Frågor och svar om abortlagsförändringen

Debatten om förändringen av abortlagen med syftet att möjliggöra för utländska kvinnor att få abort i Sverige fortsätter. Ändå saknas många fakta och perspektiv i diskussionen. Detta dokument kan förhoppningsvis bidra till ett klargörande av vad konsekvenserna av en förändring av abortlagen skulle bli. 4 april 2007 Johan Lundell Generalsekreterare JA till Livet Dokumentet läses med fördel här: http://www.jatilllivet.se/viewNavMenu.do?menuID=124 --- Vad blir följden av en svensk lagförändring i enlighet med utredarens förslag? Sverige blir det enda land i Europa, dit man kan resa för att få en abort utförd, utan prövning, fram till graviditetsvecka 18. Källa: SOU 2005:90, tabell 10.1 och 10.2 Från vilka länder kommer kvinnor att komma till Sverige för en abort? Abortturismen idag går enligt SOU 2005:90 företrädelsevis till Nederländerna och England/Wales. Erfarenheterna därifrån visar att kvinnor från länder där fri abort är möjligt under en del av graviditeten, efterfrågar sena aborter, medan kvinnor från länder med en mycket restriktiv lagstiftning efterfrågar tidiga aborter. Källa: SOU 2005:90, kapitel 10, sid 116 Men hur många kommer att komma till Sverige för att göra abort? Det är omöjligt att svara på, då vi inte har sett propositionen än. Vad som avgör om kvinnor från Polen kommer att komma är troligen om någon organisation, något landsting eller vårdgivare kommer möjliggöra subventionering av aborterna. Dock verkar det mycket troligt att antalet sena aborter kommer öka kraftigt. Av de drygt 4 000 kvinnor som reser till Nederländerna för en sen abort efterfrågar 50% av kvinnorna en abort efter vecka 16. Då landet har en obligatorisk väntetid på fem dagar är det sannolikt att en del av dessa hellre skulle vilja åka till Sverige. Detsamma lär gälla för de kvinnor som reser till England/Wales för en sen abort. Det är rimligt att anta om det ett par tusen av de 12 500 kvinnor som årligen reser till Nederländerna eller England/Wales för abort hellre kommer att vilja resa till Sverige, av praktiska eller ekonomiska skäl. Självklart kan dock utformningen av propositionen komma att påverka denna uppskattning. Läs mer: http://www.newsdesk.se/pressroom/jatilllivet/pressrelease/view/134100 Kommer minderåriga från andra länder också att kunna komma hit för att göra abort? Troligtvis blir det så. Utredaren Eva Eriksson anser att det är samma abortlag som skall gälla för utländska kvinnor som för svenska kvinnor idag. Men finns det verkligen någon risk att det blir minderåriga som kommer? Ja. 5% av de utländska kvinnorna som fick en abort utförd i England/Wales 2005 var ej fyllda 18 år. Källa: Statistical Bulletin, Abortion statistics, England and Wales: 2004, tabell 13 http://www.dh.gov.uk/assetRoot/04/11/75/74/04117574.pdf Kommer deras föräldrar att få känna till sin dotters abort? Det verkar inte så men JA till Livet hoppas att en eventuell proposition skall ge vårdnadshavare den rätten till kännedom. I dagsläget har svenska föräldrar ingen rättighet att känna till deras dotters abort, även om Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd tydliggör att kvinnor under 18 år vid behov skall få hjälp att prata med sin vårdnadshavare och att vårdpersonalen måste bedöma om det ändå är lämpligt att kontakta vårdnadshavare till kvinnor under 18 år, även om den minderåriga motsätter sig att så sker. Enligt utredaren Eva Erikssons förslag är det samma abortlag som skall gälla för utländska minderåriga som för svenska. Detta kan bli ytterst problematiskt, då föräldrar i flera länder i Europa, har en självklar rätt att känna till sin dotters abort. Källor: Sammanställning av Center for reproductive rights: http://www.crlp.org/pub_fac_ceeaborlaws.html SOSFS 2004:4 (M) 5 kap. Kräver EU att Sverige ändrar sin abortlagstiftning? Absolut inte! Abortfrågan är en nationell fråga och vare sig EG-domstolen eller EU-kommissionen begär att Sverige skall ändra sin abortlagstiftning. Om de olika EU-länderna skulle harmoniera sina abortlagstiftningar skulle den mycket liberala svenska lagstiftningen bli mycket mer restriktiv; det är ju faktiskt den enda abortlagstiftningen som tillåter fri abort efter vecka 12. Ulf Bernitz, professor i europarätt, hävdade i Svenska