Havets resurser spelar en viktig roll i omställningen till ett mer hållbart livsmedelssystem. Trots det står komplicerade regelverk ofta i vägen för havsbaserade odlingar. Genom att utveckla miljöindikatorer ska forskare vid IVL underlätta för beslutsfattare att reglera och stödja utvecklingen av ett hållbart vattenbruk i Sverige.
Företag som frivilligt minskar sina klimatutsläpp bidrar till godstrafikens klimatomställning, men det räcker inte för den omställning som behövs. Det visar en ny kartläggning som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort.
EU-parlamentet har röstat igenom ett nytt direktiv som förbjuder greenwashing och vilseledande produktinformation. Nu blir det förbjudet att påstå att en produkt är “klimatneutral” eller “klimatpositiv” till följd av klimatkompensation.
Genom EU:s klimatpaket Fit for 55 har handeln med utsläppsrätter (EU ETS) stärkts avsevärt. Samtidigt innebär det stora utmaningar när de industrier och företag som ingår i handeln inte längre får släppa ut någon koldioxid efter 2040. En rapport från det IVL- ledda programmet Mistra Carbon Exit analyserar hur framtidens utsläppshandel kan bli och vilka möjligheter det finns med negativa utsläpp.
Ekonomiska instrument för att främja grön teknik är långt från kostnadseffektiva i de nordiska länderna. Det visar forskning som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort på uppdrag av Nordiska ministerrådet.
I ett nytt forskningsprojekt ska IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborgs universitet samt hållbarhetsbyrån Transformity undersöka företags frivilliga klimatarbete kopplat till deras köpta godstransporter. Projektet som finansieras av Trafikverkets Tripple F ska belysa hur klimatmål och arbetet med att minska klimatutsläppen kan samverka med befintliga styrmedel och vilka nya styrmedel som behövs.
IVL Svenska Miljöinstitutet fortsätter att växa och utökar nu verksamheten med nytt kontor i Skellefteå. IVL arbetar redan idag med miljömätningar och tillståndsprocesser i norra Sverige men också i flera forskning- och innovationsprojekt inom klimat- och energiområdet. Det arbetet förstärks nu med den nya satsningen.
Är obligatoriska fartsänkningar lösningen på sjöfartens klimatutsläpp? Detta är i fokus i en ny forskningsstudie som tittar på frågan ur ett svenskt perspektiv. Svaret är långt ifrån självklart men resultaten tyder på att nyttan med kraftiga fartsänkningar är överskattad. Det går att spara bränsle, men vid fartsänkningar långt under fartygs optimala hastighet riskerar bränsleåtgången att öka.
IVL har i samarbete med företaget Blixt Tech tittat på hur styrning av efterfrågan och produktion i elnätet kan påverka energianvändningen och koldioxidutsläppen i bostadssektorn i fyra EU-länder. Potentialen är stor, utsläppen kan minska med upp till 24 megaton koldioxid varje år visar studien.
Att återanvända IT-utrustning istället för att köpa nytt kan ge stora klimatbesparingar. IVL Svenska Miljöinstitutet och Inrego har i en studie tagit fram en databas som visar klimatfördelarna med att återbruka ett antal vanliga IT-produkter. Att återbruka en bärbar dator istället för att köpa en ny kan till exempel spara hela 280 kg koldioxidutsläpp.
I det nystartade EU-projektet Retrofeed ska sex tunga industrier inom bland annat stål- och cementindustrin energieffektiviseras och byta till förnybar råvara och energikälla. Det ska ske med hjälp av både förbättrad utrustning och utveckling av kontrollsystem. ”Digitala tvillingar” ska även utvecklas för beslutsstöd.
Hur kan Sverige och andra länder bidra till att negativa utsläpp åstadkoms under en överskådlig framtid? Finns det realistiska lösningar? Vilka företag är villiga att bidra och vem ska betala? Den 23 oktober arrangerar det IVL-ledda forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit ett lunchseminarium om framtida utmaningar och möjligheter med bio-CCS, både tekniska och politiska aspekter.
Att använda begagnat istället för att köpa nytt vid kontorsrenoveringar kan minska klimatutsläppen med minst 30 procent och kostnaden med närmare 60 procent. Det visar ett projekt där IVL Svenska Miljöinstitutet har samarbetat med arkitekter, byggföretag och tillverkare. På nationell nivå innebär det att återbruket skulle kunna minska klimatutsläppen med 43 000 ton varje år.
Hur skulle Öresundsbron byggas år 2045 med nollutsläpp av växthusgaser? Den frågan ställdes i Naturvårdsverkets innovationstävling och två tävlande lag har under ett års tid arbetat med att ta fram olika lösningar. I samband med ett seminarium i Almedalen fick segrarna ta emot sitt pris av miljöminister Karolina Skog.
Schibsted Media Group har i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet beräknat vilken potentiell miljönytta som begagnathandeln på åtta av mediekoncernens marknadsplatser bidrar med. Beräkningarna visar att genom att handla begagnat i stället för att köpa nytt kunde 16,3 miljoner tonutsläpp av växthusgaser sparas in under 2016. Det motsvarar att trafiken skulle stå stilla i Stockholm i 19 år.
Forskare från IVL, SLU och Stockholms universitet har kartlagt hur ekosystemtjänster kan komma att påverkas av en ökad biodrivmedelproduktion från svensk skog och jordbruk. En rad olika områden inkluderas som markkvalitet, kolinlagring och rekreation. En mindre jämförelse med effekter på ekosystemtjänster kopplat till produktionen av fossil diesel ingår också.
Att producera en mobiltelefon ger ett avfallsfotavtryck på 86 kilo – till exempel gruvavfall, slaggprodukter. Kostnaden för klimatutsläppen beräknas till 140 kronor. Den färdiga mobilen väger 169 gram och kostar cirka 6 000 kronor. I en studie har IVL och Avfall Sverige tagit fram en metod för att beräkna avfallsfotavtrycket för elva vanliga konsumentprodukter.
En tredjedel av all mat som produceras går till spillo, vilket gör matavfall till den tredje största utsläpparen av klimatgaser. Nu startar ett EU-projekt med målet att minska matavfallet i Europa med 30 procent till år 2025. Samarbetet involverar 26 partner från tolv europeiska länder och från Kina.
En matkasse med lokalt odlade varor bidrar endast med obetydligt lägre klimatutsläpp än en genomsnittlig svensk matkasse. Det visar en ny undersökning från IVL Svenska Miljöinstitutet. Vad konsumenten stoppar i matkassen har långt större betydelse än varifrån varorna kommer enligt rapporten som släpps den 29 april.