Miljöförbättrande åtgärder i vattenkraften har stor potential att göra nytta för den biologiska mångfalden och flera andra ekosystemtjänster. Miljönyttan överväger med god marginal de negativa effekter som kan uppstå genom den minskade vattenkraftsproduktionen visar en ny studie.
Klimat- och energiomställningen kräver stora mängder kritiska råmaterial och i både Sverige och EU pågår arbete för att säkerställa en långsiktigt trygg och hållbar tillgång. I ett nytt projekt tar IVL vidare arbetet med att kartlägga kritiska råmaterial tillsammans med gruvbolag, fordons- och batterimaterialtillverkare och återvinningsindustrin.
Vid flera av de havsbaserade vindkraftparker som planeras i Östersjön är tanken att den generade energin ska lagras som vätgas. I denna process genereras stora mängder syrgas som biprodukt. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt möjligheten att använda denna resurs för att förbättra miljösituationen längs Östersjöns djupa bottnar.
Luftare i reningsverk drar mycket energi. De bör bytas och rengöras regelbundet för att minska elanvändningen. Det är slutsatsen från en unik studie som gjorts i en specialbyggd försöksanläggning.
Sverige har förhållandevis god tillgång till de resurser som krävs för att tillverka både vätgas och elektrobränslen. Om de satsningar som nu görs på vätgas kommer i mål och trenden fortsätter skulle Sverige på kunna bli nettoexportör av vätgas på lång sikt. Än så länge bromsas dock utvecklingen av brist på styrmedel för vätgas och regelverk för hur den kan hanteras.
Varje år slösas mängder av energi bort genom att outnyttjade värmeflöden inte tas omhand. Inom EU handlar det om så mycket som en fjärdedel av uppvärmningsbehovet som skulle kunna återvinnas från datahallar, industrier och andra anläggningar. Nu startar tre stora EU-satsningar där IVL:s kunskap kring affärsmodeller har en nyckelroll.
Behovet av elenergi i Sverige kommer mer än fördubblas till 2045, bland annat på grund av flera stora industrisatsningar. I samband med utbyggnaden av energisystemet bör Sverige säkerställa att de investeringar som görs uteslutande rör förnybara energikällor, som inte påverkar livskvaliteten för framtida generationer negativt. Det skriver IVL i ett inspel till energiforskningspropositionen.
John Rune Nielsen har utsetts till ny vd för IVL Svenska Miljöinstitutet. Han kommer närmast från det norska klimat- och miljöforskningsinstitutet NILU där han har varit vd sedan 2021. Tidigare har han också arbetat många år i ledande befattningar vid forskningsinstitutet RISE och tidigare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Omställningen till fossilfri ståltillverkning, batterifabriker och elektrifieringen av transportsektorn kommer att kräva stora mängder el i Sverige. I rapporten Vindkraft i kallt klimat har forskare vid IVL undersökt vilka behov i form av mark- och resursanvändning som en storskalig utbyggnad av vindkraften i norra Sverige skulle medföra och vilka flaskhalsar som finns.
Hur kan man framöver erbjuda fossilfria bunkringsbränslen och elladdning i svenska hamnar? IVL deltar i EU-projektet Blue Supply Chains som ska studera bästa förnybara bränslelösningar och dess infrastrukturbehov inom sjöfarten, men också definiera krav för bunkring av dessa i Umeå hamn. Det kommer också ske en kunskapsöverföring av det svenska resultatet till andra Östersjöhamnar.
Gotland har pekats ut som ett pilotområde för att driva på omställningen till ett hållbart energisystem. I det nystartade projektet Got Heat ska energiexperter från IVL Svenska Miljöinstitutet utveckla en energisystemmodell för Gotland och undersöka hur värme-, el- och industrisektor kan samverka för att ta vara på restvärme och bidra till en livskraftig ö med effektiv resursanvändning.
I Kiruna flyttar en hel stad. Det skapar utmaningar – men också möjligheter för nya och klimatsmartare lösningar. IVL Svenska Miljöinstitutet visar hur spillvärme från LKAB kan värma det nya Kiruna.
Omställningen av energisektorn ökar behovet av olika flexibilitetstjänster för att kunna upprätthålla balans mellan energianvändning och energiproduktion. EU-projektet Flexi-Sync har undersökt hur den flexibilitet som finns i fjärrvärmenät kan optimeras och skapa värde för energisystemet.
Kristina Lygnerud vid IVL har utsetts till adjungerad professor vid institutionen för energivetenskaper på Lunds Tekniska Högskola vid Lunds universitet. Tjänsten är med inriktning på fjärrvärme och fjärrkyla och ska resultera i ökad utväxling mellan teknisk och ekonomisk fjärrvärmeforskning.
Ansökningarna för att etablera havsbaserad vindkraft runt Gotland ökar. Om projekten blir verklighet kan Gotland bli självförsörjande på elektricitet. Tillgången till grön el ger också möjligheter att via elektrolys producera stora mängder vätgas. För varje kilo vätgas produceras åtta kg syrgas samt spillvärme. Vad innebär det för möjligheter för Östersjön? Hör mer om detta i Almedalen 6 juli.
Trots att den skulle kunna täcka omkring 25 procent av hela EU:s uppvärmningsbehov så utnyttjas industriell spillvärme mycket lite idag. I en rapport för EU-projektet SoWhat har IVL kartlagt vilka drivkrafter det finns för att få till fler samarbeten mellan företag och industrier.
Demonstrationsplattformen Smart City Sweden visar upp det bästa Sverige har att erbjuda inom smarta och hållbara städer och välkomnar besöksdelegationer från hela världen. Det arbetet har resulterat i över 6500 besökare från närmare 100 olika länder och ett 20-tal nya studier och forskningsprojekt runt om i världen. Nu fortsätter uppdraget under 2022.
Kraftringen ska tillsammans med IVL ta fram en miljövarudeklaration, så kallad EPD, för hela sin fjärrvärmeproduktion. Syftet är att ge byggherrar ett tillförlitligt och jämförbart beslutsunderlag om miljöpåverkan hos olika energislag och på så sätt visa vägen för en mer hållbar energianvändning.
Avfallsexperter från IVL befinner sig just nu i El Salvador för att undersöka möjligheterna att förbättra avfallshanteringen i landet. Projektet som drivs inom Smart City Sweden ska minska mängden avfall som idag läggs på deponi och istället bygga anläggningar där avfallet omvandlas till energi i form av el, värme eller bränsle för transport.
Utsläppen måste minska femfaldigt de kommande tio åren om energisystemet i de nordiska länderna ska kunna bli klimatneutralt. Starkare elnät, ökad flexibilitet, mer vindkraft och solenergi, elektrifiering av transporter, men även koldioxidavskiljning och lagring, är alla avgörande delar för att nå de nordiska klimatmålen. Det visar forskningen i Nordic Clean Energy Scenarios, finansierat av Nordic
IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende, icke-vinstdrivande miljöforskningsinstitut som ägs av en stiftelse gemensamt grundad av staten och näringslivet. Sedan 1966 arbetar vi med tillämpad forskning för att hitta lösningar på miljöproblem, både på nationell och på internationell nivå. Vi bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom hela miljöområdet.
Valhallavägen 81
114 23 Stockholm