Dagbladet nyligen att Sverige snarare kan få problem om vi tillåter ingrepp som är förbjudna, eller omgärdade av restriktioner, i andra länder. Att tillåta abort efter vecka 12 utan prövning är exempelvis förbjudet i samtliga länder i Europa, utom Sverige. Läs mer: http://www.newsdesk.se/pressroom/jatilllivet/pressrelease/view/129770 Måste inte Sverige EU-anpassa sjukvården så att utländska kvinnor får tillgång till samma sjukvård som svenska kvinnor har? EG-domstolen har inte fällt Sverige på denna punkt. Det är ytterst osannolikt att domstolen skulle välja att ta upp ett sådant fall, dels för att abort är en nationell angelägenhet, dels för att den enda konsekvensen skulle bli att Sveriges mycket liberala abortlag då skulle bli ”norm” i hela Europa. Är detta inte bara en liten detaljfråga, en reglering av olika lagar? Det går inte att se på aborter på det sättet. Varje abort innebär att hjärtat hos en genetiskt unik individ slutar slå. Det är inte grönsaker vi pratar om - det är tagande av mänskligt liv. Det är också orsaken till att konsekvenserna av en eventuell lagändring blir så långtgående. Kommer det totala antalet aborter som utförs i Europa att stiga om lagförändringen genomförs? Ja, allt talar för detta. Inget annat land i Europa tillåter abort utan prövning efter vecka 12. I många olika länder är det svårt att få tillstånd för detta, vilket är anledningen till att kvinnor idag reser utomlands för att göra abort. Sverige sätter en ny standard genom att erbjuda aborter på ett lättare sätt än något annat land Men varför skulle kvinnorna hellre åka till Sverige än till Nederländerna och England? Det beror på att den svenska abortlagstiftningen dels tillåter abort utan prövning längre i graviditeten än i dessa länder, dels inte har de restriktioner som tillämpas i de båda länderna. Det kan alltså mycket väl bli mindre krångligt att resa till Sverige och eventuellt även billigare, speciellt på privata kliniker i Sverige. Vilka är dessa restriktioner? Nederländerna tillämpar en obligatorisk väntetid på 5 dagar, vilket ofta kräver ett extra läkarbesök i hemlandet. I Storbritannien är inte aborten fri utan man måste ansöka om varje abort och dessutom använder man sig av ett tvåläkarsystem som fördyrar aborterna. Men privata abortkliniker finns väl inte i Sverige? Jo, de finns och antalet aborter som utförs på dem ökar år från år. Förra året utfördes 11%, över 3000 aborter, på privata mottagningar. Källa. E-brev från Birgitta Ollars, Socialstyrelsen februari 2007 Men hur blev det i de länder som har möjliggjort abortturism? I Nederländerna utför 14 privata abortkliniker 95% av alla aborter i landet. Alla sjukhusen tillsammans utför bara 5% av aborterna. I England och Wales finns hela abortkedjor som Marie Stopes, med åtskilliga kliniker. Hur kommer andra länders abortlagar att påverkas av en svensk abortlagsförändring? Det råder det delade meningar om. I abortliberala grannländer lär röster höjas för att bevilja abort till vecka 18, så att kvinnorna inte skall behöva ”fortsätta” resa till Sverige. I de länder som har en mycket restriktiv lagstiftning är det mer oklart om vilka följderna blir. Irlands mycket restriktiva abortlag har inte påverkats nämnvärt under de decennier som kvinnor rest till Storbritannien för att göra abort. Vem har ansvaret för kvinnans hälsa för en abort som sker i Sverige? Det gör läkaren som ger den inledande behandlingen vid aborten. Frågan är om de kommer känna ansvaret att meddela kvinnans husläkare/vårdgivare om den genomförda aborten eller åtminstone om att det finns en journal i Sverige som berör kvinnans hälsa. Det är anmärkningsvärt att det talats så lite om de problem som drabbar somliga kvinnor efter abort; post-abort-syndrom. En ny avhandling av Anna Nordal Broen visar att det är vanligt med långvariga problem efter abort. Det är viktigt att dessa problem tas på allvar och att det finns ett tydligt ansvar för kvinnans hälsa - både psykiskt och fysiskt - hos vårdgivaren där aborten sker. Källa: SOSFS 2004:4 Ordet ”abortturism” har använts - är inte det cyniskt? Ordet började användas av RFSU sommaren 2002 och användes flitigt de kommande tre åren i motioner av 9 riksdagsledamöter som alla var starka förespråkare för abortlagsförändringen. Samtliga