Gå direkt till innehåll

Kategorier: naturvårdsverket

  • Mistra Carbon Exit-veckan: fyra frukostwebbinarier om klimatomställningen

    Mistra Carbon Exit-veckan: fyra frukostwebbinarier om klimatomställningen


    Det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit närmar sig slutet av sin första fas. Under fyra frukostwebbinarier den 16–19 mars samlar programmet forskare, myndigheter och branschaktörer för att presentera och diskutera den senaste forskningen och utvecklingen inom områdena bygg, infrastruktur, transporter samt beteende och styrmedel.

    – Mistra Carbon Exit-veckan är et

  • Tre finalister utsedda i mikroplasttävlingen

    Tre finalister utsedda i mikroplasttävlingen

    Tre bidrag har nu nominerats till finalen i innovationstävlingen för hållbara och naturliga alternativ till konstgräs på skol- och förskolegårdar. Finalisterna angriper utmaningen på olika kreativa sätt, vilka de själva kommer presentera på ett seminarium som arrangeras av Naturvårdsverket den 24 februari. Vinnaren utses av en jury.

  • Ny innovationstävling för att möta mikroplastutmaningen

    Ny innovationstävling för att möta mikroplastutmaningen

    Nu startar en innovationstävling med målet att hitta hållbara och naturliga alternativ till konstgräs som används på skol- och förskolegårdar. Vi söker dig som har en lösning för lek och aktivitet och erbjuder i gengäld professionell granskning och exponering mot viktiga beställare.

  • Internationell innovationstävling: Zero Microplastics Challenge 2020

    Internationell innovationstävling: Zero Microplastics Challenge 2020

    ​Har du en innovativ lösning som minskar utsläppen av mikroplaster från textiltvätt? Då hoppas vi att du vill delta i den internationella innovationstävlingen Zero Microplastics Challenge 2020 som arrangeras av RISE och IVL på uppdrag av Naturvårdsverket. Med initiativet vill vi skynda på utvecklingen och få ut nya lösningar på marknaden.

  • Ny studie jämför plastflaskor med andra alternativ

    Ny studie jämför plastflaskor med andra alternativ

    Varje minut säljs cirka en miljon plastflaskor i världen. Förutom den stora miljöpåverkan från produktionen så står plastflaskor också för en stor del av nedskräpningen av världens stränder. IVL Svenska Miljöinstitutet har i en studie förFN:s miljöprogram UNEP sammanställt kunskap om miljöpåverkan för plastflaskor och andra typer av flaskor.

  • Foto: Emilia Hultman

    Återvinningen av material ökar – men inte lika mycket som avfallet

    Avfallet ökar, trots samhällets målsättning att minska det. Främst ökar blandat avfall från områdena avfallshantering, bygg och rivning samt hushåll. Samtidigt ökar materialåtervinningen svagt. Detta visar rapporten Avfall i Sverige 2018, som IVL Svenska Miljöinstitutet har varit med och tagit fram på uppdrag av Naturvårdsverket.

  • Återvunnen plast används i liten omfattning i förpackningar

    Återvunnen plast används i liten omfattning i förpackningar

    ​Enligt EU:s plaststrategi ska alla plastförpackningar som sätts på den europeiska marknaden kunna återanvändas eller återvinnas på ett kostnadseffektivt sätt till 2030. Samtidigt går majoriteten av plastförpackningarna i Sverige och EU i dagsläget till energiåtervinning. En ny rapport från IVL visar att återvunnen plast används i mycket begränsad omfattning i mjuka plastförpackningar.

  • Transportsektorns omställning hindras av otydliga mål och gamla beslut

    Transportsektorns omställning hindras av otydliga mål och gamla beslut

    ​De flesta svenska kommuner och regioner har antagit ambitiösa miljö- och klimatmål för transporterna. Trots det dröjer omställningen av transportsektorn. Anledningarna är flera. Det är svårt att riva upp gamla investeringsbeslut och det är svårt att styra mot mål som inte är konkreta. Dessutom är det politiska stödet för åtgärderna ofta svagt, visar en ny forskningsrapport.

  • Nationell överenskommelse ska minska matsvinnet

    Nationell överenskommelse ska minska matsvinnet

    Varje år uppstår över 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige. Det motsvarar i genomsnitt 133 kilo per person. Den 12 mars lanseras en överenskommelse mellan aktörer i livsmedelsbranschen som tillsammans ska arbeta för att minska matsvinnet. Initiativet ska bidra till FN:s hållbarhetsmål 12.3 som är att halvera det globala matsvinnet till 2030 och minska förlusterna i hela kedjan.

  • Så blev matavfall en miljöfråga i fokus

    Så blev matavfall en miljöfråga i fokus

    Det senaste decenniet har matavfall gått från att vara en ickefråga till att bli en miljöfråga i fokus, både i samhället i stort och i livsmedelshandeln. Nu har forskare och experter undersökt denna förändring, och i en rapport beskriver de vilka drivkrafter och nyckelaktörer som varit avgörande för utvecklingen.

