Varje år slösas mängder av energi bort genom att outnyttjade värmeflöden inte tas omhand. Inom EU handlar det om 340 terawattimmar varje år som skulle kunna återvinnas från datahallar, tunnelbanestationer och avloppsreningsverk. Det nystartade EU-projektet Rewardheat ska ta fram ny kunskap och innovativa lösningar för att ta tillvara dessa värmeflöden.
Genom att ta tillvara på restprodukter från pappers- och massaindustrin ska EU-projektet Pulp and Fuel tillverka biodiesel till en låg kostnad. Detta görs genom förgasning och Fischer-Tropsch-syntes. I anläggningar i Grenoble, Piteå och Trondheim är testerna med den nya tekniken nu igång.
Klimatförändringar och urbanisering ökar städernas utmaningar för att hantera avloppsvatten, dagvatten och översvämningar. Hur kan kommunerna hantera dessa frågor på ett kostnadseffektivt sätt samtidigt som de följer FN:s utvecklingsmål, EU-direktiv, engagerar medborgare och hjälper företag att växa? Det är centrala frågor inom SCOREwater, ett EU-projekt som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet.
EU-projektet Refresh lanserar i dag ett digitalt nätverk som samlar matavfallsexperter från hela Europa. Syftet är att genom kunskapsutbyte och samarbete driva på och underlätta arbetet med att minska matavfall på alla nivåer i livsmedelskedjan.
Varje år slösas stora mängder energi bort inom EU. Det nya EU-projektet Reuseheat ska demonstrera fyra olika skalbara system för att återanvända och återvinna de outnyttjade värmeflödena som finns i stadsmiljöer. Det handlar om värme från till exempel tunnelbanesystem och avloppsvatten som nu ska kunna användas i bostadshus och kontor.
Nu startar EU-projektet Inspirewater. Med elva partners och över 70 miljoner kronor i ryggen ska det IVL-ledda projektet minska vatten- och energiförbrukningen i processindustrin. Särskilt fokus är på stål- och kemiindustrin. I Sverige ska nya lösningar testas på en av Sandviks produktionsanläggningar.
Vanligt plastskräp från konsumenter tros vara en av de stora källorna till den plast som sakta fyller våra hav. Nu ska kustkommuner runt Östersjön lättare kunna stoppa skräpet vid källan. I det nya EU-projektet BLASTIC ska källor och spridningsvägar för plasten kartläggas.
Det nya EU-projektet Smart resilience indicators for smart critical infrastructures, ska utveckla indikatorer för att mäta resiliens, det vill säga hur motståndskraftiga, viktiga samhällsfunktioner som transporter, sjukvård, industrier och dricksvattenförsörjning är för störningar.
Nya siffror visar att vi i snitt slänger 173 kilo mat per person och år i Europa. Det är betydligt mer än vad tidigare beräkningar visat. Totalt i EU handlar det om 88 miljoner ton matavfall som hamnar i soporna. Det största bidraget står hushållen för.
Hela 80 procent av allt skräp som hamnar i havet kommer från land, och 60 procent av skräpet är av plast. I det gemensamma EU-projektet Blastic ska nu länder runt Östersjön ta reda vilka källor och spridningsvägar i stadsmiljön som leder till att skräpet hamnar i havet. IVL Svenska Miljöinstitutet deltar i projektet som leds av Håll Sverige Rent.
Nu lanseras en europeisk uppförandekod för energitjänsten avtal om energiprestanda. Mälarenergi, Siemens, Schneider-Electric och Caverion har redan skrivit under uppförandekoden som ska öka transparensen på marknaden och leda till fler energibesparingsåtgärder.
Inom EU:s ramdirektiv för vatten regleras ett 40-tal kemikalier som utgör en bråkdel av alla ämnen som används i samhället. I EU-förordningen Reach finns exempelvis 148 000 förregistrerade ämnen. För att kunna överblicka denna snårskog av kemikalier ska ett europeiskt forskningsprojekt ta fram underlag för riskbedömning och rådgivning till beslutsfattare.
Avtal om energiprestanda, EPC, kan skapa betydande energibesparingar för fastighetsägare. Trots detta utnyttjas affärsmodellen endast i begränsad omfattning visar en ny studie. En anledning är att många beställare inte känner till eller förstår hur modellen fungerar.