Nya styrmedel och regleringar ska förenkla tillståndsprocesser inom gruvnäringen

Hur kan vi säkra tillgången på kritiska råvaror som behövs för den gröna omställningen utan att kompromissa med miljökrav? Ett projekt som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet utgår från EU:s nya lagstiftning om kritiska råmaterial (CRMA) och undersöker hur man kan utveckla nya styrmedel och regleringar för att förbättra samarbetet mellan kommuner, gruvbolag och andra intressenter i tillståndsprocesser.

Efterfrågan på kritiska metaller och mineraler, som bland annat används inom fossilfri energiteknik, väntas öka kraftigt. Samtidigt har tillståndsprocesserna för nya gruvor blivit allt mer komplexa.

– En av de största utmaningarna inom gruvindustrin är de långa och komplexa tillståndsprocesserna. Dessa präglas ofta av målkonflikter mellan miljöskydd, industriell utveckling och lokala intressen, säger Jan Ots, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

EU:s nya lagstiftning för kritiska råmaterial (Critical Raw Materials Act) innehåller en rad regler för att säkra tillgången till råvaror som litium, kobolt, mangan och sällsynta jordartsmetaller. Enligt lagförslaget måste medlemsländerna begränsa tiden för tillståndsprocesserna för nya gruvor för så kallade “strategiska projekt” till max två år och tre månader. Om ett gruvprojekt klassas som strategiskt av EU innebär det att medlemsländerna förbinder sig till att korta ner processen. Detta ska uppnås främst genom att en ny instans – en så kallad gemensam kontaktpunkt – inrättas med uppdrag att underlätta och samordna tillståndsprocesser.

– Medan debatten och diskussioner kring CRMA ofta stannar vid just tidsaspekten och en oro för förenklad tillståndsgivning är det intressant att notera att CRMA har mycket långtgående ambitioner och krav kring till exempel social hållbarhet, allmänhetens acceptans och urfolksskydd, vilket kan komma att påverka nuvarande praxis i Sverige, säger Kalle Westerlund på Sveriges Geologiska, SGAB, som leder ett av arbetspaketen i projektet.

Flera företag aktiva i svenska kommuner som Pajala, Luleå och Kiruna har redan ansökt om så kallade ”snabbspår”-lösningar som innebär att strategiskt viktiga projekt kan omfattas av förkortade tillståndsprocesser. Vad innebär det för den svenska gruvnäringen, finns det risk för att kvaliteten på miljöprövningen försämras? Kommer hänsyn till naturvärden, vattenkvalitet och andra intressen få stå tillbaka för gruvbolagen?

– I projektet kommer vi titta på de idag vanligast förekommande konfliktytorna mellan mineralintresset och andra intressen, säger Mattias Bäckström vd för Bergskraft Bergslagen AB.

Projektet ska analysera hur snabbspåret är utformat och fungerar i praktiken, med särskilt fokus på de kommuner som berörs av nya gruvetableringar. Eftersom konkreta erfarenheter från snabbspåret ännu är begränsade, kommer arbetet i hög grad att fokusera på att identifiera förväntningar, utmaningar och möjligheter i ett tidigt skede. Syftet är att utveckla nya styrmedel och regleringar och förbättra samarbetet mellan kommuner, gruvbolag och andra intressenter.

För mer information, kontakta:
Jan Ots, jan.ots@ivl.se, tel. 010-788 66 12
Karin Ågren, karin.agren@ivl.se, tel. 010-788 69 41

Projektet finansieras av Vinnova inom Impact Innovation – regleringar och styrmedel för en hållbar industri. I projektet medverkar IVL Svenska Miljöinstitutet, Sveriges Geologiska (SGAB), RMG Consulting, Bergskraft Bergslagen AB, Georange, Svemin, LKAB, Boliden, Nordic Iron Ore, Georeality, Storuman kommun, Malå kommun, Samarkand AB (Ludvika och Smedjebacken).