  • Ny kartläggning synliggör utmaningarna med plast

    Ny kartläggning synliggör utmaningarna med plast

    Plastanvändningen i Sverige ökade med 300 000 ton per år från 2010 till 2017. Det visar en ny rapport som tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket. Plasten som används kommer huvudsakligen från fossil råvara. Största delen går till energiåtervinning eller bränsle, och endast en liten del materialåtervinns.

  • Regeringens utredare: Det behövs bättre samordning av miljöövervakningen

    IVL-medarbetaren och regeringens särskilda utredare Åsa Romson presenterade idag sina förslag för bättre övervakning av miljön i Sverige. Utredningen lyfter fram att det behövs bättre styrning och samordning av den statliga miljöövervakningen och att det saknas överblick av övervakning av andra aktörer. Den föreslår också att ett miljöövervakningsråd inrättas vid Naturvårdsverket.

  • Matavfall i butik – från ickefråga till miljöfråga i fokus

    Matavfall i butik – från ickefråga till miljöfråga i fokus

    Det senaste decenniet har frågan om matavfall förändrats från att ha varit en ”ickefråga” till en miljöfråga i fokus, både i samhället i stort och i livsmedelshandeln. Nu ska forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och Linnéuniversitetet i ett projekt som leds av SCB studera denna förändring för att förstå hur den skedde och vilka nyckelfaktorer, aktörer och drivkrafter som ligger bakom.

  • Luftexperter från hela världen samlas i Göteborg

    ​Den 19-21 mars samlas luftexperter från hela världen i Göteborg för att delta i den internationella workshopen Saltsjöbaden VI. Fokus är på att tillsammans utarbeta strategier och utveckla internationella samarbeten för att säkra luftkvalitet och hälsa, och samtidigt stärka klimatarbetet och den biologiska mångfalden.

  • 99 procent av tillsatserna kvar när varor tjänat ut

    99 procent av tillsatserna kvar när varor tjänat ut

    Mjukgörare, flamskyddsmedel och andra funktionskemikalier används som tillsatser i plastmaterial för att förbättra materialens egenskaper. Forskningsprogrammet Chemitecs som nu publicerar sin slutrapport har undersökt avgången av tillsatser till luft från bland annat soffor, golv och plattskärmar. Forskningen visar att mer än 99 procent av tillsatsämnena är kvar i materialen när de har tjänat ut.

  • Bättre miljöprövning av svenska gruvor

    IVL Svenska Miljöinstitutet har lett ett samarbetsprojekt mellan svenska gruvbolag, branschorganisation och myndigheter. Projektet har haft som mål att förbättra miljöprövningen av svenska gruvor och presenterar nu en handbok för stöd i arbetet.

  • Beijing, Kina. Foto: Anette Andersson, IVL Svenska Miljöinstitutet

    ​Dålig luft i många delar av världen – ett ökande hälsoproblem

    Förorenad luft är ett växande problem och idag en av de största globala hälsoriskerna. Cirka två miljarder barn i världen lever i en miljö där luften är hälsofarlig, och av dessa uppskattas 15 procent bo i områden där föroreningsnivåerna kraftigt överstiger de gränsvärden för luftkvalitet som fastställts av Världshälsoorganisationen, WHO.

  • 50 år sedan första försurningslarmet

    ​Den var lika het som klimatfrågan är idag, fast mer påtaglig med döda sjöar och skogar. Försurningen under 70- och 80-talen var en kritisk miljöfråga men åtgärdsarbetet och de resultat det gav kan närmast beskrivas som en framgångssaga. I år är det 50 år sedan frågan först uppmärksammades genom media.

  • Svenska utsläppsregistret – en guldgruva av information

    Svenska utsläppsregistret – en guldgruva av information

    Undrar du vilka föroreningar som industrier i din närhet släpper ut till miljön? Det kan du själv ta reda på genom svenska utsläppsregistret Utsläpp i siffror. Det är dessutom din rättighet. – Ungefär 1200 företag rapporterar årligen in sina utsläppsdata till Utsläpp i siffror. Det är en guldgruva av information som fler borde känna till och utnyttja, säger Ingrid Mawdsley på IVL.

  • Anläggningen använder visuell och nära-infraröd spektroskopi för att sortera textilier utifrån olika textilfibrer, berättar Maria Elander på IVL Svenska Miljöinstitutet. Foto: Anette Andersson/IVL

    Här är tekniken som kan revolutionera textilåtervinningen

    Automatisk istället för manuell sortering ger nya möjligheter för ökad textilåtervinning. I en pilotanläggning i Avesta är nu en trettio meter lång maskin på plats som med hjälp av optiska sensorer kan sortera textilier utifrån olika fiberinnehåll. Totalt är elva olika företag och organisationer inom textilbranschen inblandade i projektet som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet.

Visa mer