dessa använde ordet i positiva ordalag om företeelsen att kvinnor reste över gränserna i Europa för att få abort. Nu har RFSU gjort helt om och kritiserar användningen av ordet. Ordet ”abortion tourism” innebär resande över delstats/nationsgränser för att göra abort. En majoritet av dem som använder ordet är starka förespråkare av detta resande. http://www.newsdesk.se/pressroom/jatilllivet/pressrelease/view/131199 http://www.newsdesk.se/pressroom/jatilllivet/pressrelease/view/133981 Men Socialministern menar ju att användandet av ordet ger sken av att det innebär ”för nöjes skull” eller ”i ett klandervärt syfte” Till att börja med skulle det vara bra om han då också skulle kritisera RFSU och de nio riksdagsledamöter som använt ordet under många år i Sveriges Riksdag, istället för att först rikta kritiken mot dem som delat Kristdemokraternas kritik av företeelsen. Att ”abortion tourism” inte innebär ”för nöjes skull” förstår man när man läser de första hundra artiklarna som sökmotorn Google visar när man söker på termen, samt andra termer som ”social turism” - vem hävdar att ”social turism” har något inslag av nöje? Att dessutom hävda att ordet turism ”kommit att användas som metafor för olika typer av frivilliga, planerade resor som företas i ett klandervärt syfte” är ointressant. Ordet turism ingår i massor av sammansättningar av varianter av turism som INTE ”företas i ett klandervärt syfte”. Vad är det för utredning som alltid talas om? Den förra regeringen tillsatte Eva Eriksson som med hjälp av en sekreterare lade fram ”Abort i Sverige”, SOU 2005:90 i november 2005. Som officiell remissinstans kritiserade JA till Livet utredningens konsekvensanalys i föreningens remissyttrande och finner betänkandet vara så ofullständigt att konsekvenserna måste utredas vidare. Läs mer: http://www.newsdesk.se/pressroom/jatilllivet/pressrelease/view/101669 Men är det inte drastiskt att slänga utredningens betänkande och börja om? Det behöver man inte göra. Det går alldeles utmärkt att låta någon utreda konsekvenserna av ett eventuellt lagförslag, det som Eva Eriksson misslyckades med. Då behöver man se på problemet med minderårigas aborter, risken för sena aborter, eventuella restriktioner på samma sätt som i många andra länder i väst- och nord-europa, kostnadsdiskussionen samt risken för en växande privat sektor med vinstintressen. Det är också viktigt att man inte begränsar utredaren till att bara se över konsekvenserna för de utländska kvinnornas aborter, om de själva står för kostnaden. Det är alldeles uppenbart att det kommer finnas möjligheter för att de inte själva behöver stå för kostnaderna. Detta måste utredas innan ett lagförslag läggs. Läs mer: http://www.newsdesk.se/pressroom/jatilllivet/pressrelease/view/140813 Vem kommer att få betala - kvinnan, svenska skattebetalare eller kvinnans hemland? Detta är en komplicerad fråga där ingen kan vara säker på svaret. Det är JA till Livets bedömning att regeringen i propositionen inte har någon möjlighet att förhindra att en organisation, ett landsting eller vårdgivare kommer att möjliggöra subventionerade aborter för utländska kvinnor. Den utrednings betänkande (SOU 2005:90) man stöder sig på är då irrelevant, då den enbart utrett följderna av om kvinnorna själva skall stå för kostnaderna. Det kommer också att finnas kvinnor som själva betalar kostnaden för en sen abort som de inte kan få utförd i sitt hemland och som inte vill vänta in den obligatoriska väntetid som man kräver i Nederländerna. Läs mer: http://www.newsdesk.se/pressroom/jatilllivet/pressrelease/view/140813 Men utredningen säger ju klart och tydligt att det är kvinnan som skall betala för aborten? Ja, men den frågan styr inte politikerna över, vilket moderaternas talesperson i sociala frågor Cecilia Widegren också påpekat: Det är landstinget som styr över kostnaderna. Men alla är väl överens om att kvinnorna skall betala själva? Nej, inte alls. Bland dem som kräver att aborterna skall subventioneras, antingen helt eller delvis, finns Centerkvinnorna, Vänsterpartiet, RFSU samt riksdagspolitiker från flera olika partier. RFSU startade kampanjen för lagändringen 2002 och i oktober 2006 sade de bland annat: ”Ett första steg är att åtgärda det. Sedan kan vi diskutera vem som ska