Larver av koloradoskalbaggar har upptäckts i skånskt potatisfält

Larver av koloradoskalbagge har upptäckts i ett potatisfält i Kristianstadstrakten, Skåne. Koloradoskalbaggen är en karantänskadegörare i Skåne, Blekinge, Gotland, Halland och Kalmar län och ska därför anmälas till Jordbruksverket som fattar beslut om bekämpning och andra eventuella åtgärder för att minska risken för att skalbaggen etablerar sig. Jordbruksverket uppmanar alla som odlar potatis i Kristianstadstrakten att hålla utkik efter koloradoskalbaggen i sina odlingar.

Larver av koloradoskalbaggen upptäcktes på några plantor i ett ekologiskt fält i Kristianstadtrakten. Rapporter om förekomst av koloradoskalbaggar i landet förekommer då och då, framförallt som ilandflutna insekter längs kusterna och i importerad potatis och grönsaker. Regelrätta utbrott i potatisodling är ovanligt i Sverige. Vissa år, senast 1972 och 1983, har det förekommit större angrepp av skalbaggen i Sverige när vind- och temperaturförhållandena varit gynnsamma.

I våra grannländer Finland, Norge och Danmark har koloradoskalbaggen inte etablerat sig även om den förekommer tidvis i bland annat södra Jylland. I Finland hittade man nyligen det första angreppet på fem år i potatisodlingar.

Det sydsvenska klimatet möjliggör teoretiskt en fullständig generationscykel för koloradoskalbaggen, vilket innebär att det är möjligt att den kan etablera sig i vårt område. I samband med högre temperaturer på grund av klimatförändringar ökar risken för att den etablerar sig permanent i Sverige.

− Det är dock viktigt att komma ihåg att det i dagsläget finns effektiva bekämpningsmetoder i både konventionell och ekologisk odling och skadegöraren har ännu inte etablerat sig permanent i våra grannländer. Jag vill också understryka att den som hittar koloradoskalbaggar i sin odling inte har gjort något fel, det är en ren slump att det råkat landa något individ i just den odlingen, säger Thorsten Pedersen, enhetschef på Jordbruksverket.

En glupsk skadeinsekt

− Både koloradoskalbaggens larver och de fullbildade skalbaggarna kan äta glupskt på potatisplantorna, säger Louise Aldén från Jordbruksverkets växtskyddscentral i Alnarp. Vid stor förekomst kan potatisplantorna bli helt kalätna av larverna, med en avsevärt minskad skörd som följd. Skalbaggen lämnar också avföring som är svart och klibbig på potatisblasten.

Koloradoskalbaggen går att bekämpa

Koloradoskalbaggen är möjlig att bekämpa med växtskyddsmedlen Mospilan eller NeemAzal, där den sistnämnda produkten även får användas i ekologisk odling. Insektsmedel av typen pyretroider är också ett möjligt alternativ i konventionell odling. Dock finns det en utbredd resistens mot pyretroider hos koloradoskalbaggarna i flera länder, vilket lett till svaga effekter av preparaten. Även bränning av blast har använts som strategi när endast ett fåtal plantor har varit angripna.

Vad ska jag göra om jag misstänker angrepp?

I Sverige klassas skalbaggen som karantänskadegörare som kräver åtgärder om den hittas i Blekinge, Gotland, Halland, Kalmar och Skåne län, eftersom bedömningar visar att den mest troligt skulle kunna etablera sig i detta område. Eftersom koloradoskalbaggen är en karantänskadegörare ska misstänkta fall av skalbaggen i dessa län anmälas till Jordbruksverket. Jordbruksverket beslutar om bekämpningsstrategier och andra eventuella åtgärder som kan behövas för att förhindra att skalbaggen etablerar sig.

− Skicka gärna med tydliga bilder eller frys in insekten för att underlätta identifiering, säger Sofia Windstam från Jordbruksverkets växtregelenhet. Förflytta inga plantor eller gör andra åtgärder mot skalbaggen i fältet om misstänkta insekter hittas.

I resten av landet ska fall inte anmälas men angrepp bör bekämpas. I mindre odlingar kan man plocka och döda larverna genom att koka eller frysa dem. Handlar det om större angrepp i kommersiell odling bör bekämpning ske med bränning eller användning av Mospilan eller NeemAzal.

Mer information

Bilder på koloradoskalbaggen (EPPO Global Database)

Anmäl karantänskadegörare hos Jordbruksverket

Koloradoskalbaggens larver kan förväxlas med nyckelpigans som är ett viktigt nyttodjur som bland annat äter många bladlöss. Ladda ner Jordbruksverkets app Nyttodjur eller titta på finska Livsmedelsverkets webbplats om du är osäker.

Om du vill följa utvecklingen kan du prenumerera på växtskyddscentralernas nyhetsbrev. 

Du kan läsa mer om och anmäla karantänskadegörare på Jordbruksverkets webbplats. 

Kontaktpersoner för journalister
Thorsten Rahbek Pedersen
Enhetschef rådgivningsenheten växtnäring och miljö
E-post: thorsten.pedersen@jordbruksverket.se
Telefon: 036-15 84 08

Louise Aldén
Rådgivare växtskydd
E-post: louise.alden@jordbruksverket.se
Telefon: 036-15 84 04

Sofia Windstam
Handläggare växtregelenheten
E-post: sofia.windstam@jordbruksverket.se
Telefon: 036-15 50 96