Verktyget ProScale, som kan användas för att bedöma produkters kemiska risker ur ett livscykelperspektiv, får pris av europeiska branschorganisationen Cefic, European Chemical Industry Council. Priset tilldelas inom kategorin ”Tid för förändring” och uppmärksammas för sitt bidrag till utvecklingen av säkra och hållbara kemikalier.
Avloppsvatten innehåller många värdefulla resurser som kan återanvändas inom hushåll, jordbruk och industri. En cirkulär resurshantering är ett viktigt steg mot ett hållbart samhälle och för att öka samhällets självförsörjande förmåga och krisberedskap. Trots att tekniker på området finns används de ännu inte i någon större omfattning i Sverige visar en ny rapport.
Vid flera av de havsbaserade vindkraftparker som planeras i Östersjön är tanken att den generade energin ska lagras som vätgas. I denna process genereras stora mängder syrgas som biprodukt. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt möjligheten att använda denna resurs för att förbättra miljösituationen längs Östersjöns djupa bottnar.
Luftare i reningsverk drar mycket energi. De bör bytas och rengöras regelbundet för att minska elanvändningen. Det är slutsatsen från en unik studie som gjorts i en specialbyggd försöksanläggning.
IVL startar tillsammans med Luleå Miljöresurs, Lumire, och Bodens kommun ett projekt för att undersöka hur biogasproduktionen kan utvecklas genom regional samverkan. Projektet har beviljats stöd från EU via Tillväxtverket och region Norrbotten.
Forskningsprogrammet Mistra SafeChem, som leds av IVL, arbetar för en säker, hållbar och grön kemiindustri i Sverige. Nu står det klart att arbetet kan fortsätta ytterligare fyra år. Finansiären Mistra har beslutat att stödja forskningen med upp till 70 miljoner kronor.
Varje år slösas mängder av energi bort genom att outnyttjade värmeflöden inte tas omhand. Inom EU handlar det om så mycket som en fjärdedel av uppvärmningsbehovet som skulle kunna återvinnas från datahallar, industrier och andra anläggningar. Nu startar tre stora EU-satsningar där IVL:s kunskap kring affärsmodeller har en nyckelroll.
Efterfrågan på metaller för klimatvänlig energiteknik har ökat kraftigt de senaste åren och kommer att öka ytterligare. Men hur mycket av dessa värdefulla metaller och mineral finns egentligen redan i omlopp, och hur kan återvinningen öka? EU-projektet SIREN ska testa och vidareutveckla teknik för resurseffektivt återvinna neodymmagneter som bland annat används i vindkraftverk och elbilar.
Gamla däck som ersätter fossilt material, ökad användning av aluminiumskrot, och fosfor från avloppsvatten och industriaska som återcirkuleras till konstgödsel – nu avslutas det fyraåriga EU-projektet Retrofeed där sex tunga industrier inom bland annat stål- och cementsektorn har energieffektiviserats och bytt till cirkulär råvara och förnybar energikälla.
Stärk institutssektorn i Sverige och höj anslagen till det viktiga miljö- och hållbarhetsarbetet. Instituten är en naturlig brygga mellan akademi, näringsliv och myndigheter och bidrar starkt till Sveriges innovationsförmåga. Det skriver IVL Svenska Miljöinstitutet i ett remissvar till regeringens forsknings- och innovationspolitik.
Sedan hösten 2021 har Sundsvall varit navet i forskningen för att hitta det effektivaste sättet att rena bort kväve ur avloppsvatten som är kallt stora delar av året. Nu har forskningsrådet Formas beviljat 20 miljoner kronor till fortsatt forskning under fem år. Projektet leds av MittSverige Vatten och Avfall och IVL Svenska Miljöinstitutet och är en del i det nationella forskningsprogrammet för
Sjöfarten behöver minska sitt fossilberoende och vätgas kan vara en lösning. Det finns dock hinder som behöver övervinnas, som höga kostnader och osäker tillgång på grönt vätgas. Trots detta förväntas användningen av hållbara bränslen öka inom några år. Ett projekt har tagit fram konceptet för en vätgasdriven färja. Analyser visar att utsläppen skulle minska avsevärt om vätgas blir...
Ekonomiska instrument för att främja grön teknik är långt från kostnadseffektiva i de nordiska länderna. Det visar forskning som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort på uppdrag av Nordiska ministerrådet.
I Sverige saknas formella riktlinjer för hur avloppsreningsverk ska dimensioneras. Det IVL-ledda projektet OSAR visar att ökad användning av processimulering kan väga upp flera svagheter och bidra till mer effektiva och störningståliga reningsverk.
Rening av PFAS-förorenat vatten är en högaktuell fråga. IVL arbetar i flera projekt med att testa och utveckla olika tekniker för PFAS-rening, bland annat av förorenat vatten från avfallsanläggningar som är en källa till hur ämnena sprids i vattenmiljön.
Forskningsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk som drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH flyttar till stadsdelen Loudden strax öster om Frihamnen i Stockholm. Ett nytt avtal har tecknats med Stockholm Vatten och Avfall. I den unika pilot- och demonstrationsanläggningen testas och utvecklas nya lösningar för en cirkulär vattenhantering och resursutvinning.
Nu står en pilotanläggning för forskning om kväverening på plats och i drift vid Fillan avloppsreningsverk i Sundsvall. Projektet ska ta reda på det effektivaste sättet att rena bort kväve ur avloppsvatten i ett klimat som är kallt stora delar av året.
Forskare på IVL ska tillsammans med KTH undersöka förutsättningarna för att utveckla en nordisk marknad för avskiljning och lagring av biogen koldioxid, så kallad bio-CCS. Syftet är att underlätta för en snabbare etablering och ta vara på den potential för storskalig bio-CCS som finns i Norden.
Avfallshantering i Colombia, energieffektivisering i Somaliland och mobilitetslösningar i Kina – det är några exempel på projekt som har startats upp med hjälp av Smart City Sweden. Plattformen som har uppdraget att visa upp det bästa Sverige har att erbjuda inom smarta och hållbara städer välkomnar besöksdelegationer från hela världen. Arbetet har lett till ett 20-tal projekt runt om i världen.
På reningsverket i Margretelund utanför Stockholm testar Roslagsvatten tillsammans med C-Green och IVL en ny metod för att ta hand om avloppsslam. Målet är att bygga ett ”slamfritt” avloppsreningsverk där också viktiga näringsämnen tas omhand som en resurs. En första delrapport från pilotförsöken visar att det finns goda förutsättningar att bidra till en mer hållbar slamhantering.