Sveriges riskerar stora böter från EU om inte utsläppen minskar

Förutom ett hårt slag mot klimatet riskerar Sverige att drabbas ekonomiskt om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030. Det visar en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort för Världsnaturfonden WWF.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Regeringens egen bedömning pekar på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn för perioden 2021 – 2030 kommer att överskrida vårt åtagande med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Regelverket möjliggör för Sverige att täcka upp maximalt 5,2 miljoner ton av dessa med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem EU ETS.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

För det återstående gapet på 5,8 miljoner ton finns det i princip tre möjligheter:

1. Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder. Problemet är att de flesta andra medlemsstater befinner sig i samma situation som Sverige med ett underskott i ESR-sektorn, medan ett fåtal medlemsstater har ett överskott. Det gör kostnaden väldigt osäker.
2. Minska utsläppen genom konkreta åtgärder – vilket är det som var tanken från början. Dessa kostnader beräknas till 11–22 miljarder kronor, utöver de använda utsläppsrätterna från EU ETS.
3. Missa åtagandena – det är sannolikt dyrare än alternativ två eftersom utsläppsgapet kommer skrivas upp med åtta procent och överföras på nästkommande år. Om Sverige även nästföljande år missar sitt åtagande kommer gapet skrivas upp med åtta procent igen, vilket innebär en ränta-på-ränta-effekt.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen är gjord på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. I ett pressmeddelande konstaterar de att kostnaden för att nå målen är betydligt billigare än alternativen.

– Klimatkrisen är inte bara en katastrof för naturen, utan också en tickande bomb rent ekonomiskt. Den kan leda till miljardkostnader och sanktioner. Sverige kan leda vägen, men det kräver politisk vilja och tydliga beslut. Det måste nästa regering ta itu med snabbt, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

Läs mer i rapporten: Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030

Vid frågor, kontakta:
Lars Zetterberg, lars.zetterberg@ivl.se, tel. 010-788 65 57
Per Strömberg, per.stromberg@ivl.se, tel. 010-788 67 55