Gå direkt till innehåll

Kategorier: hållbart samhälle

  • När industrin växer behöver fler kunna vara med och forma samhället

    Industrisatsningarna i norra Sverige skapar arbetstillfällen. Men för att människor ska vilja flytta till en plats och stanna kvar behöver också vardagen fungera. Det är utgångspunkten för ett IVL-lett projekt som undersöker hur man kan stärka den sociala hållbarheten och kompetensförsörjningen i gruv- och industrinära samhällen.

  • Nytt projekt undersöker Sveriges försörjningsberedskap för metaller och mineral

    Metaller och mineral behövs i allt från försvarsmateriel och energisystem till transporter och kritisk infrastruktur. Men hur robust är försörjningen vid kriser och geopolitiska störningar? I ett nytt projekt som leds av IVL ska forskare tillsammans med industri och myndigheter analysera sårbarheter och ta fram åtgärder för att stärka tillgången till strategiskt viktiga råvaror.

  • Så kan tillgängligheten öka på landsbygden – utan fler transporter

    Tillgängligheten på landsbygden behöver få större plats i samhällsplaneringen och inte bara behandlas som en transportfråga. Det menar forskare vid IVL, Trivector Mobility och VTI. I en rapport och policy brief rekommenderar de att fler funktioner samlas i lokala servicenoder, och att avtal och upphandling används mer strategiskt för att öka tillgängligheten på landsbygden.

  • Fler synergier än målkonflikter mellan miljö och totalförsvar

    Samspelet mellan Sveriges miljömål och målen för totalförsvaret ger fler synergier än målkonflikter. Åtgärder för miljön rustar också centrala delar av totalförsvaret, som energiförsörjning, vatten- och livsmedelsförsörjning och minskar importberoende. Det visar en rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram på uppdrag av Naturvårdsverket.

  • Nya verktyg ska snabba på Europas klimatarbete

    Hur kan åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser kombineras med klimatanpassning på ett effektivt sätt? Det har stått i fokus för ett EU-projekt där IVL Svenska Miljöinstitutet haft en ledande roll. Nu presenteras resultaten efter fyra års arbete, med nya verktyg och rekommendationer som ska göra klimatarbetet mer effektivt.

  • Handbok ska få fler fjärrvärmebolag att bidra till ett stabilt elsystem

    I takt med att den väderberoende elproduktionen ökar blir behovet av flexibilitet i elsystemet allt större. Här kan fjärrvärmen spela en viktig roll. En ny handbok från IVL Svenska Miljöinstitutet ska göra det enklare för fjärrvärmebolag att delta i balansmarknaderna för el.

  • Nytt verktyg visar vad luftföroreningar och kemikalier kostar samhället

    Listan över sjukdomar som är kopplade till luftföroreningar och kemikalier är lång. Vad kostar det samhället och vilka åtgärder är mest effektiva? EU-projektet VALESOR som i tre års tid har studerat frågan har tagit fram verktyg som stöd för att göra bedömningar och visar hur förbättrad reglering kan ge betydande sociala och ekonomiska vinster.

  • ”Det behövs mer kunskap om hur luftföroreningar påverkar barn”

    Över hälften av Sveriges kommuner beräknas överskrida minst en nivå av luftföroreningar fastställda enligt EU:s nya luftkvalitetsdirektiv. Det visar en analys som Hjärt-Lungfonden låtit göra utifrån SMHI:s nationella modellering av luftkvalitet.

  • Ny elbilspremie ska öka takten i elektrifieringen

    Som en del av Sveriges sociala klimatplan har Naturvårdsverkets tagit fram ett förslag om ny elbilspremie riktad till hushåll i behov av stöd, till exempel i glesbygd. Förslaget välkomnas av transport- och mobilitetsexperter vid IVL som i ett remissvar skriver att det behövs tydligare incitament än idag för att öka takten i elektrifieringen.

  • Klimatpåverkan för köpt el har minskat visar nya beräkningar

    IVL har i en ny studie beräknat klimatpåverkan från den nordiska elproduktionen där hänsyn tagits till el vi importerar från angränsande länder. Studien visar att klimatpåverkan för köpt el har minskat markant de senaste åren.

  • Ny ranking: Norrköping är bäst på klimatanpassning i Sverige

    Norrköping är för andra gången i rad bäst på klimatanpassning i Sverige. Det visar en ny kartläggning som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har gjort. Tydlig politisk prioritering och styrning mot gemensamma klimatmål är några av framgångsfaktorerna i kommunen.

  • Nytt verktyg hjälper kommunerna analysera och visualisera klimatutsläpp

    Sveriges kommuner står inför komplexa klimatutmaningar men saknar ofta effektiva, datadrivna metoder för att förstå, jämföra och agera på sina klimatutsläpp. För att underlätta det arbetet har IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med företaget Datastory tagit fram ett öppet, lättillgängligt webverktyg som ger överblick av kommunernas klimatutsläpp och möjliga åtgärder.

  • Remissvar: Ny myndighetsstruktur kan stärka forskning och innovation i Sverige

    IVL Svenska Miljöinstitutet och Stiftelsen IVL (SIVL) ger i ett remissvar sin syn på de förslag som presenterades av den statliga utredningen ”Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation”. IVL och SIVL delar utredningens uppfattning att dagens system behöver förändras och effektiviseras för att stärka forsknings- och innovationsförmågan i Sverige.

  • Ett hållbart energisystem består av förnybara energikällor – som inte påverkar framtida generationer negativt

    Behovet av elenergi i Sverige kommer mer än fördubblas till 2045, bland annat på grund av flera stora industrisatsningar. I samband med utbyggnaden av energisystemet bör Sverige säkerställa att de investeringar som görs uteslutande rör förnybara energikällor, som inte påverkar livskvaliteten för framtida generationer negativt. Det skriver IVL i ett inspel till energiforskningspropositionen.

  • Remissvar: Stärk institutens roll för att möta samhällsutmaningarna

    Stärk institutssektorn i Sverige och höj anslagen till det viktiga miljö- och hållbarhetsarbetet. Instituten är en naturlig brygga mellan akademi, näringsliv och myndigheter och bidrar starkt till Sveriges innovationsförmåga. Det skriver IVL Svenska Miljöinstitutet i ett remissvar till regeringens forsknings- och innovationspolitik.

  • De nordiska länderna behöver öka tempot i klimatomställningen

    De nordiska länderna har alla satt individuella mål för att uppnå klimaneutralitet till någon gång mellan 2030 och 2050, men med nuvarande omställningshastighet kan det blir svårt att nå målen. Det är en av de centrala slutsatserna i ett nordiskt samarbetsprojekt som IVL Svenska Miljöinstitutet har deltagit i.

Visa mer