Den 28 april upphäver Jordbruksverket högriskområdet för fågelinfluensa, det vill säga de restriktioner som gällt för alla fjäderfän och fåglar som hålls för privat eller kommersiellt bruk. Ett besked som är efterlängtat av många.
Jordbruksverket förändrar upplägg och regler för skolmjölksstödet inom ramen för EU:s skolprogram. Stödet utökas till att även gälla frukt och går att söka från och med läsåret 2025/2026.
Generationsskiften inom lantbruket har avgörande betydelse på flera nivåer: för det enskilda företaget, för Sveriges livsmedelsproduktion och för en levande landsbygd. De stöd som inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska underlätta för unga att bli lantbrukare är viktiga men kan utvecklas ytterligare. Det framgår av en ny utvärdering som Jordbruksverket publicerar i dag.
Cirka 25 procent av den slaktade kvantiteten av nötkreatur, gris samt får och lamm kommer från gårdar i Skåne. Fem procent av slakten består av djur från de fem nordligaste länen. Det visar den senaste statistiken över animalieproduktionen.
Värdet av exporten av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till 83 miljarder kronor 2024, vilket är en ökning med 2 miljarder , drygt 2 procent, jämfört med 2023. Importen uppgick till 163 miljarder kronor, vilket är en ökning med närmare 5 miljarder kronor eller strax under 3 procent. De viktigaste marknaderna Norge, Danmark och Finland står för 46 procent av värdet för den svenska exporten.
35 procent av den svenska jordbrukssektorns växthusgasutsläpp är lustgas och det finns stor potential att minska dessa. Utsläppen kommer i första hand från gödsel och skörderester. Det är kvävet i marken som genom en rad processer omvandlas till växthusgasen lustgas. Jordbruksverket satsar 26 miljoner på ett tiotal försök som syftar till att förbättra kunskapen om lustgas från jordbruksmark.
Regeringen har utsett Christina Nordin till ny generaldirektör för Livsmedelsverket från 1 juni. Anna Olofsson, som i dag är överdirektör, blir vikarierande generaldirektör fram till dess att regeringen har utsett en ny. Christina Nordin har varit Jordbruksverkets generaldirektör sedan 2018 och arbetat med att öka effektiviteten i verksamheten och att EU-stöden betalas ut i tid.
Från och med idag, den 1 april, kan primärproducenter av livsmedel söka investeringsstöd hos Jordbruksverket för att öka sitt företags robusthet. Syftet med stödet är att möjliggöra investeringar som bidrar till att trygga livsmedelsförsörjningen vid höjd beredskap och ytterst krig. 150 miljoner finns att söka för robusthöjande åtgärder under 2025.
Ett investeringsprogram för att öka motståndskraften mot störningar inom området livsmedel, dricksvatten, avlopp och avfall, förslag om hur lager kan bidra till att höja beredskapen och insatser för att fortsätta stärka kommuners och regioners förmåga. Det är exempel på hur myndigheterna i beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten arbetar med att stärka Sveriges livsmedelsberedskap.
I september 2024 uppgav 61 procent av jordbruksföretagarna att de hade spannmål och raps i lager. I december var andelen 48 procent. Mest i lager fanns under 2024 i Svealands slättbygder. Det är främst höstvete, vårkorn och havre som lagerhålls.
Yttre omständigheter som torkan 2018, COVID-19-pandemin och kriget i Ukraina har påverkat lönsamheten och konkurrenskraften i livsmedelskedjan mellan 2016 och 2023. Uppföljningen och utvärderingen av den svenska livsmedelsstrategin visar nedåtgående trender i livsmedelskedjan som helhet, men försörjningsgraden ökar för 7 av 13 livsmedel i undersökningen, i enlighet med livsmedelsstrategins mål.
Jordbruksverket beslutade i dag att dra tillbaka förslaget om nya regler för djur som hålls för sällskap och hobby. Myndigheten gör nu ett omtag för att ta fram ett nytt förslag, och kommer att öppna för ännu mer samråd och dialog med berörda organisationer och föreningar innan ett nytt förslag presenteras.
Sveriges produktion av nötkött, griskött och matfågel ökade 2024 medan den minskade av får- och lammkött, ägg och invägd mjölk. Köttkonsumtionen steg med 2,1 procent. Importen ökade av alla animalieprodukter utom matfågel medan exporten minskade. Sveriges försörjningsgrad backade för alla sektorer utom matfågel. Det visar en ny marknadsrapport för kött, mejeriprodukter och ägg.
Sveriges lantbrukare drabbas i hög grad av arbetsplatsolyckor och psykisk ohälsa. Det är bakgrunden till Lantlyftet, en satsning för att förverkliga Jordbruksverkets arbetsmiljöstrategi inom lantbruks- och trädgårdsnäringen. Uppdraget, som leds av Gröna arbetsgivare, omfattar 47 miljoner kronor. Målet är att få ner antalet arbetsrelaterade olyckor och öka dialogen om psykisk hälsa i branschen.
Förordningen om restaurering av natur började gälla i augusti 2024. Ett omfattande arbete är nu i gång för att ta fram en nationell plan för restaureringen. Arbetet leds av Naturvårdsverket och Jordbruksverket ansvarar för de naturtyper som hör till jordbrukets ekosystem. Arbetet berör många och möjligheten till delaktighet är avgörande för att planen ska accepteras och fungera i praktiken.
Under 2024 genomförde Jordbruksverket tillsammans med kommuner och länsstyrelser ett nationellt tillsynsprojekt för att följa upp hur stallgödsel hanteras ute på gårdarna. Resultatet visar att jordbrukare hanterar stallgödsel effektivt och att nära nog alla har tillräckligt med jordbruksmark att sprida växtnäringen på.
Jordbruksverket föreslår nya regler för hur exempelvis fåglar, ormar, fiskar och hamstrar ska hållas för sällskap och hobby. Syftet är att stärka och främja dessa djurs välfärd. Förändringarna utgår från den nya djurskyddslagen och aktuell vetenskaplig kunskap.
Endast ett fåtal av Sveriges gamla husdjursraser har överlevt jordbrukets effektivisering. Stöden som ska bidra till att de gamla raserna bevaras fyller en viktig funktion, men de flesta raserna är fortfarande hotade. Engagemanget som djurägare har är helt avgörande för bevarandearbetet. Det visar en utvärdering som också ger förslag till hur stöden och bevarandearbetet kan förbättras.
2023 skapade heltidsjordbruken ungefär 90 procent av jordbrukets totala produktionsvärde och en fjärdedel skapas av mjölkföretag. Det visar en ny statistikrapport från Jordbruksverket.
Jordbruksmark är en grundförutsättning för att kunna producera livsmedel. Samtidigt försvinner varje år jordbruksmark till följd av exploatering. För att säkra Sveriges förmåga att producera mat såväl i fredstid som vid kris eller krig anser Jordbruksverket att det är nödvändigt att stärka skyddet för jordbruksmark.