalen i Göteborg visar forskare upp ett nytt digitalt verktyg som gör det möjligt att utforska hur olika val i stadsplaneringen påverkar stadsmiljön.
När diken pluggas igen och vatten återvänder till tidigare torrlagda marker börjar landskapet förändras. Växter som vitmossa kan komma tillbaka och nya livsmiljöer skapas för växter och djur. Men hur går det egentligen att avgöra om en restaurerad våtmark håller på att återhämta sig?
Hur mycket kväve kommer in i Sverige varje år – med luftföroreningar, lastbilar, båtar eller på andra sätt – och vad händer med kvävet som kommer in? Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram Sveriges första heltäckande kartläggning som visar hur kväve rör sig mellan olika sektorer som jordbruk, energi, industri och avfall.
För att nå de långsiktiga målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen kommer det att krävas enorma mängder negativa utsläpp i världen. I ett nytt Formasprojekt ska forskare undersöka hur tekniker för koldioxidinfångning kan skalas upp i Norden för att leverera negativa utsläpp.
Den 10 november inleds COP30 i Brasilien. I år är det tio år sedan Parisavtalet antogs. Då enades världens länder om en process för att gemensamt begränsa den globala uppvärmningen och sträva mot max 1,5 graders ökning. Åsa Romson, idag forskare på IVL, deltog som Sveriges miljö- och klimatminister under förhandlingarna i Paris. Här ger hon sin lägesbild inför årets COP-möte.
Fiberbankar som bildats på havs- och sjöbottnar efter gamla industriutsläpp avger växthusgaser – men hur mycket, och är det skillnad på vilken mängd som bildas i olika vattenmiljöer? Det undersöker forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med flera universitet och Sveriges geologiska undersökning.
Medan utsläppen av försurande luftföroreningar i form av svavel och kväve har minskat markant sedan 1990-talet har klimatförändringen och ett mer intensivt skogsbruk försämrat förutsättningarna för återhämtning i mark och vatten. Det visar miljöövervakning inom Krondroppsnätet som i fyra decennier kartlagt luftföroreningars miljöeffekter på skog och mark i Sverige.
Regeringens skogspolitiska utredning har väckt starka reaktioner. Med ambitionen att öka tillgången på svensk skogsråvara och stärka skogsbrukets konkurrenskraft riskerar produktionen att prioriteras på bekostnad av miljömålen. Det menar forskare vid IVL som kommenterar utredningen och nuläget för svenskt skogsbruk.
Klimatförändringarna påverkar Europas havs- och kustområden – med stigande vattentemperaturer och förändrade ekosystem. Klimatförändringarna ställer också nya krav på vattenbruket. I det nya EU-projektet OCCAM ska forskare ta fram lösningar som gör vattenbruket mer klimatanpassat och motståndskraftigt.
Hur kan markanvändning bli ett effektivt verktyg för att nå klimatmålen? Det är kärnfrågan i EU-projektet RethinkAction, där IVL Svenska Miljöinstitutet är en av tretton organisationer som deltar. Nu lanseras projektets verktyg – en digital plattform för klimatåtgärder kopplat till markanvändning.
Norrköping är för andra gången i rad bäst på klimatanpassning i Sverige. Det visar en ny kartläggning som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har gjort. Tydlig politisk prioritering och styrning mot gemensamma klimatmål är några av framgångsfaktorerna i kommunen.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt för- och nackdelar med att inkludera krediter i EU:s utsläppshandelssystem. I en rapport föreslås ett alternativt tillvägagångssätt som innebär att ett begränsat antal utsläppsrätter fortsätter delas ut inom EU ETS efter 2040, och att ett separat system för negativa utsläpp, som inte är direkt kopplat till EU:s utsläppshandelssystem, inrättas.
Hur kan vi bruka den svenska skogen mer hållbart? I ett nytt Formasprojekt ska forskare från IVL och Lunds universitet ta fram verktyg och en färdplan för så kallat kalhyggesfritt skogsbruk, en metod där träd avverkas mer selektivt bland annat för att bevara den biologiska mångfalden.
Extrema väderhändelser leder till ökade risker för bebyggelse och bostadsområden behöver rustas för att bli mindre sårbara. Nu lanserar IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Allmännytta en vägledning som ska hjälpa fastighetsägare och bostadsföretag i klimatanpassningsarbetet.
Hur säkerställer vi att viktiga klimatanpassningsåtgärder genomförs och bibehålls över tid? I Malmö ska forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Linköpings universitet tillsammans med fastighetsägare och Malmö stad testa en ny samverkansmodell där man upprättar lokala kontrakt för att säkra att klimatanpassning genomförs i områden som redan är byggda.
IVL Svenska Miljöinstitutets verksamhet inom hållbar stadsutveckling fortsätter att växa. Den senaste rekryteringen är två experter inom klimatanpassning som kommer närmast från Scandinavian Green Roof Institute. På IVL kommer de att arbeta i forsknings- och innovationsprojekt med fokus på att skapa mer motståndskraftiga städer, bland annat med hjälp av så kallade blågröna lösningar.
Investeringar i teknik och åtgärder som minskar utsläppen av luftföroreningar och användningen av fossila bränslen är samhällsekonomiskt lönsamma. Det visar en analys som IVL-forskare har gjort med fokus på länderna inom Arktiska rådet.
En ny rapport som har tagits fram på uppdrag av Energimyndigheten analyserar hur borttagning av koldioxid från atmosfären, så kallade negativa utsläpp, kan bidra till att uppnå Parisavtalets långsiktiga temperaturmål. Bland annat analyseras risker förknippade med negativa utsläpp, som att utfasningen av fossila bränslen kan försenas, och hur dessa risker kan hanteras.
Det slängs stora mängder kläder och textil i Europa – och mer behöver cirkuleras och återvinnas. Men för att säkerställa och maximera klimatvinster med en storskalig textilåtervinning behöver flera faktorer vara på plats visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort inom projektet Framtidens hållbara kläder.
