Bara två länsstyrelser nådde i fjol målet att kontrollera tio procent av anläggningar med lantbrukets djur, och kontrollerna minskade från 6,3 till 5,4 procent. Länsstyrelserna hanterade fler klagomål om bristande djurhållning av sällskapsdjur än tidigare år. Kontrollerna av försöksdjursverksamhet ökade men Sverige gör fortfarande för få kontroller av försöksdjur för att leva upp till EU:s krav.
Lantbrukare i norr kan söka ett nationellt stöd för att bedriva jordbruk i områden med tuffare förutsättningar än i övriga landet. Den största delen av stödet, drygt 90 procent, går till mjölkproduktion och ny statistik visar att produktionen sakta ökar. Mängden levererad mjölk från nordligaste Sverige var 371 796 ton 2024.
Den 28 april upphäver Jordbruksverket högriskområdet för fågelinfluensa, det vill säga de restriktioner som gällt för alla fjäderfän och fåglar som hålls för privat eller kommersiellt bruk. Ett besked som är efterlängtat av många.
Jordbruksverket förändrar upplägg och regler för skolmjölksstödet inom ramen för EU:s skolprogram. Stödet utökas till att även gälla frukt och går att söka från och med läsåret 2025/2026.
Generationsskiften inom lantbruket har avgörande betydelse på flera nivåer: för det enskilda företaget, för Sveriges livsmedelsproduktion och för en levande landsbygd. De stöd som inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska underlätta för unga att bli lantbrukare är viktiga men kan utvecklas ytterligare. Det framgår av en ny utvärdering som Jordbruksverket publicerar i dag.
Cirka 25 procent av den slaktade kvantiteten av nötkreatur, gris samt får och lamm kommer från gårdar i Skåne. Fem procent av slakten består av djur från de fem nordligaste länen. Det visar den senaste statistiken över animalieproduktionen.
Värdet av exporten av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till 83 miljarder kronor 2024, vilket är en ökning med 2 miljarder , drygt 2 procent, jämfört med 2023. Importen uppgick till 163 miljarder kronor, vilket är en ökning med närmare 5 miljarder kronor eller strax under 3 procent. De viktigaste marknaderna Norge, Danmark och Finland står för 46 procent av värdet för den svenska exporten.
35 procent av den svenska jordbrukssektorns växthusgasutsläpp är lustgas och det finns stor potential att minska dessa. Utsläppen kommer i första hand från gödsel och skörderester. Det är kvävet i marken som genom en rad processer omvandlas till växthusgasen lustgas. Jordbruksverket satsar 26 miljoner på ett tiotal försök som syftar till att förbättra kunskapen om lustgas från jordbruksmark.
Regeringen har utsett Christina Nordin till ny generaldirektör för Livsmedelsverket från 1 juni. Anna Olofsson, som i dag är överdirektör, blir vikarierande generaldirektör fram till dess att regeringen har utsett en ny. Christina Nordin har varit Jordbruksverkets generaldirektör sedan 2018 och arbetat med att öka effektiviteten i verksamheten och att EU-stöden betalas ut i tid.
Från och med idag, den 1 april, kan primärproducenter av livsmedel söka investeringsstöd hos Jordbruksverket för att öka sitt företags robusthet. Syftet med stödet är att möjliggöra investeringar som bidrar till att trygga livsmedelsförsörjningen vid höjd beredskap och ytterst krig. 150 miljoner finns att söka för robusthöjande åtgärder under 2025.
Ett investeringsprogram för att öka motståndskraften mot störningar inom området livsmedel, dricksvatten, avlopp och avfall, förslag om hur lager kan bidra till att höja beredskapen och insatser för att fortsätta stärka kommuners och regioners förmåga. Det är exempel på hur myndigheterna i beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten arbetar med att stärka Sveriges livsmedelsberedskap.
I september 2024 uppgav 61 procent av jordbruksföretagarna att de hade spannmål och raps i lager. I december var andelen 48 procent. Mest i lager fanns under 2024 i Svealands slättbygder. Det är främst höstvete, vårkorn och havre som lagerhålls.
