Hur kan vi bruka den svenska skogen mer hållbart? I ett nytt Formasprojekt ska forskare från IVL och Lunds universitet ta fram verktyg och en färdplan för så kallat kalhyggesfritt skogsbruk, en metod där träd avverkas mer selektivt bland annat för att bevara den biologiska mångfalden.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med SLU har tagit fram en konceptuell metod som kan användas för att bedöma en skogsägares påverkan på biologisk mångfald utifrån det skogsbruk som bedrivs. Metoden gör det möjligt att jämföra skogsägare i olika delar av landet samt skogsbrukets påverkan i relation till olika målvärden.
Forskare har i ett projekt för Nordiska ministerrådet beräknat flöden av kväve i skogliga ekosystem i Sverige, Norge, Finland och i Danmark. Arbetet är ett steg på vägen att räkna fram en total nationell kvävebudget där alla flöden av reaktivt kväve över nationella gränser kvantifieras. Forskarna har också jämfört med klimatrapporteringen och hur mycket kol som de nordiska skogarna uppges binda.
Biologisk mångfald är ett aktuellt och omdebatterat ämne, inte minst när man pratar om skog och skogsbruk. En utmaning är att biologisk mångfald är svårt att mäta och vissa av de metoder som finns är inte anpassade till svenska förhållanden. Därför söker Per Erik Karlsson och Eskil Mattsson, båda forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, svaret på hur vi kan göra dessa bedömningar i framtiden.
Trots minskade utsläpp av luftföroreningar fortsätter försurning och övergödning vara ett problem framförallt i de södra delarna av Sverige. Det visar den senaste rapporten från Krondroppsnätets övervakning av skog och mark. Mätningar från 2020 visar på en trolig effekt av Covid-19 pandemin, där samhällets nedstängningar ser ut att ha minskat svavel- och kvävehalterna med mellan 15 och 40 procent
Nu finns för första gången internationella produktkategoriregler för LCA-beräkningar av sågtimmer, massaved, grot samt bränsleved publicerade i det internationella EPD-systemet. Produktkategorireglerna är framtagna i projektet Hållbarhetskriterier och livscykelanalys för skogsbruk med finansiering från BioInnovation.
Forskare från IVL, SLU och Stockholms universitet har kartlagt hur ekosystemtjänster kan komma att påverkas av en ökad biodrivmedelproduktion från svensk skog och jordbruk. En rad olika områden inkluderas som markkvalitet, kolinlagring och rekreation. En mindre jämförelse med effekter på ekosystemtjänster kopplat till produktionen av fossil diesel ingår också.
Den 13-14 oktober firar det regionala miljöövervakningsnätet Krondroppsnätet 30 år. Sedan 1985 har forskarna följt utvecklingen av svavel- och kvävenedfall i Sverige. Mätningarna visar att stora delar av södra Sverige fortfarande är försurade och att återhämtningen går långsamt. Det finns också tecken på att skogen närmar sig kvävemättnad och att kväve riskerar läcka ut till grund- och ytvatten.
IVL Svenska Miljöinstitutet har utvecklat en applikation som visar flödet av material mellan olika industriella processer som använder skogsråvaror. Applikationen kan användas som ett underlag för att analysera möjligheter och potential för en framtida biobaserad ekonomi med ökad användning av svensk skogsråvara till både energi och produkter.