Hur låter en daggmask? Ett nytt svenskt innovationsprojekt ska undersöka om jordhälsa i åkermark kan mätas genom att lyssna på markens biologiska liv. Genom akustiska sensorer vill forskare och lantbrukare synliggöra det som idag är svårt att mäta – aktiviteten i jorden.
Att lagra mer kol i marken är en viktig pusselbit för att nå klimatmålen och kan bidra till ökad biologisk mångfald, bättre jordhälsa och livsmedelsförsörjning. Trots det går utvecklingen långsamt. Forskare vid IVL inleder nu samarbete med tre skånska kommuner för att utveckla och testa konkreta verktyg som ska bidra till ökad kolinlagring och mer hållbar markanvändning.
Hur mycket kväve kommer in i Sverige varje år – med luftföroreningar, lastbilar, båtar eller på andra sätt – och vad händer med kvävet som kommer in? Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram Sveriges första heltäckande kartläggning som visar hur kväve rör sig mellan olika sektorer som jordbruk, energi, industri och avfall.
Ett nytt verktyg som forskare vid IVL har utvecklat ska ge säkrare bedömningar av luftföroreningar från djuranläggningar. Med verktyget kan man beräkna den lokala påverkan på känsliga naturområden och människors hälsa.
Stigande gödselpriser har det senaste året hotat den svenska matproduktionen och lett till att Jordbruksverket nu snabbutreder Sveriges och EU:s förmåga att producera inhemsk gödsel. Med ny teknik kan en del av gödselbehovet täckas av återvunnen näring från avloppsvatten. Det visar en ny forskningsstudie från IVL Svenska Miljöinstitutet, RISE och Mälardalens universitet.
IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket kartlagt hur näringslivet arbetar och följer upp sitt arbete med biologisk mångfald. Resultatet visar att det är stora skillnader mellan företag av olika storlekar och mellan företag som har direkt eller indirekt påverkan på den biologiska mångfalden.
Jordbruks- och skogsmark är de största källorna till den totala belastningen på havet för både kväve och fosfor. Ser man enbart till de mänskligt orsakade utsläppen står jordbruket för den största delen, följt av utsläpp från avloppsreningsverk. Det visar en ny rapport som bygger på den hittills mest noggranna kartläggningen av Sveriges utsläpp av övergödande ämnen till Östersjön och Västerhavet.
Kväveläckage från gödselhanteringen i jordbruket är förenat med en rad miljö- och hälsoeffekter: övergödning, klimatpåverkan och luftföroreningar för att nämna de största. En ny studie för Nordiska ministerrådet har jämfört och sammanställt vilka åtgärder som har mest effekt.
Forskare från IVL, SLU och Stockholms universitet har kartlagt hur ekosystemtjänster kan komma att påverkas av en ökad biodrivmedelproduktion från svensk skog och jordbruk. En rad olika områden inkluderas som markkvalitet, kolinlagring och rekreation. En mindre jämförelse med effekter på ekosystemtjänster kopplat till produktionen av fossil diesel ingår också.
IVL deltar i Sveriges första LIFE IP-projekt. Vattenprojektets mål är bland annat att minska påverkan från näringsämnen och miljögifter, skapa fria vandringsvägar för fisk och effektivisera kommunal vattenplanering.
Under det senaste årtiondet har flera större bränder, i synnerhet i södra Ryssland, påverkat luftkvaliteten och haft allvarliga konsekvenser för människors hälsa och för ekosystemen i de nordiska länderna. Bränderna beror i huvudsak på en vårdslös bränning av jordbruksrester som sprider sig och blir till storskaliga skogsbränder som inte kan hejdas.
Dödar vi Östersjön genom våra utsläpp? På det här seminariet i Almedalen tar vi upp vad som hamnar i havet – och hur vi bäst hanterar det. Vad är jordbrukets och sjöfartens roll? Hur mycket tar reningsverken hand om? Kan vi till och med behöva lufta havet? Ny spännande forskning lyfts upp och politikens roll diskuteras. Seminariet har två delar och varje del avslutas med ett panelsamtal.
Marknära ozon orsakar stora kostnader i Sverige genom skador på jordbruksgrödor och skog. En ny studie visar att dessa skador sannolikt kan undvikas om vi minskar utsläppen av växthusgaser.