betala för ingreppet”. http://etc.se/artikel/13516/sverige-vaegrar-utlaendska-kvinnor-abort Läs mer: http://www.newsdesk.se/pressroom/jatilllivet/pressrelease/view/140813 http://www.newsdesk.se/pressroom/jatilllivet/pressrelease/view/101670 Utredningen hävdar ju klart att tydligt att landstinget inte kommer att drabbas av ökade kostnader Det stämmer, för att deras kostnader täcks av Försäkringskassan. Det är den svenska Försäkringskassan som lär få ta de kostnader som dess motsvarigheter i abortrestriktiva länder inte vill ersätta. Utredningens betänkande tydliggör att om aborten är att anse som nödvändig vård för en kvinna från ett annat EU-land, skall hon bara betala vanlig patientavgift i Sverige för aborten. Vad innebär ”nödvändig vård”? Nödvändig vård innebär: * Att du inte ska behöva avbryta din vistelse och återvända till ditt hemland av medicinska skäl. * Vård som inte kan vänta. * Vård som orsakas av kronisk sjukdom. Det täcker också provtagningar och medicinska kontroller. * Förebyggande mödra- och barnavård samt förlossning. http://www.vardguiden.se/Article.asp?c=2945 Det är alltså fullt rimligt att en läkare på en vinstdrivande privat abortklinik kan komma att hävda, åtminstone i vissa fall, att aborten är ”nödvändig vård” då abortingreppet uppenbarligen inte kan vänta tills dess kvinnan kommer hem i det fall kvinnan bor i ett land med en restriktiv abortlagstiftning. Men var inte i stort sett alla remissinstanser för utredningens krav? Jo, men samtidigt var det ju inte så konstigt då utredningen inte lyckats beskriva konsekvenserna av lagförändringen: Mer sena aborter, problem med andra länders lagstiftningar och hela diskussionen kring vem som i slutändan kommer att få betala för aborterna. Att dessutom styra utredaren så hårt att hon inte ens får möjlighet att utreda konsekvenserna av om aborterna kan bli subventionerade är ynkligt - det förtar stora delar av förtroendet. Vem började driva kravet på en lagförändring? Det var RFSU som i en debattartikel av generalsekreterare Katarina Lindahl sommaren 2002 slog an tonen. Artikeln följdes sedermera av motioner med samma krav av ledamöter i Riksdagens tvärpolitiska SRHR-grupp. Debattartikeln ”Ge även utländska kvinnor rätt till abort”, publicerad i Aftonbladet 17 juli 2002: http://www.rfsu.se/020717__ge_aven_utlandska_kvinnor_ratt_till_abort.asp Men RFSU är ju bara en organisation? Visst är de det, men de är landets ledande sexualpolitiska lobbyorganisation och har haft mycket stora framgångar de senaste tio åren. Den mycket aktuella frågan om huruvida barnmorskor ska ha rätt att utföra aborter är också ett deras krav. Vad kräver Socialstyrelsen avseende abortpraxis för svenska kvinnor i föreskrifterna och de allmänna råden om abort? * Obligatorisk efterkontroll efter medicinsk abort * Erbjudande om efterkontroll efter kirurgisk abort * Skriftlig och muntlig information till kvinnor före en abort (på ett språk som hon förstår) Den svenska kliniken där aborten sker har fortsatt ansvaret för kvinnans hälsa när hon rest hem. * En minderårig skall ges hjälp att tala med en vårdnadshavare (på det språk som vårdnadshavaren förstår) * Vårdpersonalen skall själv överväga om de skall tala med vårdnadshavaren (på ett språk som vårdnadshavaren förstår), om den minderåriga flickan inte valt att göra det själv. * Kvinnor skall erbjudas stödsamtal före och efter aborten (på ett språk som kvinnan förstår) Journalföring skall ske, exempelvis om återbesök, vid minderåriga etc. Även om inte SOSFS 2004:4 talar om detta är det rimligt att kännedom om journalen tillställs kvinnans vårdgivare i hemlandet. Det finns en uppenbar risk att dessa krav inte kommer tillmötesgås, vilket innebär en sämre vård för utländska kvinnor. Läs mer: http://www.newsdesk.se/pressroom/jatilllivet/pressrelease/view/101668 Kommer man kräva att dessa föreskrifter efterlevs, även för utländska kvinnor? Det låter mycket osannolikt, men propositionen har ju inte kommit ännu. Om detta skulle krävas skulle det leda till att aborterna blir avsevärt mycket dyrare. Vad blir då JA till Livets slutsats? Konsekvenserna av en förändrad abortlag är inte utredda. Socialminister Göran Hägglund måste tillsätta en ny utredare och invänta dess betänkande innan en proposition kan läggas.